• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 578
  • 9
  • Tagged with
  • 587
  • 587
  • 233
  • 153
  • 100
  • 99
  • 97
  • 90
  • 86
  • 84
  • 84
  • 79
  • 77
  • 73
  • 67
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Hur likvärdig är svensk skola i praktiken? : Att upptäcka barn som riskerar läs- och skrivsvårigheter / How equal is the Swedish school system? : To detect children at risk of dyslexia

Eriksson, Catharina January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att ta reda på hur några pedagoger upptäcker barn som riskerar läs- och skrivsvårigheter. Styrdokumenten talar om likvärdighet i undervisningen, vilket bör innebära en likvärdighet i på vilka grunder extra hjälp ochsärskilt stöd ges till barn. Materialet omfattar 15 intervjuer med pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig kompetenta att finna dessa barn i ordinarie verksamhet främst genom att lyssna av deras talspråk. Det är svårt att finna tydliga regler för vilka nivåer av språksvårigheter som renderar uppföljning. Eftersom insatser ofta bygger på pedagogers subjektiva uppfattning av situationen finns antagligen en risk för skillnader mellan pedagoger på vilka grunder uppföljning görs, även om metoderna för att upptäcka problemen är snarlika. De flesta av de intervjuade pedagogerna anser sig ha god hjälp av samtal med kollegor och specialpedagoger för att bli mer säkra på sin bedömning. Däremot påtalas i flera fall en upplevd resursbrist och begränsade fortbildningsmöjligheter, vilket riskerar att påtagligt påverka att barn blir uppmärksammade och vid behov utredda. Resursbristen påverkar också möjligheten att i den ordinarie verksamheten aktivt hjälpa de som har extra behov. Förutom pedagogernas kontinuerliga observationer förekommer även generella tester av barnens språkförmåga i förskoleklass och skolår 1, men innehåll och tidpunkt varierar, i regel beroende på huvudman.
22

Sång, parläsning och lässtrategier : Intensiv lästräning i årskurs 2

Eriksson, Kerstin January 2015 (has links)
Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa hur en period av intensiv lästräning påverkar elevers läsning i årskurs 2. Träningen sker i form av parläsning av ordlistor och skönlitteratur kopplat till sång på stavelser, arbete med att komma på ord som börjar med vissa stavelser samt att läraren undervisar i lässtrategier. Två grupper arbetar med träningen, där en av grupperna, kallad gröna gruppen, arbetar med samtliga delar och den andra gruppen, kallad gula gruppen, arbetar med sång på stavelser och lässtrategier. Jag ville även ta del av elevernas upplevelser av lästräningen.  Tidigare interventionsforskning visar att det gynnar resultatet om det är bredd på interventionen, om flera förmågor övas samtidigt. De båda grupperna som deltog i projektet som varade i tre veckor ökade sin avkodningsförmåga ungefär lika mycket. Det går dock ej att dra några slutsatser av interventionen eftersom den ej följer "regelboken" när det gäller interventionsstudier. I studien använder jag mig dock av begreppet intervention när jag skriver om perioden av intensiv lästräning. Både elever och lärare delade på ett förtjänstfullt sätt med sig av sina upplevelser av lästräningen.
23

Screening för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan : hur testerna används för kartläggning, undervisning och resursfördelning

Vesterberg, Gabriella January 2015 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur screeningtester i gymnasieskolan hanteras av skolorna, hur resultaten används samt på vilka sätt de påverkar verksamheten på individ-, grupp och organisationsnivå. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer och fokusgrupper användes för att samla in data. För att analysera det insamlade materialet valdes tematisk analys. Resultatet visar att många av informanterna har en skeptisk hållning till screeningtesten, men trots det vill ha kvar dem. Det lyfts fram en uttalad önskan att det ska finnas nya och moderna, gärna digitala, test. Att testa elevernas förmågor uppfattas som en problematisk aspekt av screeningen. Potentiellt negativa konsekvenser av detta ansågs vara risken att lärares attityder skulle påverkas negativt av låga screeningresultat. Det finns en uppfattning att testerna är en fråga för svensklärarna, men inte rör andra lärare. Rektorerna upplevs inte vara insatta i screeningtesterna och det fanns en frustration över att resultaten inte påverkade resursfördelningen på ett synligt sätt. Läs- och skrivsvårigheter rör alla skolämnen och måste uppmärksammas som svårigheter att nå kunskapsmålen i alla ämnen som ställer krav på läs- och skrivförmågan. Därför behöver alla lärare ha kunskap om språkutvecklande arbetssätt. Screeningtester kan vara en bra informationskälla om elevernas förutsättningar och behov av stöd. Det förutsätter dock att alla som utifrån testresultaten ska bedöma detta också är insatta i vad testen mäter och hur de bör hanteras. Med tanke på vad vi vet om de negativa effekterna av läs- och skrivsvårigheter och vilken stor del av människors liv som påverkas av förmågan att förstå olika typer av texter, borde det vara alla skolors främsta fokus att se till att eleverna får förutsättningar att utveckla en god läs- och skrivförmåga.
24

"Det tar tid att skriva" : En undersökning om hur några elever i läs- och skrivsvårigheter hanterar skrivuppgifter i gymnasieskolan / "It takes time to write" : A study on how students with reading and writing difficulties handle essays in upper secondary school

