Studiens syfte är att undersöka hur 8 lärare anser sig arbeta, i grundskolans årskurs 1-3, för att stärka utvecklingen hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Intentionen är vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lärare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgångspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnå vårt syfte har 8 lärare intervjuats, 4 arbetar på en stark svensksegregerad skola och återstående 4 arbetar på en mångkulturell skola. Samtliga lärare i studien undervisar och är verksamma på lågstadiet, där vi hos alla har undersökt vilka metoder och åtgärder dessa lärare beskriver att de använder sig av då elever uppvisar läs- och skrivsvårigheter. Vi har även valt att undersöka samt att vi undersökt vilken syn, bemötande och vilka åtgärder lärarna har för elever med läs- och skrivsvårigheter med olika kulturella tillhörigheter. Resultatet av vår undersökning visar klara skillnader i hur de olika lärarna och skolorna väljer att arbeta för att stärka elever med läs- och skrivsvårigheter samt vilken grund i val av metoder och åtgärder lärarna utgår ifrån. Den svensksegregerade skolan visar på större bredd i vad de grundar sina val av metod och åtgärder i samtidigt som den mångkulturella skolan visar på större bredd inom olika former av metoder och åtgärder för dessa elever. Bemötandet och åtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter med olika kulturella tillhörigheter visar sig även ha klara skillnader mellan skolorna, där den mångkulturella skolan visar på bredare uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter med olika kulturella tillhörigheter samt metoder och åtgärder för dessa elever.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns språkutveckling. När det handlar om att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö är stimulerande på ett språkligt plan. Därför frågade vi oss hur det egentligen såg ut i förskolan. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lärare som deltog i studien. Resultatet visade att det fanns fem kategorier av språkstimulerande arbetssätt, vilka var lärarstyrd kommunikation, vardagskommunikation, samt auditiv, visuell och estetisk kommunikation. Vi uppfattade samling och högläsning som frekvent använda aktiviteter. De intervjuade lärarnas beskrivningar var samstämmiga i hög grad, där miljöns utformning var en betydande faktor. Det var vanligt att väggarna dekorerades med bilder och texter, samt att böcker och pyssel placeras på barnens nivå. Allt detta för att genom olika sätt stimulera barns språkutveckling.

Denna studie hade för avsikt att undersöka hur pedagoger arbetar med dyslexi i en mellansvensk skola, och ta reda på varför vissa barns funktionshinder upptäcks tidigt och varför vissa elever faller mellan stolarna. Informationen samlades in via intervjuer med tre stycken informanter och läsning av litteratur med aktuell forskning kring problemområdet. Resultat visar att barnen med läs- och skrivsvårigheter förbises på grund av olika anledningar, såsom att föräldrar nekar till att problemet finns eller att eleven kan vara sen i utvecklingen. Vissa barn kan vara duktiga på att undvika problemet, då de inte ser det. Många barn upptäcks i god tid på grund av att många skolor använder sig av en screenplan. I den finns olika punkter som pedagogerna ska gå igenom i varje årskurs för att eleverna inte ska upptäckas sent i skolåren. Det vill säga att skolan arbetar i förbyggande syfte. Pedagogerna vid skolan jag har intervjuat arbetar med den så kallade Bornholmsmodellen och det är anledningen till screenplanen.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter? Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker. Vidare har det framkommit att pedagogernas val av arbetsmetod spelar stor roll för hur väl elever lyckas med matematiken. Det som är framgångsrikt är att använda kreativt material och att flera sinnen är inkopplade under undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon koppling mellan läsförståelseproblem och matematiksvårigheter. En inledande teorigenomgång visar på olika sorters svårigheter med läsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svårigheter. Teoridelen tar även upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och läsförståelse i synnerhet. En kvantitativ undersökning utreder om det finns någon koppling mellan resultatet på ett läsförståelsetest som elever gör i år 7 och resultatet på de nationella proven i matematik som görs i år 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i år 9. Resultatet på undersökningen visar att det finns ett samband mellan läsförståelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat på läsförståelsetestet tenderar att ge sämre resultat på de nationella proven samt låga betyg i matematik.

Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3. Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ.

Detta examensarbete består av två delar där första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och musik ur både ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förståelse för var i hjärnan dyslexi och musik processas. Men också för att finna olika metoder och strategier, med fokus på färg, som kan hjälpa den musicerande dyslektikern i både enskilt lärande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger på en studie av Lisa Kindbergs egna färgkodningsmetod. Metoden baseras på att varje ackord med tanke på dess grundton har sin färg vilket har som syfte att förenkla läsningen av ackordanalyser. Test på både dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs län har genomförts där en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt. Materialet har sedan analyserats med ett pedagogiskt perspektiv.Av litteraturstudien visades att forskningsläget kring relationen mellan dyslexi och musik inte är stort men att det finns fungerande hjälpredskap som musikläraren kan använda sig av. Resultatet av undersökningen påvisade positiva utslag från dyslektikergruppen medan icke-dyslektikergruppen var mer splittrad i fråga om metodens hjälpande egenskaper. Ingen i någondera grupp fann att färgen försvårade läsningen.

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lässvårigheter på högstadiet. Syftet var också att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i årskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal användes för att ta reda på hur eleverna uppfattat arbetet. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gäller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlärningseffekt av testresultaten. Under samtalen framkom en positiv inställning till arbetet med metoden, men ett antal elever upplevde exkludering på grund av att arbetet med metoden innebar en-till-en-undervisning utanför ordinarie undervisning. I strävan efter relationellt perspektiv är det viktigt att arbetet sker i samråd med eleven, men de organisatoriska förutsättningarna kan innebära svårigheter för interventioner av detta slag. / The purpose of this study was to examine how the Rydaholm method works for pupils within reading difficulties in secondary school. The aim was also to analyze how students perceive the work with the method. We used a quantitative method in terms of a study of intervention with 15 students in grade 7. A qualitative method was also used with interviews, this to assess how the students perceived the work with the Rydaholm method. The results of the study showed that most students increased their test results in terms of decoding. The intervention was conducted over a period of five weeks, which may have contributed to a certain effect of learning of the test. The interviews with the students revealed a mainly positive attitude to the work with the method. During the interviews some students revealed that they experienced exclusion by working with the method, specifically as one-to-one tutoring was required outside the normal timetable. In search of a relational perspective, it’s important that the work is done in cooperation with the student. Thus, the organizational conditions may implicate difficulties for interventions of this kind.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon koppling mellan läsförståelseproblem och matematiksvårigheter.</p><p>En inledande teorigenomgång visar på olika sorters svårigheter med läsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svårigheter. Teoridelen tar även upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och läsförståelse i synnerhet.</p><p>En kvantitativ undersökning utreder om det finns någon koppling mellan resultatet på ett läsförståelsetest som elever gör i år 7 och resultatet på de nationella proven i matematik som görs i år 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i år 9.</p><p>Resultatet på undersökningen visar att det finns ett samband mellan läsförståelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat på läsförståelsetestet tenderar att ge sämre resultat på de nationella proven samt låga betyg i matematik.</p>

<p>Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3.</p><p>Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ.</p>