Spelling suggestions: "subject:"läroplan"" "subject:"iläroplan""
201 |
Implementering av läroplanen med fokus på kvalitet - En kvalitativ studie om hur ledningsansvariga, politiker och pedagogikvetarna uppfattar förskolans kvalitetRogowski, Barbara, Forsberg, Tina January 2012 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka hur implementering av förskolans reviderade läroplan går till samt analysera likheter och skillnader i tolkningen av förskolans kvalitet utifrån ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas perspektiv samt granska på vilket sätt respondenternas utsagor avspeglar deras position i skolsystemets hierarki.För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vår empiri grundar sig på införskaffade intervjusvar ifrån nio offentliga personer med olika roller och positioner inom skolsystemet.Resultatet av vår undersökning visar att implementering av förskolans reviderade läroplan är ett exempel på ett top-down perspektiv. Utifrån insamlat empirin konstaterar vi att respondenternas uppfattning om vad som är förskolans kvalitet skiljer sig beroende på deras roll och position inom skolväsendet. Dessutom kom vi fram till att två diskursiva mönster framträdde i ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas uttalanden som vi i studien benämnde för organisatoriskt- och pedagogiskt perspektiv.
|
202 |
Hur handskas man med bråkstakar i skolans värld?Nordsund, Cornelia, Persson, Jessica January 2006 (has links)
Syftet med vår c-uppsats är att bli säkrare i rollen som pedagoger. Först och främst vill vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta förebyggande med konflikter i skolan. På så sätt hoppas vi att konflikterna kommer att minska i klassen. Vi vill också förstå vad konflikterna bottnar i, varför och hur de uppstår. Med dessa fördjupade kunskaper tror vi att vi får fler redskap att lättare lösa konflikter på ett bättre sätt. Syftet är också att få klarhet i vilka metoder man som lärare kan och får ta till när en konflikt uppstår. Vi vill också ta reda på om konflikter är vanligare idag än förr och om konflikterna skiljer sig i en mångkulturell skola respektive icke mångkulturell skola. Intentionen är att kunna agera på ett professionellt sätt när det gäller konflikthantering och förhoppningsvis även kunna delge andra om förslag om hur man som pedagog kan lösa konflikter. / Vi är två lärarstuderande, Cornelia Nordsund och Jessica Persson, som går sista terminen med inriktningen Barn och ungdomsvetenskap, 140p, på Malmö Högskola. Denna c-uppsats har vi valt att kalla Hur handskas man med bråkstakar i skolans värld? Arbetet handlar om konflikthantering. Våra problemformuleringar lyder: •Hur kan man arbeta förebyggande med konflikter som berör elever i grundskolan? •Vilka metoder kan pedagogen använda för att lösa akuta konflikter? •Förekommer det mer konflikter idag mellan elever i grundskolan än för 10 år sedan och på vilket sätt skiljer de sig? •I vad bottnar de vanligaste konflikterna bland elever i dag enligt pedagoger?•Vilka skillnader finns i en mångkulturell skola i jämförelse med en icke mångkulturell skola när det gäller konflikter enligt pedagogernas erfarenheter på respektive skola? Spelar elevens bakgrund någon roll när det gäller synen på våld och konflikter?•Vad säger skolans styrdokument om hur man skall lösa konflikter? •Vilka skillnader finns i Lgr 80 respektive LpO 94 när det gäller konflikthantering? Vårt syfte med arbetet är att bli mer professionella i vår roll som pedagoger när det gäller konflikthantering. De metoder vi har använt oss av är textundersökning och intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger på två skolor. Ett av de viktigaste resultaten är hur viktigt det är att man som pedagog är säker på metoder i konflikthantering i det förebyggande arbetet och i akuta situationer. Det var intressant att se hur konflikterna i skolan ändrats över tid, till exempel har språket blivit grövre och i och med mötet mellan nya språkgrupper, har nya skällsord uppkommit.
