Uppsatsen påbörjades med den senaste PISA-undersökningen i åtanke, där den nedåtgående trenden vad gäller läsförmåga var något som behövde problematiseras. Målet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma ämneslärare förhåller sig till läsförståelseutveckling och hur ämneslärares förhållningssätt kan förklaras i relation till tidigare forskning. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Vilken roll anser lärarna att läsförståelsen har för undervisningen i skolan? Vilken läspedagogik ger ämneslärarna uttryck för? Vilka läsundervisningsmodeller, om några, arbetar ämneslärarna med? Studien antar en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuerna har genomförts med aktiva ämneslärare från olika högstadieskolor i Halmstad Kommun. Resultaten visar att ämneslärarna var överens i sin syn på läsundervisningen i skolan som ett ämnesövergripande ämne och att goda resultat i skolan står i direkt relation till god läsförmåga. Informanternas syn på läsutveckling i skolan kunde härledas till ett flertal läspedagogiska förhållningssätt och de arbetade medvetet med ett flertal olika lässtrategier i sin egen läsundervisning.

Det här examensarbetet är inspirerat av fenomenografin och hade i syfte att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med läsförståelse inom svenskämnet och hur undervisningen möjliggör en god utveckling av läsförståelse hos elever i årskurs 1-3. Studiens teoretiska ramverk är sociokulturellt perspektiv och fenomenografisk forskningsansats. Examensarbetet besvarar frågorna: Vad anser lärarna är viktigt i undervisningen för att elever ska nå läsförståelse? Hur arbetar lärarna konkret med läsförståelse i sin undervisning? samt Vad finner lärarna utmanande vid läsförståelseundervisning? Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare som har erfarenhet av att undervisa i årskurs 1-3. Resultatet visar på att lärarna upplever att det viktigaste i undervisningen av läsförståelse är individanpassad undervisning. Detta säger lärarna också är det som upplevs vara den största utmaningen. Slutsatsen är att samtliga lärare arbetar på liknande sätt och ser utmaningar i att individanpassa undervisningen samt varierande arbetssätt. / This thesis is inspired by phenomenography and aims at examining how educators teach reading comprehension in the Swedish subject and how the teaching enables good reading ability among pupils in years 1-3. The study’s theoretical framework is Socio-cultural perspective and phenomenographic research effort. The project answers the questions: What do educators think is important for teaching so that pupils can achieve reading comprehension? How do the teachers work practically with reading comprehension while teaching? And what do educators find challenging in teaching reading comprehension? Qualitative interviews were conducted with teachers who have or work in years 1-3. The result shows that teachers feel that the most important thing in teaching comprehension is individualized teaching. At the same time, this is also what teachers find the most challenging. The conclusion is that all teachers work in a similar way and face challenges with individual learning as well as varying working methods.

Syfte med denna studie är att undersöka huruvida strukturerade textsamtal i form av reciprok undervisning (RU) kan bidra till ett ökat lärande i grundsärskolan. Vi har med aktionsforskning som metodansats, inspirerade av fenomenografi, undersökt hur några lärare i grundsärskolan beskriver att de arbetar med metoden reciprok undervisning, samt vilka hinder och möjligheter de upplever att de möter under arbetet med metoden. Fokusgruppsamtal, lektionsobservationer och loggboksanteckningar har utgjort studiens primära data, och en ambition med studien har också varit att bidra till ett utvecklingsarbete på den aktuella skolan. Resultatet visar att lärarna uppfattar metoden RU – som kan knytas till ett sociokulturellt perspektiv på lärande och till ett whole language-perspektiv på läsning– som gynnsam för grundsärskolans läsförståelseundervisning: den ger enligt lärarna eleverna en läsupplevelse som möjliggör ökad interaktion och lärande elev till elev. RU anses av lärarna i studien vara en möjlig metod för att bearbeta texter i många olika slags grupper där förutsättningarna kan se olika ut. Metoden anses mycket användbar även i en-till-en-undervisning. Resultatet visar dock även att det finns vissa förutsättningar som måste uppfyllas för att RU ska fungera väl. Lärarna beskriver hur de ser en risk för att läsupplevelsen går förlorad och eleverna riskerar att tappa fokus när texten blir upphackad. RU:s struktur, där grunden är att läraren modellerar lässtrategier, utgör en viktig scaffolding/stöttning för eleverna, men gör också att risken ökar att läraren ökar sitt eget talutrymme. Studiens resultat lyfter också fram ytterligare en risk med användningen av bilder och figurer inom modelleringen i RU. Bilder på karaktärer och figurer måste användas på ett genomtänkt sätt.

