Studien undersöker fenomenet feedback i relation till läsförståelseundervisning. Det övergripande syftet med studien är att förstå hur svenska grundskollärare använder feedback i läsförståelseundervisning. Arbetet avgränsas med hjälp av tre forskningsfrågor:   Vilka typer av feedback  upplever  lärare  ha  en  positiv  påverkan  på  elevers läsförståelse? Vid vilka tillfällen i läsförståelseundervisning används feedback? Varför använder lärare feedback? Studien utgår från den bildningsteoretiska didaktiken med en hermeneutisk ansats. En kvalitativ metod användes där intervjuer är redskapet för datainsamling. Ett subjektivt urval användes vid urval av deltagare. Samtliga fem deltagare var utbildade yrkesverksamma grundskollärare. Den bildningsteoretiska didaktiken fungerade som en ram vid analysförfarandet och ansatsen som grund för tolkningsarbetet. Deltagarna menar att feedback som ges muntligt i helklass har en positiv påverkan på elevers utveckling av läsförståelse.  Enligt respondenterna bör feedback ges i direkt anslutning till elevens uppgift. En senarelagd feedback bör bygga vidare på en pågående uppgift som ska utvecklas. Deltagarna i studien använder feedback som ett redskap för att förklara var eleven befinner sig kunskapsmässigt i relation till målen. Vi diskuterar och problematiserar användandet av feedback i en svensk skolkontext samt hur en målstyrd feedback kan tänkas påverka elever. Det finns en brist på forskning kring formativ bedömning som fokuserar på elevens roll i feedbackprocessen.  Vi föreslår att framtida forskning genomförs i klassrumsmiljöer för att uppmärksamma hur feedback påverkas av interaktionen i klassrummet.

Studiens syfte var att få fördjupad förståelse av och ökad kunskap om läsundervisningen för elever med en intellektuell funktionsnedsättning som läser inom särskolan. Detta genom att undersöka vilka erfarenheter, tankar och strategier som finns runt läsundervisning hos speciallärare inom särskolan. Studien har en kvalitativ forskningsansats och datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av 13 speciallärare som arbetar med läsundervisning inom särskolan. De resultat som vi i studien fann visade på att de intervjuade speciallärarnas arbete med läsundervisningen innehöll både avkodning och arbete med läsförståelse där dessa hade olika tyngdpunkt över tid. I arbetet med läsundervisning fanns en rad faktorer som lyftes fram vara av särskild vikt: tid, elevens motivation, att läraren knöt an till elevens intresseområden, relationen mellan lärare och elev, flexibla och kreativa lärare, samspel i gruppen, använda sig av olika metoder och att medvetet arbete runt läsförståelse. Genom de svar vi fått i våra intervjuer träder ett arbete fram som i hög grad är individuellt anpassat även om detta sker i grupp. Att detta i hög grad utgår från ett relationellt förhållningssätt, där specialläraren i sitt arbete är flexibel och kreativ i sin läsundervisning.

Inledning Läsförståelse är något som är väldigt centralt i skolans värld. Det finns också mycket forskat kring det och det är något skolor arbetar med kontinuerligt. Läsförståelse i sig är ett ämne som forskats mycket kring och därför blir det i det här arbetet intressant att se vilka delar av läsförståelsen lärare samt en bibliotekarie beskriver mer kring och anser är viktiga för att utveckla en god läsförståelse. Detta ger en bild över vad som uppfattas mer centralt än något annat inom begreppet läsförståelse. Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning av vad som utvecklar en god läsförståelse hos barn i de tidigare åldrarna. Metod Undersökningen är en kvalitativ studie som har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen. Sammanlagt har fem personer intervjuats, fyra lärare och en bibliotekarie. Informanterna fick först svara på en större fråga om vad som var en bra lässituation för dem. Därefter följde mer specifika frågor kring läsförståelse. Resultat Ur intervjuerna framkom fem uppfattningar som var viktiga för att utveckla barns läsförståelse, dessa var; diskussion kring böcker, motivation, den dagliga läsrutinen, betydelsen av ordförråd och ordförståelse samt skapa stämning.

Inledning Idag är det svårt att finna konsensus gällande vilka modeller och lässtrategier som är mest främjande för elevers läsförståelseutveckling. Att undervisa i läsförståelse blir därför ett komplext område för lärare eftersom det kan vara svårt att välja vad undervisningen ska innehålla för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Då det finns många modeller och lässtrategier att välja bland idag, krävs det att lärare är väl medvetna om vad varje modell och lässtrategi utvecklar. Utifrån detta har tanken väckts om hur viktigt det är att lärare reflekterar kring sina val av lässtrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Det är betydelsefullt att lärare reflekterar kring sina val gällande läsförståelseundervisning, eftersom samhället idag ställer stora krav på människors läsförståelseförmåga för att kunna medverka i samhället. Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares reflektioner kring arbetet med att utveckla elevers läsförståelse med hjälp av lässtrategier. • Hur reflekterar lärare kring sina val för att utveckla läsförståelse före, under och efter undervisning? • Vad innehåller lärares reflektioner kring undervisning i läsförståelse? Metod Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsverktyg. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med sex verksamma lärare med behörighet i ämnet svenska, inom årskurserna F-3. Resultat Studien visar att lärare har svårt för att reflektera på djupet angående sina val av innehåll i undervisningen. Anledningen till svårigheterna med att reflektera på djupet är att lärarna anser att de har för lite tid till att reflektera kring sin egen undervisning. Det här medför att de vanligtvis reflekterar enskilt om elevernas läsförståelseutveckling istället för tillsammans med andra kollegor. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien reflekterar över mål och syfte med läsförståelseundervisningen. Lärarna hänvisar också till att de reflekterar över hur varje elevs behov kan tillgodoses i undervisningen. Resultatet visar också att lärarna i studien ofta förlitar sig på sin egen erfarenhet när de reflekterar över val av lässtrategier i undervisningen.