|
203 |
Ett barn blir till - diskursiva konstruktioner av Barnet i förskolans läroplanAndersson, Sara January 2014 (has links)
Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet – mästersignifikanten – Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ”det ofärdiga barnet”, ”det kompetenta barnet”, ”det situerade barnet”, ”barnet som natur” samt ”det individuella barnet” skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna. Med hjälp av läroplansteori och tidigare forskning om den svenska förskolans dominerande idétraditioner analyseras det empiriska materialet, förskolans läroplan, utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv. Den gren av diskursteori som ligger till grund för undersökningens teoretiska utgångspunkter är de tankar och teorier som har utvecklats av Laclau och Mouffe med den bredaste definitionen av diskurs – ingenting går att förstå utanför diskursen, samhället existerar inte som objekt. Min förhoppning med undersökningen har varit att bidra till den kritiska forskningen om makt och maktrelationer inom institutionen förskolan. Denna forskning anser jag är avgörande för att förskolan ska kunna garantera att de barn som befinner sig inom institutionens väggar behandlas med respekt och att deras demokratiska rättigheter uppfylls.
|
204 |
"Vi önskar oss bara killgrejor, eller hur?" – ett arbete om könsroller och leksakerArvidsson, Åsa, Hansson, Eva January 2007 (has links)
Denna uppsats, "Vi önskar oss bara killgrejor eller hur"? – ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, är baserad på en undersökning som genomförts på två förskolor. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna.För att kunna få fram ett resultat av vår undersökning har vi tagit fram fyra frågeställningar: - Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn beroende på kön? - Vilka och vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med? - Hur leker flickor och pojkar med samma leksak?- Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker?Vi har utgått ifrån tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet. Som teoretiska utgångspunkter har vi använt Bronfenbrenners ekologiska miljömodell och ett sociokulturellt perspektiv. Vi har även tankar om att vårt biologiska kön har en betydelse för barnets val av leksaker. Här får arbetet stöd av Annika Dahlström och Matti Bergströms teorier om barnets hjärna.Undersökningarna började med enkäter till föräldrar, sedan observerades barnen i två olika situationer. Undersökningarna avslutades med intervjuer av pedagoger. Genomförandet gjordes på förskolor med likartade förutsättningar när det gäller antal barn, pedagoger och avdelningar.Våra slutsatser från den empiriska undersökningen är att, vuxna i barnets närhet har en stor del i valet av könstypiska leksaker. Detta speglades tydligt i observationen av barnen, där de fick göra sina egna val av leksaker. De valde då könstypiska leksaker.
|
205 |
PERSPEKTIV PÅ MUSIKKUNSKAPER I ÅRSKURS 6 : En kvalitativ studie om relationer till musikalisk kunskapsutveckling i årskurs 6 hos lärare och eleverLovevind, Amanda January 2022 (has links)
Sedan år 1889 med läroplanen Normalplan för undervisning i folkskolor och småskolor (P.A. Norstedt & Söner, 1889) har musik funnits med i skolan som ett ämne. Genom åren så har kunskapskraven för musikämnet i grundskolan utvecklats på olika sätt. I dagens läroplan Lgr 22 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2022(Skolverket 2022) förväntas eleverna enligt min uppfattning nå en mycket högre kunskapsnivå jämfört med 1889. Kan elever då inte veta vad de ska kunna i årskurs 6 trots en pedagogisk läroplan? Kan lärare göra olika tolkningar av läroplanen och skapar en diskrepans inom musikämnet? Kan detta ge en oro hos vissa elever? Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad elever och lärare anser att musikundervisningen ska innehålla i årskurs 6 i grundskolan. Jag har valt att göra en kvalitativ forskningsstudie där jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med elever och musiklärare inom grundskolan. Arbetet tolkas från ett hermeneutiskt ansats, det vill säga att jag har använt mig av hermeneutiken som ett analysredskap. Forskningsfrågorna knutet till mitt syfte är följande: Vilka delar bör finnas med i musikundervisningen enligt en avgränsad grupp elever och lärare i årskurs 6? Vilken kunskapsnivå i musik bör eleverna ha uppnått efter årskurs 6 enligt lärare? Resultatet i denna undersökning visar att läroplanen uppfattas som stor och omfattande och att lärare bör kunna bryta ner den och skapa en helhet så att eleverna förstår vad de ska kunna. Resultatet visar vidare på att musiklärare tolkar läroplanen på olika sätt vilket kan skapa ett problem för både lärare och elever. Elever tycks också vilja ha en större helhet av ämnet i årskurs 6, än vad lärarna vill ha. Musikämnet tycks också enligt informanterna handla mycket om helheten och inte bara delar av den samt att musikämnet är samhällsbaserat och tycks påverka oss mer än vad man tror. Alla begrepp är hämtat från Skolverket.
