I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran. Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843. Wejryd menar att det inte finns något källstöd för att så var fallet. Janssons kristendomstolkning grundade sig inte på syndfrihetsläran under 1830- och det tidiga 1840-talet, utan visade då drag av vanlig pietism. Wejryd menar att Janssons självständiga kristendomstolkning växte fram i ett växelspel när han konfronterades med omgivningens kritik. Först under andra halvåret 1843 radikaliserades budskapet och Jansson talade då om att erikjansarna genom tron på honom går från att vara syndare till att bli saliga. Kvinnorna i erikjansarrörelsen hade viktiga positioner i rörelsens uppbyggnad. De var hängivna följeslagare och viktiga vägvisare som introducerade Erik Jansson till läsare-grupper i för honom okända trakter. I inledningsskedet hade kvinnorna viktiga roller, men när Janssons beroende av vägvisare upphörde försvann också kvinnornas offentliga engagemang. Detta med undantag av Janssons hustru och pigan Schön. Enligt Erik Janssons uppfattning var det männens sak att förkunna. I de fall kvinnorna ändå förkunnade var det enbart i de situationer det inte fanns män att tillgå, således en nödlösning. Kvinnorna hade framstående positioner och viktiga roller i uppbyggnaden av rörelsen för att sedan försvinna från den offentliga scenen. Till en början suddades könsgränserna ut men när rörelsen blev etablerad gick kvinnorna tillbaka till hemmet och de mer traditionella rollerna. Kvinnorna var i stor majoritet i erikjansarrörelsen. Detta kan förklaras med hushålls-mönstret eftersom det var mest kvinnor som var ekonomiskt beroende av hushållet. Men detta är inte hela förklaringen till det stora antalet kvinnor. Tidigare forskning om erikjansarna berör inte om det kan ha funnits en koppling mellan Janssons budskap om syndfrihet och överrepresentationen av kvinnor i rörelsen. Jag har med hjälp av Gunilla Gunners forskning om Nelly Halls syndfrihetslära och om den kan ha tilltalat kvinnor i väckelserörelsen, dragit paralleller till erikjansarrörelsen. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande förklaring till varför en så stor andel erikjansare var kvinnor, men syndfrihetslöftet går inte heller att avfärda som en tänkbar förklaring eller delförklaring. Syndfrihetsläran och avsaknaden av arvsynd innebär för kvinnors del en befrielse från en kollektiv skuld. Denna synd har på olika sätt begränsat kvinnors möjligheter sedan Eva föll för ormens frestelse i skapelseberättelsen. Löftet om syndfrihet kan för kvinnorna i erikjansarrörelsen ha varit en bidragande orsak till medlemskap.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 3 ser på bänkboken och dentysta, fria läsningen i klassrummet. Även deras syn på elevers möjlighet till attfinna sin läslust och kunna utveckla sin läsning undersöks. Resultatet som presenteras i studien bygger på kvalitativa intervjuer med 10 verksamma lärarefrån olika skolor. Undersökningen visar att elevers läslust kan väckas på olikasätt och att läsningen kan påverkas av olika faktorer. Genom att aktivt jobbamed elevers intressen, läsmiljöer i klassrummet och att anpassa läsningen tillelevers nivå, kan läsförmågan gynnas. Även läsande förebilder kan påverkaelevers läsintresse, både hemma och i skolan. Att som lärare vara läsande förebild betecknades som svårt, då tiden sällan finns för att läsa när eleverna läser.Lärarna lyfte även vikten av att behålla läsningen i klassrummet samtidigt somen önskan finns att fler elever läser i hemmet. Genom egen läsning hemma kanelevers avkodningsförmåga och läsflyt öka. Bänkboken är enligt lärarna gynnsam för elevernas läsning, då de får rutiner i klassrummet och möjlighet attfinna ett nytt intresse.