Det övergripande syftet med vår studie har varit att undersöka vilka undervisningsmodeller lärare i årskurs 1 och 2 använder, för att utveckla elevers läsförståelse och hur dessa modellers strategier undervisas av lärarna. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som elever ska kunna tillämpa vid läsning (Skolverket, 2016a).  För att besvara våra frågeställningar valde vi att ta hjälp från tidigare forskning och litteratur, som behandlar olika modeller inom området läsförståelse. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer med fem lärare, som arbetar på tre olika skolor i årskurserna 1 och 2 inom samma västsvenska kommun, samlats in. Dessutom har observationer av de fem lärarnas läsförståelseundervisning fungerat som underlag för vår studie. I vår studie betonar de medverkande lärarna att det är olika från lärare till lärare hur man tar sig an en undervisningsmodell. Vilka läsförståelsestrategier som ligger i fokus beror på elevgruppens behov och förutsättningar.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever i årskurs 6 anser vara till hjälp för att förstå texter samt på vilket sätt de anser att dessa strategier stöttar deras läsförståelse. Vi har också undersökt om det fanns något samband mellan elevernas inställningar till strategierna i förhållande till om de fått stöd i läsning eller ej. Utgångspunkten i studien var de låga resultaten i läsförståelse i internationella undersökningar för elever i den svenska skolan och de insatser som satts in som ett led i att förbättra dessa samt vad forskning säger om undervisning i läsförståelsestrategier. Vidare har vi i vår studie helt utgått ifrån elevernas perspektiv. Metoden som har använts är gruppenkät med öppna och slutna frågor som vi var på plats och delade ut till sammanlagt 117 elever på tre olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar på att en majoritet av eleverna upplever att det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier är till hjälp i någon utsträckning för att förstå texter. Den strategi som flest elever anser vara till hjälp är att förklara svåra ord. Vidare visar resultatet på att elever som fått stöd i läsning är de elever som ser störst nytta med det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier. Ytterligare uttrycker en del elever att de redan använder de olika läsförståelsestrategierna på egen hand och att det gemensamma arbetet stör läsningen och gör att de tappar fokus på innehållet.

Att bli en god läsare handlar inte om att knäcka läskoden utan utmaningen ligger i att förstå det man läser. Studiens syfte ämnar att undersöka hur fem lärare uppfattar vilka faktorer som kan ligga till grund för den bristande läsförståelsen bland elever. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom det att lärarnas uppfattningar om vilka faktorer som kan vara bidragande till brister i läsförståelse var relativt samstämmiga. Faktorer såsom motivation, mängden text, svensklärarens ansvar kontra ett skolansvar, föräldrars ansvar i barnens läsutveckling var några av de faktorer som kom upp. Genom intervjuerna kan man utläsa en frustration bland lärarna över antalet faktorer som spelar in och där det är svårt att hitta en direkt orsak till dessa brister.