|
206 |
Penna, sudd och platta : En fenomenologisk intervjustudie om hur förskollärare upplever arbetet med digitala verktygFritzon, Sofie, Karlsen, Lisa January 2023 (has links)
I denna studie har vi utgått från ett fenomenologiskt perspektiv i syfte att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med digitala verktyg i förskolan. Två delstudier har genomförts. Den första delstudien har fokus på att undersöka förskollärarnas upplevelser och erfarenheter kring att arbeta med digitala verktyg i praktiken. Den andra delstudien undersöker förskollärarnas upplevelse och uppfattning av de delar i läroplanen som handlar om digitalisering och användande av digitala verktyg. Genom de två delstudierna vill vi presentera olika aspekter av hur förskollärare upplever arbetet med digitala verktyg både praktiskt och utifrån det som står i läroplanen. Målet med delstudierna är att besvara forskningsfrågor utifrån två olika kvalitativa intervjuer. Sju förskollärare från olika förskolor i Sverige har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med förberedda frågor och svaren har transkriberats och analyserats med tematisk analys som metod. Delstudiernas resultat relateras till tidigare forskning och sammanfattas i en diskussionsdel. Resultatet påvisar att ålder spelar roll vad gäller förskollärarnas attityd till digitala verktyg. Ökad kunskap och nyfikenhet på digitala möjligheter leder till en mer varierad undervisning. Studiens resultat visar även att förskollärare som fäster en positiv mening gällande det digitala uppdraget är insatta i vad som står i läroplanen och har ett intresse av att arbeta med digitala verktyg. Förskollärare som inte ser mening med att digitalisering skrivs in i läroplanen upplever att de har mindre kunskap och intresse för skrivelser i läroplanen. Några tycker att det är för tidigt att arbeta med digitalisering för barn i förskoleåldern. Utifrån resultaten tycker vi oss kunna se ett behov av tydligare regleringar där det står att digitala verktyg ska användas. Sådana regleringar bör även beskriva hur digitala verktyg ska användas. Detta skulle kunna bidra till en grund för att ge barn goda förutsättningar för vidare lärande, och för att ge alla barn samma möjlighet att lära.