Detta är ett examensarbete baserat på en etnografiskt inspirerad studie som har syfte att undersöka hur lärare motiverar och utformar undervisningen av äldre texter på gymnasiet samt hur elever på olika gymnasieprogram upplever denna undervisning. För att utföra studien har använt mig av källor som bidragit till att samla in, bearbeta och analysera den empiri som intervjuerna och observationerna resulterat i. Frågeställningarna är baserade på syftet med studien och lyder: 1. Hur använder sig svensklärare av äldre texter i klassrummet idag? 2. Hur motiverar svensklärare undervisningen av äldre texter i klassrummet idag? 3. Skiljer sig litteraturundervisningen av äldre texter åt mellan de olika programmen och i så fall hur? 4. Hur upplever eleverna undervisningen av äldre texter? För att besvara mina frågeställningar utfördes tre lärarintervjuer, tre fokusgruppsintervjuer med elever ur respektive klass samt observerade två av tre klasser under ett lektionstillfälle. Som metod för analys valdes en innehållsanalys där teman vaskades fram. Detta innebar att intressanta träffpunkter valdes ut efter transkriberingen av intervjuerna som därefter formade tre teman. Resultatet delades sedan upp i tre delar baserat på dessa teman. Dessa tre teman är: Läsning för att öppna dörrar, läsning för igenkänning och läsning för läslust. I varje tema presenteras vad som utläses vara hinder och möjligheter med den olika tillvägagångssätten för undervisning av äldre texter.

This qualitative study focuses on finding out how middle school teachers work with the reading strategy “to predict” to develop students into good readers. The starting point was to find out how they work and how they help students become better readers through scaffolding. In addition, the study focuses on teachers' different experiences regarding the reading strategy. The results are analyzed based on Duke & Pearson's reading teaching model, Vygotsky's theory about scaffolding as well as a phenomenographic approach.  The results show that teachers work differently with the reading strategy. Their main reason for using the strategy is to arouse students' interest and thus get them to read more. This will make students good readers. The results also show that they are working with the strategy when reading a new book or text. Students will have the opportunity to explain, motivate and argue. The teachers support the students by being there as the competent second and through guidance that provides students with enough knowledge to cope with a task on their own. Finally, the results can be summarized in such way that teachers have different experiences and knowledge regarding the strategy “to predict” and therefore interpret the curriculum differently. The teaching therefore does not look the same in all classrooms and the use of the strategy becomes visible in different teachers.

This thesis investigates young readers' reading practices in relation to social media, in an attempt to bridge the gap between students' own experiences and school librarians' reading promotion efforts. This has been done through an online questionnaire with school librarians concerning if, and how, they currently work with digital reading communities, combined with an interview study with seven high school students who identify themselves as readers and current, or former, users of BookTok.  The results from the survey show that school librarians mainly work with digital reading communities by displaying trending books and informing their book purchases. The results from the interview study show that young Swedish readers place high aesthetic value on the book as an object; they prefer to read in English, and they do not enjoy compulsory reading in school when they have no agency in what books to read.  The conclusions drawn are that the young readers have a strong sense of identity connected to their reading practices and that this "reading identity" is at least partly shaped by digital reading communities such as BookTok. Furthermore, there are potential areas for school librarians to develop their work with digital reading communities in order to meet their students' needs. Firstly, through involving the students in not only selecting and purchasing books, but also in norm critical discussions of themes that are present in trending literature. Secondly, through collaboration with teachers in their literature teachings. The implications of the study are particularly directed toward high school librarians, due to the demographic of the participants, but can be applied to other ages and other professionals who work with reading promotion.  This is a two-year master's thesis in Library and Information Science.

Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes. Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur journalister och ledning på tre olika lokaltidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta. Genom semistrukturerade intervjuer med lokaltidningarnas ansvariga utgivare och två journalister på respektive redaktion har vi fått fram att tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga papperstidningen. Informanterna tror på ett ökat samarbete mellan yrkesverksamma journalister och användare i framtiden. De hävdar samtidigt att användarnas material inte får ta allt för stor plats och på så sätt konkurrera ut redaktionsmaterialet. Vidare menar de att yrkesprofessionen och de kunskaper som den omfattar är en av grundpelarna i tidningens funktion och så bör det förbli. I diskussionen använder vi oss av begrepp som offentlighet och deltagande samt resonemang kring det förändrade mediesammanhanget och den journalistiska yrkesprofessionen. / Since the eighteenth century user contribution has been a crucial part of newspaper production. Without the participation from the public there hasn’t been a newspaper at all. The professionalization of the publicist role became the starting point who changed how people valued user contribution. Societal change and the technical development has then led to the society we have today – a place where media organizations find themselves in a greater need for user participation to survive. The purpose of this study is therefore to examine how three local news papers reason about and react to user generated content and also to find out what possibilities the users have to participate. Thru semi structured interviews with the legally responsible publisher for each news paper and two journalists from each editorial staff our result shows that the news papers have a positive attitude towards user generated content in general. The informants say that the technological development have been both an improvement and inhibitory in the relationship to the readers. They believe in an increased cooperation in the future but at the same time emphasize the fact that user generated content can’t be allowed to take too much place and become a rival to the journalistic material. The informants also say that the knowledge they posses thru their journalistic education is the main core in their work as well as in the idea and function of the news paper. That is the way it should remain. We use terms and theories about the public sphere, participation, media convergence and the journalistic profession in our discussion.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att introducera boktrailern som fenomen och marknadsföringsmetod. Likheter mellan boktrailern, bokomslaget och filmtrailern undersöks för att ge en bild av hur en "typisk" boktrailer ser ut och vilka funktioner den kan tänkas ha. Uppsatsen utforskar även boktrailerns möjligheter att nå ut till olika målgrupper i olika åldrar, samt pekar på svårigheter med att definiera en målgrupp. Ungdomslitteratur och fantasygenren kopplas samman med boktrailern och exempel ges på hur författare och förlag kan skapa relationer till läsare via Internet. Generella riktlinjer ges för vad som bör tänkas på för att tilltala flest potentiella läsare när en boktrailer används eller utformas. Boktrailerns förmåga att nå ut till unga, motvilliga läsare, som slutat läsa till fördel för bildbaserade berättarformer såsom filmer och datorspel, utforskas. Slutsatsen framhåller fördelarna med att marknadsföra böcker med ljud och bild.</p> / <p>The purpose of this paper is to introduce the book trailer as a phenomenon and method of marketing. Similarities between the book trailer, the book cover and the movie trailer are examined to show how a "typical" book trailer looks and what functions it possibly has. The paper also explores the book trailer’s prospects of reaching different audiences in different age groups. It also points to difficulties in defining an audience. Young adult literature and the fantasy genre are linked to the book trailer and examples are given on how authors and publishers can establish relationships with readers through the Internet. General guidelines are given for what should be considered to appeal to as many potential readers as possible when a book trailer is being used or designed. The book trailer's ability to reach young, reluctant readers, who have given up on reading to the benefit of image based storytelling like movies and computer games, are explored. The conclusion highlights the advantages of promoting books with audio and video.