InledningIdag är det svårt att finna konsensus gällande vilka modeller och lässtrategier som är mest främjande för elevers läsförståelseutveckling. Att undervisa i läsförståelse blir därför ett komplext område för lärare eftersom det kan vara svårt att välja vad undervisningen ska innehålla för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Då det finns många modeller och lässtrategier att välja bland idag, krävs det att lärare är väl medvetna om vad varje modell och lässtrategi utvecklar. Utifrån detta har tanken väckts om hur viktigt det är att lärare reflekterar kring sina val av lässtrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Det är betydelsefullt att lärare reflekterar kring sina val gällande läsförståelseundervisning, eftersom samhället idag ställer stora krav på människors läsförståelseförmåga för att kunna medverka i samhället.SyfteSyftet med studien är att undersöka lärares reflektioner kring arbetet med att utveckla elevers läsförståelse med hjälp av lässtrategier.• Hur reflekterar lärare kring sina val för att utveckla läsförståelse före, under och efter undervisning?• Vad innehåller lärares reflektioner kring undervisning i läsförståelse?MetodStudien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsverktyg. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med sex verksamma lärare med behörighet i ämnet svenska, inom årskurserna F-3.ResultatStudien visar att lärare har svårt för att reflektera på djupet angående sina val av innehåll i undervisningen. Anledningen till svårigheterna med att reflektera på djupet är att lärarna anser att de har för lite tid till att reflektera kring sin egen undervisning. Det här medför att de vanligtvis reflekterar enskilt om elevernas läsförståelseutveckling istället för tillsammans med andra kollegor. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien reflekterar över mål och syfte med läsförståelseundervisningen. Lärarna hänvisar också till att de reflekterar över hur varje elevs behov kan tillgodoses i undervisningen. Resultatet visar också att lärarna i studien ofta förlitar sig på sin egen erfarenhet när de reflekterar över val av lässtrategier i undervisningen.

Syftet med denna studie var att studera hur några elevers läsförståelse och inställning är till digitalläsning i förhållande till traditionell läsning. Studien är inriktad inom svenskämnet och deltagare för denna studie gick i årkurs 5 och 6. Inom ramen för studien utfördes en enkätundersökning och ett läsförståelsetest. Slutsatsen av vår forskning är att de tillfrågade elevernas attityd till traditionell läsning är mer positiv än till digitalläsning. Vad gäller läsförståelsetestets resultat, pekar det på att traditionell läsning visade på högre resultat än läsning som skedde digitalt.

Drama är en metod som verkar främjande för kommunikativa förmågor på grupp- och individnivå. Det gynnar såväl ämneslärande som social utveckling. Aktuell forskning visar direkta samband mellan drama och ökade kommunikativa förmågor inom flertalet områden, exempelvis läsförståelse och verbal förmåga (Göthberg 2015; Podlozny 2000). Drama kan vara utmanande och kräver en närvarande, bejakande pedagog. Erfarenhet att leda interaktiva skapande lektioner med drama som metod verkar främjande. Pedagogens roll, gruppen som sådan samt yttre faktorer som tid och lokal är alla tre villkor, identifierade av aktuell forskning (Toivanen et.al 2012), som är av betydelse för dramaarbetets utfall.Syftet med föreliggande studie är att belysa och analysera F-3 lärares resonemang kring drama i svenskundervisning. Studien är kvalitativ och datan samlades in genom intervjuer med verksamma och behöriga pedagoger från fyra skolor i Västsverige.Resultaten visar att studiens informanter aktivt väljer att arbeta med drama trots upplevd brist på stöd i styrdokument såväl som tidsbrist. Eget intresse, positiv elevrespons och ökade språkliga förmågor hos elever anges som främst bidragande faktorer. Gemensamt hos informanterna är att de själva involverar gestaltning som uttryck i sitt ledarskap och känner sig bekväma med detta. Att vara en ”kroppen människa” och tendenser att själva lära sig genom att involvera kroppen lyfts; en engagerad kropp ligger i informanternas egna identiteter. Övriga gynnande villkor för drama som metod uppges vara en anpassad lokal, kollegialt stöd samt erfarenhet av drama som metod. Vidare beskrivs hinder för drama vara negativ respons från elever, ovana vid arbetssättet hos elever samt medverkan till ett stimmigt och rörligt klassrum vilket främst beskrivs som ett aber för de vuxna i klassrummet.Arbetet med drama yttrar sig i gruppstärkande övningar, rollspel med utgångspunkt från läsläxa samt gestaltning för perspektivtagande. Generellt förkroppsligas upplevelser för att öka förståelsen. Kroppens betydelse i undervisning lyfts som en inkluderande faktor och kroppslig medvetenhet belyses som en grundläggande förutsättning för utveckling av den kommunikativa förmågan. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning på så sätt att det är samma för- och nackdelar med drama som berörs.

No description available.