Denna studie utgår från hermeneutiken samt det sociokulturella och undersöker hur verksamma lärare bemöter behoven hos de avancerade läsarna i årskurs 1 samt hur lärarna arbetar med identifiering och motivation med dessa elever. Avancerade läsare avser i denna studie tidiga läsare samt särskilt begåvade och talangfulla läsare. Tidigare forskning visar på att lärare har en god vilja, men sällan använder de strategier som finns och därmed utvecklas inte de avancerade läsarna i den grad de skulle kunna utvecklas. De får helt enkelt inte tillräckligt eller rätt utmaningar och blir bortprioriterade för mer krävande elever (Brighton et al. 2015:281; Ivarsson 2008:83; Miller 2010:282 &amp; Reis et al.2004:315, 334). Enligt styrdokumenten har alla elever rätt till att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov (Skolverket 2019:6; SFS 2010:800). En kvalitativ studie har därför utförts där åtta grundskolelärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att ta reda på hur lärarna bemöter de avancerade läsarnas behov. Lärarna använder sig av differentierad undervisning och till viss del Pedagogiskt ABC för att möta behoven och undervisningen präglas av ett sociokulturellt lärperspektiv. Identifiering upplevs inte som något problem hos lärarna utan sker genom överlämningar från förskoleklass och genom att de avancerade läsarna utmärker sig i klassrummet. Arbetet med att bemöta behoven och främja motivation sker främst genom att utmana de avancerade läsarna på rätt nivå och inom deras intresse, men även genom att förse dem med nya texttyper. Om alla de avancerade läsarna däremot identifieras och hur de identifieras samt om de får tillräckligt med stöd och utmaningar för att utvecklas i största möjliga grad är något som diskuteras. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Today we use an obsolete way of handling information regarding which student and/or teacher is attending which class/lab/seminar, attendance is written down on a piece of paper and collected so that an administrator can manually enter this information to some data processing system. This method is far from optimal and demands a lot of time and resources from administrators, teachers, and students. Correct gathering of attendance is important since it is required for specific parts of some courses. We propose to automate the collection of this attendance data, thus enabling students and teachers to simply swipe their NFC-enabled KTH access card in order to enter their name on an attendance list. This will be achieved by creating an application that adds a student to an attendance list by reading information using a NFC/RFID reader and mapping the card’s UID to a KTHID (a locally unique identifier used within the university) using a database. The resulting attendance list should be formatted in such a fashion that it can easily be uploaded to systems such as KTH Social and Daisy. Ideally these systems will be extended so that instructors/teachers can use this attendance list to automatically create the appropriate entries in these systems to record the student’s participation in the indicated activity – in the process avoiding a lot of manual labor and improving the accuracy of the process. An additional problem is that there is currently no unified system that connects the KTH access card database (BRAVIDA) to the KTH LDAP database (which stores information about KTH students, faculty, and staff). This means that each student’s access card UID must manually be added to a database together with the student’s KTHID. However, once this database entry has been made, we can then map from a card number to a KTHID (or the reverse). The purpose behind and expected result of this thesis is a functional prototype of an application that creates an attendance list by reading data from the student or teacher’s access cards using a NFC reader. This will hopefully stimulate further digitalization in KTH and also encourage more courses to utilize such access card based attendance lists. The result should be less manual effort by students, faculty, and staff, as well as more accurate and timely filing of attendance information for courses. / I dagsläget använder vi en föråldrad metod för att hantera information kring vilken student och/eller instruktör som närvarar vid vilken föreläsning/laboration/seminarie, närvaron skrivs ner på en bit papper som samlas ihop och skickas till en administratör som sedan manuellt får mata in den här informationen i de olika databehandlingssystemen. Denna metod är långtifrån optimal och kräver en massa tid och resurser från administratörer, lärare och elever. Att den insamlade informationen är korrekt är viktig eftersom den är ett krav vid vissa kurser. Vårt förslag är att insamlingen av närvaroinformation automatiseras, genom att studenter och lärare enkelt kan dra sina KTH access kort för att mata in sitt namn på en närvarolista. Detta kommer att genomföras genom utvecklandet av en applikation som lägger till en student i närvarolistan genom att läsa av kort genom en NFC/RFID läsare och mappning av kortens UID till ett KTH användarnamn (användarnamnet är unikt inom KTH) med hjälp av en databas. Närvarolistan som genereras som ett resultat av programmets körning skall vara formaterad på ett sådant sätt att den enkelt kan laddas upp till system som KTH Social och Daisy. Idealt skall applikationen vidareutvecklas så att instruktörer/lärare kan använda närvarolistan till att automatiskt lägga till rätt post i de systemen för att lagra information om studentens närvaro vid en viss aktivitet - med mål att undvika mycket manuell inmatning samt öka noggrannheten kring processen. Ett ytterligare problem är att det i nuläget inte finns något system som kopplar KTH:s databas för accesskort (BRAVIDA) till KTH LDAP databasen (som lagrar information om KTH studenter, fakultet och personal). Detta betyder att varje användares accesskorts UID måste läggas till i en databas manuellt tillsammans med studentens KTH användarnamn. Emellertid är det så att när posten väl är inlagd i databasen, så kan vi mappa mellan accesskorts UID till KTHID(eller motsatsen). Detta examensarbete har resulterat i en fungerande prototyp av en applikation som skapar närvarolistor genom att läsa av data från studenter och lärares accesskort med hjälp av en NFC läsare. Detta kommer förhoppningsvis att stimulera ökad digitalisering inom KTH och dessutom motivera fler kursansvariga att använda accesskortsbaserade listor. Resultatet bör förhoppningsvis bli mindre manuellt arbete för studenter, fakultet och övrig personal samt mera precis och snabbare insamling av närvaroinformation.

