Studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter av att identifiera särskilt begåvade elever i matematik samt lärares erfarenheter av att undervisa dessa elever. Studien syftar vidare till att undersöka eventuella hinder kopplade till detta. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma lärare i lågstadiet. Resultatet visade att lärarna främst upptäckte särskilt begåvade elever i matematik i den ordinarie undervisingen. Att identifiera särskilt begåvade elever i matematik var inget som lärarna beskrev som svårt, ett möjligt hinder kunde dock vara att veta huruvida eleven var särskilt begåvad eller högpresterande. Lärarna differentierade undervisningen för särskilt begåvade elever i matematik på så sätt att dessa elever ofta arbetar i en matematikbok som ligger på en lite svårare nivå än övriga elevers matematikbok. Någon använde sig av problemlösning och nivågruppering. Hinder kopplade till undervisningen av särskilt begåvade elever var att hitta utmaningar på rätt nivå, material och tid. Lärarna beskrev också att ofta prioriteras de elever som har svårt att nå målen framför de elever som behöver extra utmaningar.

Lärarkompetens rymmer såväl ämneskunskap och didaktisk färdighet, som ledarskap och relationell kompetens. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur gymnasielärare uppfattar betydelsen och utvecklingen av relationell kompetens i sin yrkesroll utifrån följande frågeställningar: •Hur uppfattar gymnasielärare den relationella kompetensens betydelse i sin yrkesroll? •Hur uppfattar gymnasielärare att den relationella kompetensen utvecklas? Data har samlats in genom fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen har genomförts utifrån modeller över lärarkompetensens yttre formella perspektiv och det inre personliga perspektivet. Resultatet visar att i mötet med eleverna blir den relationella kompetensen central och vilket i sin tur förutsätter en reflekterande och etisk dimension. När personliga erfarenheter och värderingar vävs samman med yrkesmässig kunskap kan läraren utveckla en autentisk yrkespersonlighet. Det sker över tid, i praktiken, tillsammans med kollegor och inom den gemensamma professionen. / Teacher competence holds content knowledge as well as didactic skills, leadership and relational competence. The aim of this study is to increase understanding of how upper secondary school teachers perceive the meaning and development of relational competence. Research questions: •How do upper secondary teachers perceive the significance of relational competence in their professional role? •How do upper secondary teachers perceive the development of relational competence? The research uses four semi-structured qualitative interviews. The analysis has been conducted based on models of teacher competence's external formal perspective and the inner personal perspective. The findings show that in interactions with students, relational competence becomes central and presupposes a reflective and ethical dimension. When personal experiences and values are integrated with professional knowledge, the teacher can develop an authentic professional personality. This happens over time, in practice, in collaboration with colleagues, and within the shared profession.

No description available.

This study is about high-performing students in mathematics. The purpose of the study was to increase the knowledge about teachers view of adaptions for the high-performing students and how teaching mathematic and its content adapts to these children. The method used in the study was semi-structured in- terviews with 10 teachers in the early years of compulsory school. Data was an- alyzed using Shulmans theory of teacher knowledge base. The result shows three variations of lessons that the participating teachers use. The difference between these lessons was the mindset of how adaptions should be made to the high- performing students in mathematics. It also shows that teachers’ mindset and what guides them in general differs in the three different lessons, also how to work in mathematics. Even though, most teachers wants their students in the same subject area but in different levels of difficulty. The teachers in the study adapts mathematics to the high-performing students’ so the teaching is stimulated and challenging, but how the teachers dose it dif- fers. / Studien handlar om högpresterande elever i matematik. Studiens syfte var att öka kunskaperna om lärares syn på anpassningar för högpresterande elever samt hur matematikundervisningen och dess innehåll anpassades. Studiens undersökningsmetod var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och riktade sig till 10 lärare i grundskolans tidiga år. Den data som samlats in analyserades med hjälp av Shulmans ramverk om lärarkompetens. Resultaten visar tre olika lektionsvarianter som har olika tankesätt om hur anpassningar sker i undervis- ningen till högpresterande elever. Det visar även att det föreligger stora variat- ioner i hur lärare tänker och vad som styr dem i undervisningen, dessutom råder det skillnad i val av arbetssätt. De flesta lärare förespråkar att de vill ha alla ele- ver inom samma ämnesområde men på olika nivåer. Sammantaget gör lärarna anpassningar för att de högpresterande eleverna ska få en stimulerande och utmanade undervisning, men hur anpassningarna sker skiljer sig mellan lärarna.