|
207 |
Minst till dem som behöver mest? : Synen på kunskapsmöjligheter för elever med funktionsnedsättning samt likvärdighet i den anpassade grundskolans läroplan Lgrsär22 / ”Least to those who need it the most?” : Perspectives on opportunities for pupils with disabilities and equity in the curriculum of the compulsory school for pupils with intellectual disabilities Lgrsär 22Molbaek, Miriam January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka framställningen av funktionsnedsättning i Lgrsär 22; anpassad grundskolas läroplanstext, samt att undersöka möjligheter och begränsningar med koppling till likvärdighet och hur det synliggörs i texterna för elever med funktionsnedsättningar. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod, har det varit möjligt att undersöka och granska. Teoriramen fokuserar på likvärdighet som har varit ett grävande och sorterande begrepp i denna studie. Likvärdighet utifrån tre perspektiv; likvärdighet ur ett kollektiv kompensatoriskt perspektiv, likvärdighet utifrån individualiserat ansvarstagande perspektiv och likvärdighet utifrån kvalitet socialt rättviseperspektiv. Dessa perspektiv valdes då det tar utgångspunkt i att likvärdighet inte innebär likformighet i utbildning men erbjuder elever med olika förutsättningar lik-värdiga möjligheter till utbildning och inte begränsningar. Möjligheter och begränsningar är nyckelord i denna studies frågeställningar. Resultatet har sammanställts och analyserats mot studiens bakgrund, tidigare forskning, litteraturgenomgång samt ur likvärdighetsbegreppets tre perspektiv De första delarna av läroplanstexterna liknar varandra utifrån de olika skolformerna Det som framgår i resultaten är att i läroplanen förväntas det att eleverna ska bli lika aktiva medborgare och ansvarstagande i samhället med eller utan funktionsnedsättning. Samtidigt särskiljer sig förutsättningar som eleverna får när det gäller förväntningar och innehåll i undervisningen. Skillnaderna påverkar eleverna i undervisningssammanhang och kan ha konsekvenser för deras framtid samt möjligheter i samhället. Det är angeläget att eleverna får utveckla sin fulla potential. Studien visar vikten av att fortsätta utveckla undervisning inom den anpassade grundskolan för att främja elevernas utveckling. Genom att implementera anpassade undervisningsmetoder i läroplanen, erbjuda adekvat stöd, resurser och förväntningar samt att bygga starka samarbeten mellan skolan, hemmet och samhället. Följden blir att det som skrivs om läroplanens intention inte förverkligas. Vid genomgång av historiska handlingar, visar resultaten att synen på elever med funktionsnedsättningar har utvecklats genom tiden, trots det blir materialet för den anpassade grundskolan inom statliga insatser eller revideringar av styrdokument inte prioriterat.
|
208 |
Omsorgens utveckling i Läroplanen för förskolan : En dokumentstudie om läroplanens revideringar / The development of care in the preschool curriculum : A document study of curriculum revisionsOlsson-Thiele, Ellena, Pipijoga, Selena January 2024 (has links)
Problemområdet som bidragit till studien är förskolans utveckling, där lärande tar större platsän omsorg. Studiens syfte är att se om omsorgsbegreppet har fått en förändrad betydelse iläroplanen för förskolan. Detta har genomförts genom att göra en dokumentstudie. Studienpresenterar omsorgens formuleringar från läroplanen för förskolan år 1998, 2010 och 2018.De förändringar som framkommer analyseras genom ett läroplansteoretiskt perspektiv.Genom läroplansteorin används läroplanskoder i analysen. Detta för att kunna besvara omformuleringar om omsorg förändrats och hur detta kan förstås utifrån läroplansteori.Resultatet är att Läroplanen för förskolan 1998 (Skolverket, 1998) har en mer moraliskläroplanskod. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) är ett mellanläge där den dåtidasynen kring omsorg möter den moderna synen på omsorg i förskola. Detta innebär att Lpfö2010 har inslag av både moralisk läroplanskod och rationell läroplanskod. Läroplanen förförskolan (Skolverket, 2018) har inslag av att vara en mer rationell läroplanskod. Denrationella läroplanskod innefattar att utbilda individer med avsikt att skapa demokratiskasamhällsmedborgare. Utöver det individuella fokuset kring koden, utbildas även individenutifrån arbetsmarknadens behov. Den moraliska läroplanskod innefattar att utbilda moraliskkunskap. Att utbilda moralisk kunskap har sin grund i att fostra och skapa lojalitet till demoraliska normer i samhället.