Abstract The aim of the study was to investigate the shared and individual supporting structures that teachers employ to develop pupils’ reading ability in grade 2. The study used semi-structured interviews with teachers in the lower level of school. The result shows that the teachers shared the perception that learning to read is crucial for pupils’ continued development in school. The teachers try to make the pupils aware of why they should learn to read, and in that process the teachers use different supporting structures at individual or group level. The study also shows that the teachers come close to the socio-cultural perspective with its emphasis on dialogue and learning together.

På höstterminen 2016 inrättades det nya kunskapskrav för årskurs ett i svenskämnet, dessa visar tydligt att elever redan i årskurs ett ska börja utveckla sin läsförståelse. Trots detta finns det en brist på studier som undersöker elevernas läsförståelse samt läromedel som främjar läsförståelse under skolans första år. Syftet med denna studie är att utifrån ett receptionsteoretiskt och didaktiskt perspektiv analysera två olika läs- och skrivmaterial. Genom detta bidrar studien till att öka kunskapen om hur elevers förutsättningar för att utveckla läsförståelse skapas i två läromedel för den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta syfte har konkretiserats i två huvudfrågeställningar som studien ämnar att belysa: Vilka förutsättningar ger läromedlen eleverna att utveckla sina läsförståelsestrategier? Samt Vilka förutsättningar ger läromedlen för att motivera elevernas kontinuerliga läsinlärning? I studien analyseras två läromedel som är ämnade för årskurs ett. Valet av läromedel gjordes genom att se till vilka läromedel som uttryckligen använder läsförståelsestrategier. Metoden för datainsamlingen och analysen var genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av selektiv kodning. De teoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är det didaktisk receptionsteoretiska perspektivet – som talar om läsarens möte och förståelse av texten, samt det didaktiska perspektivet och grundfrågorna Hur? Vad? Och Vem? Analysen visade att de textfrågor som förekom mest frekvent i de båda läromedlen var frågor där svaret gick att finna direkt i texten – så kallade LOTS-frågor. Det förekom dock i ett av läromedlen lärarledda diskussioner som inriktade sig mer på att eleverna skulle reflektera över textens innehåll med hjälp av egna  erfarenheter. Analysen visade även att alla läsförståelsestrategier förekom i läromedlen, dock tydliggjordes det inte för varken lärare eller för eleverna vilken strategi som behandlades med vilka frågor, någonting som forskningen visar gynnar läsförståelsen. Det framkom även att läromedlen gav förutsättningar till att skapa motivation genom att innefatta elevnära teman i texten som kan kopplas till elevernas egna erfarenheter.  Båda läromedlen förhöll sig till de kunskapskrav som finns för avslutad årskurs ett. Dock gav inget av de läromedlen som analyserades möjlighet för vidare utveckling av läsförståelsen i årskurs ett.

Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om barns läsvanor av olika texter på fritiden påverkar deras läsförståelse och läshastighet. Vi har utifrån syftet ställt två frågor: · Påverkar barns läsvanor på fritiden deras läsförståelse och läshastighet? · Finns det skillnader i barns läsförståelse och läshastighet, beroende på vilken typ av text de konsumerar (såsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig läser skönlitteratur på fritiden? Till grund för vår undersökning är 23 elever i årskurs fyra. Metoden vi använt är, kvalitativ där vi har genomfört intervjuer för att få fram urvalsgrupper. För att få reda på elevernas läs- förståelse och läshastighet, fick eleverna läsa en saga och svara på frågor som hade anknyt- ning till texten. Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poäng är redovisade i diagram. Den visar också vilka skillnader det finns mellan gruppernas läsförståelse och läshastighet. Den slutsats vi har dragit av vår undersökning är den, att barn som både läser skönlitteratur och nyttjar det visuella medieutbudet regelbundet, är de som har den bästa läsförmågan.