Abstract The aim of the essay is to investigate how two teachers in grades 4–6 work with reading comprehension in their teaching in order to enable the pupils’ reading development. The methods used in the study are questionnaires and observations which were then subjected to qualitative analysis. The result shows that both teachers use various strategies to facilitate the pupils’ development in reading comprehension. The empirical data revealed the teachers’ opinion that reading comprehension is about moving freely between different reading comprehension strategies so that the pupils can own their own learning. Judging by the observations, the classroom climate and the teacher’s competence are of great importance for the pupils’ learning.

The purpose of the essay is to examine and discuss the attitudes presented from different players involved in the development of religious education (RE) for upper secondary school in Sweden, and see if and what solutions are presented for solving these problems. A qualitative content analysis was used in order to investigate the different players, the Swedish schools inspectorate and the different researchers involved in the development of RE,attitudes and criticism towards religious education in Sweden.This study has shown that there are many fundamental issues with religious education in Sweden in such areas as different attitudes from both teachers and students towards RE, teachers competence in RE and towards the goal and criteria in the curriculum “outlooks onlife” (Swedish: Livsåskådningar). However, this essay has also proven that there have been no clear solutions presented by any of the players as to solving the issues of RE in Sweden, leaving a gap between schools, teachers and the other players involved in the development of religious education in Sweden.

Sammanfattning Syftet kring undersökningen är att undersöka lärarnas syn och tankar på teknik samt få en uppfattning om hur lärarna undervisar i skolämnet teknik för årskurserna 4-6. Detta görs genom att intervjua lärare som undervisar i ämnet teknik. Intervjuerna görs utefter frågeställningarna: 1. Hur är lärarnas syn och tankar om teknik? 2.Vilka tankar kring undervisningen i teknikämnet har lärare? 3. Vad är lärarnas reflexioner på att teknikämnet får en egen timplan?  Intervjuerna visar att de flesta lärarna som deltagit i undersökningen tycker att det bör finnas en gemensam definition för teknik. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker att det är bäst att undervisa med teori och praktik varvat men att det är brist på resurser för ämnet teknik som gör det omöjligt att genomföra undervisningen med variationsteorin. / Abstract   The purpose of the study is to investigate the teachers' views and thoughts on technology as well as an understanding of how teachers teach the school subject technology for grades 4-6. This is done by interviewing teachers who teach in the subject of technology. The interviews address the questions: 1. What are the teachers' views and thoughts about technology? 2. What thoughts about teaching in the subject of technology have teachers? 3. What are the teachers’ reflections on the technical subject getting your own timetable? The interviews show that most teachers who participated in the survey find that there should be a common definition of technology. The study also shows that most teachers think it is best to teach theory and practice but that there is a lack of resources for the subject of technology that makes it impossible to complete the theory of variation theory.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pass förberedda tekniklärare är inför de förändringar som digitaliseringen medför i ämnet och vad som påverkat förberedelsegraden. För att få svar på detta gjordes det både intervjuer och en enkät med tekniklärare i åk 4-6 som svarande. Man ska börja införa digitaliseringen i skolorna senast den 1 juli 2018, vilket är ungefär en månad efter att den här studien färdigställs. Studien visar att en majoritet av tekniklärarna inte är så förberedda som de egentligen skulle varit vid det här laget och att mycket beror på att tiden inte finns, att ekonomin inte räcker till och till viss del även på att skolledningen inte ger det stöd som behövs och därför får man inte den kompetensutveckling som är nödvändig. Det skolorna bör göra är att avsätta tid och pengar till utbildning av lärarna samt lägga resurser på digitala hjälpmedel. / The purpose of this study is to investigate how well prepared the teachers in technology are to the changes that the process of digitalization entails in the subject, and the factors that affect the degree of preparation. The methods of investigation have been interviews and surveys with teachers in technology as respondents.   The process of digitalization is supposed to get started July 1, 2018, at the latest, which is approximately one month after this study is completed. The study shows that a majority of the teachers in technology are not as prepared as they should have been at this time and that the reason for this is that there is not enough time available, there are not enough economic resources, and that the school management, to some extent, does not provide the necessary support. These factors cause the fact that the teachers do not get the professional development they need. What the schools should do is to set time and money aside to educate the teachers and to buy digital tools.