Early readers are defined as students that are able to read fluently before beginning year 1. In this study, I have investigated some teachers' perceptions of early readers and the teaching of early readers from a phenomenographic research approach. The empirical evidence of the study consists of six recorded and semi-structured interviews with primary school teachers from three public schools. All participants have been involved in teaching students that are early readers. The inductive and phenomenographic inspired analysis generated eight different categories based on the participants' perceptions of early readers, and the other four categories addressed the perceptions of the teaching of early readers. Early readers are in general perceived to be strong, alternatively to be affected by factors at home, to have a strong motivation, or to have gained input from the pre-school and pre-school classes. The perceptions about the teaching of early readers are either based on their specific needs and the need of challenges that should be provided by the teacher, or the inclusion of the early readers in groups, in order to increase the involvement in a group learning process. Other perceptions are that the early reader should learn based on the current possessed level of knowledge, or that the early reader can be a resource for other students. The result of this study can be related to previous research, suggesting that the development of reading can occur in several different ways and that the teacher's own knowledge, attitude, and willingness in meeting with early readers, is significant for the student's motivation and future reading development. The findings in this study suggest that teaching of early readers requires reflection and presence from the teachers, and reflections of what, how, and why the teaching is performed in a certain way, and how it can benefit early readers.

No description available.

Det här är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka användningen av RFID-teknik i det interna flödet hos en verksamhet i lagerbranschen. Det som undersöktes var hur tekniken kan effektivisera verksamheten och vilken potential som finns med RFID där ämnet realtidsspårning introduceras. Tillsammans med antenner och läsare så möjliggör RFID-teknik identifiering och spårning av lastbärare genom radiofrekvenser vilket gör det till en resurs med hög potential. För att spåra lastbärare används RFID-teknik genom att varje lastbärare utrustas med en unik RFID-tagg.  Fördelarna med att implementera RFID-teknologi inkluderar spårbarhet och synlighet i det interna flödet vilket leder till minskade förluster av lastbärare och en potential till att korta ner ledtider och öka effektiviteten i verksamheten. Hinder som höga initiala investeringskostnader och komplexitet i integration kan identifieras vid implementeringen. För att optimera utnyttjandet av RFID-teknologi för användning och för spårning så föreslås utvecklingar inom området så att fler aktörer ska kunna implementera tekniken och möjliggöra en förbättrad spårning längs värdekedjan. Fallföretaget har sedan två år tillbaka börjat med användning av plastpallar med RFID-taggar i sin verksamhet för att tillfredsställa sina kunder.  Studien bekräftar att trots vissa utmaningar med RFID-teknologin så erbjuder tekniken fördelar som minskad risk för mänskliga fel och bättre hantering och spårbarhet av lastbärare. Avslutningsvis har den här studien visat att användningen av RFID i plastpallar erbjuder signifikanta möjligheter att förbättra interna logistikprocesser. Våra resultat bidrar till såväl den akademiska diskussionen som till praktiska tillämpningar, och stärker förståelsen för hur moderna teknologier kan användas för att driva effektivitet och innovation inom logistiksektorn. / This is a qualitative study aimed at investigating the use of RFID technology in the internal flow of a warehouse. The study examined how the technology can streamline operations and the potential of RFID, particularly in real-time tracking. Alongside antennas and readers, RFID technology enables the identification and tracking of carriers or pallets through radio frequencies, making it a resource with high potential. To track pallets, RFID technology is utilized by equipping each pallet with a unique RFID tag.  