I denna kunskapsöversikt kartläggs och redovisas sex internationella studier inom forskningsområdet formativ bedömning som specifikt undersöker effekter av feedback på elevers utveckling av läsförståelse. Ett viktigt motiv till denna översikt är att forskningen omformativ bedömning i väldigt liten utsträckning intresserat sig för ämnesdidaktiska aspekter. De strategier som utgör hörnstenar i formativ bedömning har främst lyfts fram somallmängiltiga principer för undervisning och det efterlyses mer forskning inom området meden starkare koppling till ämnesinnehållet där formativa undervisningstekniker undersöks och kontextualiseras i specifika domäner. I vår litteratursökning fann vi studier som riktar sig specifikt mot effekter av feedback på elevers läsförståelse. Det skapade ett intresse hos oss som låg till grund för formulering avkunskapsöversiktens syfte och fungerade även som en avgränsning vid sökning avforskningsområdet. Initialt valde vi bort studier utifrån deras titel, sammanfattning och nyckelord. Därefter valde vi bort studier som inte var empiriska samt studier som inte utvärderade effekten av en feedbackintervention. I kartläggningen presenteras studiernas syfte, metod och resultat. Samtliga studier syftar till att undersöka effekten av en viss typ av feedbackintervention på läsförståelse. Metoderna består av fem interventionsstudier med kvasiexperimentell design samt en studie med en ickeexperimentell design, en så kallad kohortstudie. I resultatdelen har vi sammanställt studiernas individuella resultat. Överlag visar elevgrupper som tagit del av en feedbackintervention större utveckling inom läsförståelse än elever i kontrollgrupper. I vår fördjupade analys identifierar vi styrkor i de inkluderade studiernas metoder som stort deltagarantal och slumpmässiga urval av undersökningsdeltagare. Vi urskiljer emellertid också svagheter relaterade till studiernas kvasiexperimentella metoder som medför risk försnedvridna resultat och brist på kontroll av störande variabler. Vi resonerar även kring studiernas bristande generaliserbarhet, vikten av lärares förmåga att förstå forskning samt studiernas resultat och dess konsekvenser för läraryrket. Vår slutsats är att det finns behov avytterligare forskning inom området som undersöker effekten av formativ bedömning i svenskämnet och inom det svenska skolsystemet.

I den här översikten undersöker vi forskning om serier och serieromaner som ett hjälpmedel för att utveckla läsförståelse i grundskolans förstaspråksundervisning. Det här är väldigt intressant att forska om då läsning är en viktig kunskap som behövs både i skolan och i det vardagliga livet. Därför är det viktigt att hitta olika hjälpmedel för att utveckla läsförståelse. Syftet med översikten är att överblicka hur forskningsområdet ser ut och vad som kännetecknar det. Metod I översikten användes SMART som är en metod för att objektivt och systematiskt kunna utföra forskningsöversikter. SMART-metoden kännetecknas av att den inte ställer specifika frågor utan ger en övergripande överblick av ett område inom forskningen. Metoden fokuserar på kartläggning och analys (Nilholm 2017). Vi har genom SMART-metoden gjort sökningar i olika databaser som ERICproquest och Primo för att hitta artiklar som insamlingsmaterial till detta arbete. Urvalet av artiklarna skedde dels genom olika filter som ”peer reviewed” och ”full text online”, dels genom att manuellt välja ut artiklar utifrån några kriterier vi hade, som till exempel att artiklarna måste handla om läsning och läsförståelse inom förstaspråksundervisning. Kartläggning och analys Under kartläggningen framkom det att majoriteten av artiklarna är baserade i antingen USA eller Asien. Det fanns ingen svensk forskning vilket gör det till en svaghet i översikten samt till ett forskningsbehov. När informationssökningen och urvalet var klart var det sju artiklar som återstod. Det var dessa som sedan analyserades. Analysen gjordes utifrån att identifiera olika teman från artiklarna. De teman som framkom var vikten av visual literacy samt hur och varför serier och serieromaner bör användas. Resultat Det resultat som framkom i vår analys var att forskare inom området är i hög grad positiva till användningen av serier och serieromaner i förstaspråksundervisning och som stöd till läsutveckling. Forskare hävdar att serier och serieromaner kan gynna elever som har svårt med läsförståelse och kodning samt ge ökad motivation till läsning och lärande. Ett begrepp som framkom ofta i artiklarna var visual literacy som beskrevs som en viktig förmåga i det moderna samhället. Enligt artiklarna blir visuell media en allt större del av vardagen och barn behöver utveckla förståelse för bildspråk. Forskarna var samstämmiga i sina slutsatser och resultat vilket är en styrka i översikten då detta ger ett intryck av trovärdighet.

Det övergripande syftet med vår studie har varit att beskriva hur fyra lärare i årskurs 1–3 arbetar med läsförståelse i undervisningen och hur de bedömer elevers kunskaper i området läsförståelse. För att besvara våra frågeställningar valde vi att ta hjälp av tidigare forskning och litteratur för att skapa en bakgrund om läsförståelse och om bedömning inom området. I denna kvalitativa studie har vi samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som är verksamma i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att samtliga lärare som deltagit har lyft samtalets betydelse i arbetet med läsförståelse och för att kunna bedöma elevers kunskaper inom området. Samtalet är centralt eftersom läsförståelse är något som sker i elevers huvud – för att få en inblick i hur elever tänker behöver deras tankar synliggöras. Detta var även något som vi drog som slutsats i vår studie, nämligen samtalet och dess betydelse för elevers lärande.