Denna uppsats undersöker huruvida rollspel (inom TV- och PC-spel) kan bidra till svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet. Vi har utgått från spelet Red Dead Redemption 2 för att sedan analysera dess narrativ och lyfta fram relevanta perspektiv som kan bidra till elevers skönlitterära kunskaper. Genom den hermeneutiska metoden har vi tolkat spelets innehåll, och genom det litteraturvetenskapliga perspektivet narratologi har vi analyserat och tolkat narrativet. Vi har även uppmärksammat behavioristiska inslag i spelets valmöjligheter då spelaren blir belönad vid vissa val. För att avgränsa arbetet har vi utgått från att fokusera vår analys på temana samhörighet och medmänsklighet. Efter analysen har vi kopplat samman vårt resultat med tidigare forskning om arbete med skönlitteratur och lärares kompetenser. Denna uppsats ämnar inte redogöra för hur ett spel kan spelas under lektionstid, utan att undersöka huruvida elevers tidigare spelerfarenheter kan användas i skolan. Det vi har observerat är att spelet omfattar ett långt och komplext narrativ som är unikt för spelvärlden. Det finns andra spel inom rollspelsgenren som är uppbyggda på liknande sätt, men att narrativet drivs till stor del av spelarens val är unikt för Red Dead Redemption 2. Vi har kommit fram till att om läraren besitter didaktiska kompetenser, relationella kompetenser samt ledarkompetenser kan detta narrativ användas i svenskämnets litteraturstudier i relation till läroplanens riktlinjer.

Syftet med studien är att utveckla ett analytiskt ramverk som fungerar för analysering av 11 appar och kategorisera dem utifrån deras användbarhet i undervisningen av elever i matematiksvårigheter. Vilka undervisningsaspekter som valdes ut grundades på en anpassning för elever i svårigheter i matematik. Alla appar används av elever i förskoleklass eller grundskolan år 1-6. Det urval som gjorts för studien var appar som redan granskats av tidigare forskare. Aspekterna som valdes ut för studien var explicit undervisning, visuella representationer, belöningssystem och färdighetsträning. Apparnas möjlighet till explicit undervisning skapar förutsättningar för att eleverna ska bli självständiga och känna sig trygga. Visuella repesentationer presenterar om appen ger eleven ett bildligt verktyg för att kunna utveckla sitt lärande. Området belöningssystem i apparna erbjuder återkoppling och skapar förutsättningar till engagemang hos eleven. Om eleven får utöva färdighetsträning kommer arbetsminnet att stärkas och den matematiska förmågan att utvecklas. Det är viktigt att lösa många uppgifter för att nå djupare kunskaper i matematikämnet.  Studien resulterade i att det analytiska ramverket kan användas av lärare för att analysera vilka aspekter som ger ett fungerande stöd för elever i matematiksvårigheter, när de arbetar i den utvalda appen. / The purpose of the study is to develop and use an analytical framework that works for the analysis of 11 apps and categorize them based on their applicability in teaching students with mathdifficulties. Which teaching aspects were selected was based on an adaptation for students with difficulties years 1-6. The selection made for the study was apps that are already being reviewed by previous researchers. The aspects selected for the study were explicit teaching, visual representations, reward systems and skilling training. The apps opportunity for explicit teaching creates the condition for students to become independent and confident. Visual representations present whether the app gives the students a pictorial tool to be able to develop their learning. The area of rewards systems in the apps offers feedback and creates conditions for the students commitment. If the student is allowed to practice skills training, the working memory will be strengthened, and the mathematical ability will be developed. It is important to solve many tasks to reach deeper knowledge in the subject of mathematics. The study resulted in an analytical framework that provides a tool for teachers. The tool can be used when scrutinizing apps aiming for a functional support for students with mathematical difficulties.