Sjödin, Elisabeth January 2015 (has links)
Dagens samhälle ställer allt högre krav på hög utbildning och därmed hög läs- och skrivförmåga. Det är skolans ansvar att varje elev får förutsättningar för att delta i samhällsliv och arbetsliv. Det ställer ökade krav på läs- och skrivsvårigheter hos elever.  Syftet med denna studie är att studera hur elever i läs- och skrivsvårigheter beskriver att de hanterar större skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Hur gör de för att lyckas? Fokus är elevernas berättelse. Som metodansats har hermeneutik valts. Datainsamlingsmetod är semistrukturerade intervjuer. Sex informanter från olika program, både teoretiska och praktiska, har intervjuats. Resultatet visar att elever får mycket hjälp av kamrater, lärare och speciallärare, men även av anhöriga. En del av studiens teoridel bekräftas, men eftersom denna studie tar upp hur elever beskriver sina strategier, kommer delvis en ny bild fram. Vad lärare kan göra är främst att ge stöttning i olika delar i skrivprocessen. Tydlig struktur på uppgiften och frågeställningar som ger struktur är några exempel.
25

Läs- och skrivsvårigheter i Sydafrika : sett ur fyra lärares perspektiv

Funevall, Lisa January 2008 (has links)
Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden. Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit. I arbetet med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter diskuterar lärarna med varandra, de delger varandra tips och idéer om vad de vet fungerar. Trots stora klasser och bristen på stöd har lärarna ett stort intresse och engagemang för att stödja elever med dessa svårigheter.
26

Dyslexi och självförtroende

Wiigh, Lena January 2007 (has links)
Sammanfattning I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter. Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren. Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.
27

När b blir d och 6 blir 9. Lärarens syn på sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter.

Holgersson, Sophie, Holm, Katarina January 2008 (has links)
Den här undersökning visar hur ett urval lärare ser på sambandet mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har valt att intervjua fyra lärare, två på lågstadiet och två på mellanstadiet. Vår undersökning har visat att utvalda lärare ser ett visst samband mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna poängterar att läsningen är det viktigaste i skolan eftersom svårigheter leder till problem i alla teoretiska ämnen. De är medvetna om att textuppgifter i matematiken kan vålla stora bekymmer för elever med läs- och skrivsvårigheter, eftersom svårigheter med läsningen kan leda till problem med läsförståelsen, vilket i sin tur leder till bekymmer i matematiken. Lärarna vet vilka åtgärder som bör sättas in om en elev har svårigheter och de väljer att ta hjälp från specialpedagog eller annan kollega. Vår undersökning visar att, elever som har svårigheter med läsförståelsen får större problem med matematiken, än de elever som har problem med avkodningen.
28

Läs- och skrivsvårigheter och negativa självbilder : En studie om lågstadielärares arbetsmetoder med läs- och skrivsvårigheter / Reading- and writing difficulties and negative self-perceptions : A study on methods for reading- and writing comprehension in primary school

Dahlberg, Madeleine January 2016 (has links)
The aim with this study is to find out more about how primary school teachers’ are aware of the connection between reading- and writing difficulties and negative self-perceptions and possible preventive actions. The empirical data in the study consists of three qualitative research interviews with active primary teachers. The teachers that were interviewed seemed aware of the correlation between reading- and writing difficulties and pupil’s self-perceptions, although they did not always find it easy to detect the specific problems that these pupils have regarding reading and writing. The strategies they used to prevent negative self-perceptions of pupils with reading- and writing difficulties correlated to a high degree with previous research. These strategies are honesty, encouragement, to focus on success and advocate that everyone is different when it comes to learning. Other effective strategies that focus on teaching are to teach phonological awareness, the alphabet, learning strategies, vocabulary and writing. Repeated reading, intensive training, and one-on-one-teaching are also effective strategies for helping these pupils.
29

När texten räknas : En studie i matematik för elever med lässvårigheter

Storrank, Stefan January 2016 (has links)
Den här studien undersöker vilka problem elever med läs- och skrivsvårigheter möter med lästal i matematik och hur de gör när de försöker att lösa dem. Lästal kan uppfattas som svåra då det finns flera olika delar som eleven förväntas hålla kvar i minnet samtidigt som de löser uppgifter- na. Lästalen finns för att fördjupa och bredda elevens abstraktionsförmåga och för att eleven ska kunna mogna och ta sig an ännu svårare uppgifter. Studien är kvalitativ med fyra elever på tre högstadieskolor i Stockholmsområdet under tiden hösten 2014 till våren 2015. Eleverna har mångkulturell bakgrund och har läs- och skrivsvårigheter av varierande grad. De har blivit inter- vjuade om hur de upplever matematikämnet i skolan. De har också fått lösa sju textuppgifter av varierande svårighet och resultatet visar på att det vid svårare text som kräver flera steg att lösa uppstår problem, som att inte kunna få ett korrekt svar eller att kunna hålla ut och slutföra upp- gifterna. Det visar sig att det är de uppgifterna med för dem svåra uttryck som vållar eleverna problem, medan de uppgifterna som är förhållandevis enkla och innehöll få räkneoperationer gick lättare. Dock utelämnar eleverna enheterna på en större del av uppgifterna. Det som kan fastslås är de facto att eleverna inte kan hålla den mängd information i huvudet som behövs för att kunna lösa dessa lästal. Svaren på intervjuerna visar på att eleverna inte upplever ämnet ma- tematik som enkelt och att de ibland kan känna sig utelämnade och missförstådda i klassrummet.
30

Språklig medvetenhet i förskoleklass : Lärares arbete för att undvika elevers läs- och skrivsvårigheter / Linguistic awareness in preschool : How teachers can help students with read and writing disabilities

Svensson, Emma January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter.

Page generated in 0.1568 seconds