|
209 |
Bland sockor, spöken och pepparkakor : En undersökning av traditioner och kulturarv i förskolan / Among socks, ghosts and gingerbread cookies : A survey of traditions and cultural heritage in pre-schoolWeman, Annika January 2024 (has links)
Traditioner tar traditionellt en stor plat i förskolans verksamhet men läroplansmålet kring ämnet är öppet och i många fall svårtolkat. Mitt syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar uppgiften att överföra traditioner och kulturarv till kommande generationer. Genom att använda läroplansteorin som teoretiska glasögon undersöks hur dagens förhållningssätt till förmedlande av traditioner och kulturarv har förändrats över tid. Min metod är att tillämpa kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma i förskola. Transkriberade intervjuer är underlaget i arbetet. Pedagogerna beskriver hur de transformerar läroplansmålet så att det fungerar för just deras verksamhet. Resultatet pekar på att det inte främst är en osäkerhet kring ämnet i sig utan att ramfaktorer såsom tid och riskbedömningar och stort urval är utslagsgivande. Det visade sig att pedagogerna till stor del ansåg att läroplanens formulering fungerar bra. De utmaningar som finns tycks snarare handla om yttre omständigheter samt att det är svårt att prioritera vilket område som är viktigt att fokusera på än att målet är felformulerat.
|
210 |
Barngruppsstorlek i förskolan : påverkan på barnen och förskolans verksamhet / Child-care group size and its impact on children and on early childhood educationSandström, Malin, Antikainen, Caroline January 2024 (has links)
Utifrån Skolverkets (2016b) riktlinjer för barngruppsstorleken i våra svenska förskolor bör åldersgrupper 1-3 år innefatta maximalt 12 barn och 4-5 år 15 barn. Idag är dock nästan varannan barngrupp större än riktlinjerna anger vilket skapat debatt och diskussioner om hur barngruppsstorleken påverkar förskolans verksamhet och barnens möjligheter samt välbefinnande. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning av hur barngruppens storlek påverkar dagliga situationer och barnens tillvaro i förskolan. Vi vill också se närmare på hur storleken på barngruppen påverkar möjligheterna att efterfölja läroplanens intentioner. Dataunderlaget utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare på fyra olika förskolor i en medelstor stad. Denna kvalitativa metod bidrar till att en verklighetsbaserad bild av undersökningsområdet skildras där förskollärarna med egna ord får beskriva sina personliga upplevelser och tankar. Den kvalitativa analysen genom kodning synliggör hur barngruppsstorleken främst anses påverka vilket sedan lades till grund för resultatets tematisering. Som teoretisk bakgrund används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som tillämpas för att undersöka hur faktorer på olika nivåer inverkar på undersökningsområdet. Genom resultatet framgår att förskollärarna i stor utsträckning anser barngruppsstorleken påverka såväl dagliga situationer som barnens villkor och läroplanens intentioner. Majoriteten av resultatet skildrar försvårande omständigheter och hinder, men där återfinns även beskrivning av hur en större barngrupp i somliga situationer kan medföra positiva effekter. Med en större barngrupp försvåras rutinsituationer så som matsituationer, den dagliga kontakten med vårdnadshavare och hallsituationer i samband med utevistelser. En annan negativ följd som framgår är att barnens närhet till pedagogerna minskar, de räcker inte till för att se alla barn och bemöta deras viljor och behov. Barn som är känsligare eller i behov av särskilt stöd beskrivs vara en grupp som påverkas mer än andra. För att göra barngruppen och dagen i förskolan hanterlig påpekar samtliga förskollärare på behovet att dela in barnen i mindre grupper. Förmiddagen delar alla medan några delar större delen av dagen. Att de verksamma inte räcker till samt att många barn vistas på en liten yta visas också öka antalet konflikter i gruppen, vilka förskollärarna vidare saknar tid att lösa. Studiens resultat visar på att en större barngrupp utgör ett hinder för den planerade undervisningen. Detta till följd av bland annat utebliven planering och personalbortfall. Istället förekommer främst spontan undervisning genom leken och barnens egna aktiviteter. Det framgår även svårigheter kring att anpassa efter varje barn då de är många med individuella behov, intressen och villkor. Gällande leken däremot anses en större barngrupp som främst positiv i de aspekter att barnen får fler kompisar och att fler lekkonstellationer bidrar till mer utveckling och lärande.
|
Page generated in 0.0405 seconds