The advantages of implementing RFID technology include traceability and visibility in the internal flow, leading to reduced losses of carriers and the potential to shorten lead times and increase efficiency in warehouse operations. Challenges such as high initial investment costs and integration complexity may be identified during implementation. To optimize the utilization of RFID technology for tracking and usage, developments in the field are proposed to enable more actors to implement the technology and facilitate improved tracking along the value chain. The case company has been using plastic pallets with RFID-tags in its operations for the past two years to satisfy customer demands.  The study confirms that despite some challenges with the accuracy of RFID technology, the technology offers significant advantages for modern logistics. The study confirms that despite some challenges with the accuracy of RFID technology, it offers significant advantages for modern logistics systems. The conclusion emphasizes the importance of further research and development to fully leverage the potential of RFID technology in the future.

<p>Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete.</p><p>Huvudämnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i Järvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ”hedbergare” men är i kyrkohistorien mer känd under namnet hedbergianer. Båda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk präst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg.</p><p>Det övergripande syftet med arbetet är att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i Järvsö, då från rörelsens uppkomst till dess fall. Mer specifika frågeställningar som jag ska besvara i denna uppsats är följande:</p><ul><li>Vilka var orsakerna till hedbergarnas brytning med kyrka och samhälle?</li><li>På vilket sätt påverkade brytningen med kyrkan församlingsmedlemmarnas privata liv, vilka konsekvenser fick den?</li></ul>

<p>I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.</p><p>Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843. Wejryd menar att det inte finns något källstöd för att så var fallet. Janssons kristendomstolkning grundade sig inte på syndfrihetsläran under 1830- och det tidiga 1840-talet, utan visade då drag av vanlig pietism. Wejryd menar att Janssons självständiga kristendomstolkning växte fram i ett växelspel när han konfronterades med omgivningens kritik. Först under andra halvåret 1843 radikaliserades budskapet och Jansson talade då om att erikjansarna genom tron på honom går från att vara syndare till att bli saliga.</p><p>Kvinnorna i erikjansarrörelsen hade viktiga positioner i rörelsens uppbyggnad. De var hängivna följeslagare och viktiga vägvisare som introducerade Erik Jansson till läsare-grupper i för honom okända trakter. I inledningsskedet hade kvinnorna viktiga roller, men när Janssons beroende av vägvisare upphörde försvann också kvinnornas offentliga engagemang. Detta med undantag av Janssons hustru och pigan Schön. Enligt Erik Janssons uppfattning var det männens sak att förkunna. I de fall kvinnorna ändå förkunnade var det enbart i de situationer det inte fanns män att tillgå, således en nödlösning. Kvinnorna hade framstående positioner och viktiga roller i uppbyggnaden av rörelsen för att sedan försvinna från den offentliga scenen. Till en början suddades könsgränserna ut men när rörelsen blev etablerad gick kvinnorna tillbaka till hemmet och de mer traditionella rollerna.</p><p>Kvinnorna var i stor majoritet i erikjansarrörelsen. Detta kan förklaras med hushålls-mönstret eftersom det var mest kvinnor som var ekonomiskt beroende av hushållet. Men detta är inte hela förklaringen till det stora antalet kvinnor. Tidigare forskning om erikjansarna berör inte om det kan ha funnits en koppling mellan Janssons budskap om syndfrihet och överrepresentationen av kvinnor i rörelsen. Jag har med hjälp av Gunilla Gunners forskning om Nelly Halls syndfrihetslära och om den kan ha tilltalat kvinnor i väckelserörelsen, dragit paralleller till erikjansarrörelsen. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande förklaring till varför en så stor andel erikjansare var kvinnor, men syndfrihetslöftet går inte heller att avfärda som en tänkbar förklaring eller delförklaring. Syndfrihetsläran och avsaknaden av arvsynd innebär för kvinnors del en befrielse från en kollektiv skuld. Denna synd har på olika sätt begränsat kvinnors möjligheter sedan Eva föll för ormens frestelse i skapelseberättelsen. Löftet om syndfrihet kan för kvinnorna i erikjansarrörelsen ha varit en bidragande orsak till medlemskap.</p>

