This study covers reading comprehension and the introduction of the "Tell me" approach as proposed by Chambers (1993) to a group of teachers in a Swedish F-3 school. Five teachers got to use the method for three weeks and were interviewed before and after the experiment to analyze their current ways of working and reactions to using the method in everyday tutoring. The result from the first interview showed that all of the participants had been using methods to improve the children’s reading comprehension prior to the study, but no one had tried the "Tell me" approach. After trying the method throughout the test period, all of the participants were positive about the methodology and showed an interest in continuing the use of it. Several of the participants also pointed out the children’s positive responses to this way of working with texts.

The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice. In the final chapter, we discuss possible causes and possible alternatives, all in order to promote reading comprehension work. Syftet med denna uppsats är att föra fram forskningsbaserad litteratur och i den hitta grundläggande arbetsmetoder som gynnar arbetet med läsförståelse i den fortsatta läsningen. För att få ett bredare perspektiv och en skolpraktisk anknytning genomförde vi också en mindre empirisk studie i form av intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger. Vi diskuterade bland annat vad läsförståelse innebär, användandet av läromedel, hur läsförståelsearbetet bedrivs etcetera. Resultaten korrelerades gentemot redogjord litteratur samt läroplanen. Det framkom ett glapp mellan teori och praktik. I det avslutande kapitlet diskuterar vi eventuella orsaker och möjliga alternativ, allt i syfte att främja läsförståelsearbetet.

<p>Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om barns läsvanor av olika texter på fritiden påverkar deras läsförståelse och läshastighet. Vi har utifrån syftet ställt två frågor:</p><p>· Påverkar barns läsvanor på fritiden deras läsförståelse och läshastighet?</p><p>· Finns det skillnader i barns läsförståelse och läshastighet, beroende på vilken typ av text de konsumerar (såsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig läser skönlitteratur på fritiden?</p><p>Till grund för vår undersökning är 23 elever i årskurs fyra. Metoden vi använt är, kvalitativ där vi har genomfört intervjuer för att få fram urvalsgrupper. För att få reda på elevernas läs- förståelse och läshastighet, fick eleverna läsa en saga och svara på frågor som hade anknyt- ning till texten.</p><p>Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poäng är redovisade i diagram. Den visar också vilka skillnader det finns mellan gruppernas läsförståelse och läshastighet.</p><p>Den slutsats vi har dragit av vår undersökning är den, att barn som både läser skönlitteratur och nyttjar det visuella medieutbudet regelbundet, är de som har den bästa läsförmågan.</p>

Studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om läsförståelseutveckling och om hur läsförståelseundervisning. Det är en kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats med halvstrukturerade intervjuer som datainamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en variation i lärares uppfattningar om vad som utvecklar läsförståelse och hur läsförståelseundervisning ska genomföras. Det som framkommer i intervjuerna med pedagogerna är att de flesta vill och försöker arbeta medvetet med sin läsförståelseundervisning men att det till stor del förekommer mest implicit undervisning. Resultatet påvisar en tendens till att eleverna blir sittande att genomföra uppgifter på egen hand eller i par och pedagogen blir instruktionsgivare och kontrollant istället för undervisare och övervakare av elevernas läsning. Det finns även en risk att de läsare som inte har några svårigheter inte får möjlighet att utveckla sin läsförståelse utan att fokus endast blir på de elever som är svaga läsare.

Studiens syfte var att, genom en 12 veckor lång intervention bestående av ett medvetet arbete med läsförståelsestrategier, bidra till ökad förståelse av sambandet mellan undervisningsmetod och elevers läsförståelse samt elevers och lärares upplevelse av detta arbete. Interventionen i studien genomfördes med för- och eftertest av både avkodning och läsförståelse, elevenkäter samt samtal med inblandade lärare för att tolka upplevelsen hos dessa två grupper. Testresultaten tolkades kvantitativt och enkäter samt lärarsamtal genomgick en kvalitativ bedömningsprocess. På det test som mäter läsförståelse framstod en grupp som de stora vinnarna i arbetet med läsförståelsestrategier, nämligen den grupp som i förtestet uppnådde stanineresultat 1-3. Elevgruppen med stanineresultatet 4-9 i förtestet visar ingen märkbar förbättring på eftertestet. Majoriteten av eleverna i interventionsgrupperna upplevde en förbättrad läsförståelseförmåga medan denna siffra var lägre i kontrollgrupperna, speciellt i år 8. Lärarnas upplevelse var att elever med stanineresultat 1-3 på förtestet, under och efter intervention var mer delaktiga i undervisningen och börjat finna en glädje i att läsa.

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas. Studiens resultat visar att elever som undervisats i olika texttypers strukturer inte bara förstår texten bättre, de får också bättre förutsättningar att producera egna texter i olika genrer. Vid användning av grafiska modeller som är anpassade till aktuell struktur ökar möjligheten till textförståelse och textproduktion ytterligare. En slutsats från studien är att förutsättningen för att elever ska utveckla sin läsförståelse är lärarens explicita läsförståelseundervisning i alla ämnen.

Studien är baserad på lärares erfarenheter av läsförståelseundervisning.Utgångspunkten i studien är sviktande resultat i läsförståelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av medveten explicit läsförståelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som används är öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda åldersgrupper, en från varje stadium på grundskolan samt gymnasiet. Framträdande i studiens resultat är att lärare är mycket intresserade av att ge elever god läsförståelse. Trots det känner majoriteten av respondenterna inte till att det finns forskningsbaserade läsförståelsestrategier som bevisligen ger ökad läsförståelse, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd.

No description available.

För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext. Till varje text fanns 18 flervalsfrågor. Hälften av frågorna var lokaliseringsfrågor (L-frågor), det vill säga svaren kunde hittas direkt i texten. Den andra hälften var sådana frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera svaren (TI-frågor). Faktatexten visade sig vara svårare att förstå än den skönlitterära texten. De frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera informationen i texten var svårare än de frågor där svaret kunde hämtas direkt i texten. På båda delproven hade pojkarna fler fel än flickorna vilket stämmer överens med andra internationella undersökningar till exempel PISA och PIRLS. Det är därför viktigt att eleverna, både pojkar och flickor, får medveten och aktiv undervisning i läsförståelsestrategier under hela sin skoltid. Här har läraren en viktig roll. Mycket handlar om att tidigt skapa goda positiva lärmiljöer där både pojkar och flickor får stimulans, inspiration och tid att utveckla sin läsförståelse.

The poor results of 15 year old Swedish students in the 2012 PISA-investigation serve as the main inspiration for this essay. Though aware that PISA measures a range of skills, including math-, science- and reading abilities, a deliberate focus has been placed on the latter. Unsatisfactory math- and science results are sure to bare consequences ahead, but poor reading skills affect the comprehension of all other subjects combined and is therefore of utmost importance.This essay explores the roles of teachers and school librarians in the promotion of reading, as well as their ways of cooperating in strengthening students' reading abilities. Questions of particular interest are: In what ways do teachers' and school librarians' views of ongoing reading promoting activities differ? How does the school and school library contribute to reading promotion and reading comprehension among students? What factors unite teachers and school librarians in their attempts to promote reading, as far as pedagogical roles are concerned?Working on this essay, a total of seven qualitative interviews were conducted. The interviews were spread among three different schools, elementary-through-high school. The material was weighed against the sociocultural perspective of learning, serving as this study's main theoretical framework. The sociocultural view states the importance of interaction in the process of learning. In accordance, my results show that reading comprehension is best approved by the interaction between students, teachers and school librarians.