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att introducera boktrailern som fenomen och marknadsföringsmetod. Likheter mellan boktrailern, bokomslaget och filmtrailern undersöks för att ge en bild av hur en "typisk" boktrailer ser ut och vilka funktioner den kan tänkas ha. Uppsatsen utforskar även boktrailerns möjligheter att nå ut till olika målgrupper i olika åldrar, samt pekar på svårigheter med att definiera en målgrupp. Ungdomslitteratur och fantasygenren kopplas samman med boktrailern och exempel ges på hur författare och förlag kan skapa relationer till läsare via Internet. Generella riktlinjer ges för vad som bör tänkas på för att tilltala flest potentiella läsare när en boktrailer används eller utformas. Boktrailerns förmåga att nå ut till unga, motvilliga läsare, som slutat läsa till fördel för bildbaserade berättarformer såsom filmer och datorspel, utforskas. Slutsatsen framhåller fördelarna med att marknadsföra böcker med ljud och bild. / The purpose of this paper is to introduce the book trailer as a phenomenon and method of marketing. Similarities between the book trailer, the book cover and the movie trailer are examined to show how a "typical" book trailer looks and what functions it possibly has. The paper also explores the book trailer’s prospects of reaching different audiences in different age groups. It also points to difficulties in defining an audience. Young adult literature and the fantasy genre are linked to the book trailer and examples are given on how authors and publishers can establish relationships with readers through the Internet. General guidelines are given for what should be considered to appeal to as many potential readers as possible when a book trailer is being used or designed. The book trailer's ability to reach young, reluctant readers, who have given up on reading to the benefit of image based storytelling like movies and computer games, are explored. The conclusion highlights the advantages of promoting books with audio and video.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare med erfarenhet av Wittingmetoden beskriver sitt arbete med den samt om det på vetenskaplig grund går att argumentera för användning av metoden. Frågeställningarna är, om och varför lärare med erfarenhet av Wittingmetoden anser den vara lämplig för undervisning i läs- och skrivinlärning i årskurs 1–3 samt om det barn som redan kan läsa med ett visst flyt och förståelse i början av årskurs 1 också har nytta av metoden och i så fall hur. Frågeställningarna har uppstått när uppsatsförfattaren har ifrågasatt beskrivningar av metoden i kurslitteratur under lärarutbildningen. Beskrivningarna hävdar bland annat att metoden är så pass grundlig att den inte är relevant för undervisning av dagens elever då många av dem redan har en del förkunskaper. Underlag till studien utgörs dels av intervjuer med 10 lärare med utbildning i samt längre eller kortare erfarenhet av Wittingmetoden, dels av litteratur om Wittingmetoden, skriven av dess upphovskvinna Maja Witting samt tidigare forskning inom läs- och skrivinlärningsområdet kopplat till vissa karakteristiska delar av Wittingmetoden. Resultatet visar att Wittingmetoden ofta är inkorrekt beskriven samt att den förhåller sig mycket väl till vad den senaste forskningen menar är god och avgörande läs- och skrivundervisning i alfabetiska skriftspråk, nämligen ett arbetssätt med utgångpunkt i fonologisk medvetenhet och sammanljudning av fonem och grafem. Till detta ska sedan läggas olika arbetssätt för att skapa förutsättningar för god läsförståelse såsom utökat ordförråd, lärares högläsning, läsförståelsestrategier och allmänbildning. Sådan undervisning kan också, visar forskning, vara till nytta för den tidiga läsaren, särskilt det som gäller läsförståelse. Informanterna menar att Wittingmetoden är högst relevant och lämplig för läs- och skrivinlärning, liksom för ytterligare utveckling, för alla elever men att det finns lärare som den passar sämre för.

This study explored the reading-subjects relationship to reading and texts, and if this relationship, through metaphors, could be compared to that of a parasite or a symbiosis. In other words the question that was asked was; can the reading-subjects relationship to the written text be compared to that of a parasite and it’s host, or is the relationship more similar to that of a symbiosis? The method for the study has been to find and compare different views on reading and text, that has been presented by a series of different theoreticians. The author’s whose work the study is based upon are Anders Johansson and his studies concerning “good” and “evil”, Martin Borgs work on propaganda and Iser Wolfgangs book The implied reader. The analysis is also based of the worldview presented by the characters in Ray Bradbury’s novel Fahrenheit 451. In conclusion, the parasitic and symbiotic metaphor, could be applied and seen in each off the works listed above, it is however not possible to fully say the relationship is closer to one or the other. Each text works in a network of other texts with all different background and intentions. To be able to fully understand the relationship – further studies must be made.