<p>I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.</p><p>Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ”Norrlandsläseriet”, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen. Detta var dock förbjudet genom lag sedan 1726, det så kallade konventikelplakatet, men kom att mjukas upp via lag.</p><p>Västerbotten var det landskap som fick mest mersmak av väckelsen och detta tros ha påverkat norra Ångermanland, den del av landet där Örnsköldsvik och Nätra ligger.</p><p>När jag så intervjuade mina informanter, fick jag fick veta att en stor orsak till att bönhusen kom att byggas var att människor i byarna behövde någonstans att träffas för att umgås. Till detta finns flera orsaker, bland annat att man ville få bukt på alkoholismen och för att man fick en annan ruljans på livet genom industrialismen och att man jobbade på industrier.</p><p>Att bönhusen är så många kan bero på att byarna var mer befolkade förr i tiden. Även att Nätraborna har tagit hand om bönhusen och använt dem så pass länge kan ha gjort att de står kvar än idag. Bönhusen har också betytt mycket för folket i byarna. Jag har fått många perspektiv på denna fråga, bland annat att det skulle ha betytt extra mycket för kvinnorna i Köpmanholmen, men också för alla människor i byarna i och med att de hade en plats att samlas på när det behövdes, och någonstans att gå när de ville umgås.</p>

I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen. Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ”Norrlandsläseriet”, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen. Detta var dock förbjudet genom lag sedan 1726, det så kallade konventikelplakatet, men kom att mjukas upp via lag. Västerbotten var det landskap som fick mest mersmak av väckelsen och detta tros ha påverkat norra Ångermanland, den del av landet där Örnsköldsvik och Nätra ligger. När jag så intervjuade mina informanter, fick jag fick veta att en stor orsak till att bönhusen kom att byggas var att människor i byarna behövde någonstans att träffas för att umgås. Till detta finns flera orsaker, bland annat att man ville få bukt på alkoholismen och för att man fick en annan ruljans på livet genom industrialismen och att man jobbade på industrier. Att bönhusen är så många kan bero på att byarna var mer befolkade förr i tiden. Även att Nätraborna har tagit hand om bönhusen och använt dem så pass länge kan ha gjort att de står kvar än idag. Bönhusen har också betytt mycket för folket i byarna. Jag har fått många perspektiv på denna fråga, bland annat att det skulle ha betytt extra mycket för kvinnorna i Köpmanholmen, men också för alla människor i byarna i och med att de hade en plats att samlas på när det behövdes, och någonstans att gå när de ville umgås.

Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete. Huvudämnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i Järvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ”hedbergare” men är i kyrkohistorien mer känd under namnet hedbergianer. Båda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk präst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg. Det övergripande syftet med arbetet är att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i Järvsö, då från rörelsens uppkomst till dess fall. Mer specifika frågeställningar som jag ska besvara i denna uppsats är följande: Vilka var orsakerna till hedbergarnas brytning med kyrka och samhälle? På vilket sätt påverkade brytningen med kyrkan församlingsmedlemmarnas privata liv, vilka konsekvenser fick den?