Läsläxan är ett etablerat inslag i skolans verksamhet som innebär förväntningar på vårdnadshavarnas förmåga att stötta sina barn. Forskningen på området är dock mycket begränsad och den tidigare forskning som finns ger ingen samstämmig bild av läxans betydelse för lärande. Hypoteser har utformats med utgångspunkt i teorier och tidigare forskning om hur läsläxans utformning påverkar stöttningen i hemmet och elevernas skolresultat. Syftet med studien är att undersöka om en interaktiv läsläxa, som bygger på läsförståelsestrategier och som uppmuntrar kommunikation mellan vårdnadshavare och barn, utvecklar elevernas läsförståelse mer än en traditionell läsläxa. En experimentell design har använts och två klasser i årskurs 2 har fungerat som experimentgrupp och kontrollgrupp. Experimentgruppen manipulerades genom en interaktiv läsläxa samtidigt som kontrollgruppen fortsatte med sin ordinarie traditionella läsläxa. Experimentet pågick under en sexveckorsperiod och påbörjades och avslutades med ett test för att mäta elevernas läsförståelse. Fortsättningsvis undersöktes hur ofta läxan genomfördes i experimentgruppen och vårdnadshavarna fick därefter utvärdera den interaktiva läsläxan skriftligt. Resultatet indikerar en signifikant ökning i läsförståelse i båda grupperna från förtest till eftertest. Däremot visar resultatet att den interaktiva läsläxan inte lett till att experimentgruppen utvecklat sin läsförståelse mer än kontrollgruppen. Vårdnadshavarna uttrycker dock en positiv inställning till den interaktiva läsläxan och pekar på att den ökat engagemanget för läsning i hemmet. I experimentgruppen framkommer även att det finns ett svagt samband mellan mängden läxläsning och elevens läsförståelse.

Med sina 260 000 medlemmar är den öppna pedagogiska resursen lektion.se en databas som många lärare använder. Databasen är till för att dela undervisningsförslag, vilka dagligen laddas upp och ner ogranskat. I denna studie granskas lektionsförslag angående förekomsten av lässtrategier. Detta görs eftersom läroplanen ställer krav att lärare ska mediera undervisning för att elever ska utveckla hållbara lässtrategier. Intressant är det därför att se om undervisningsförslag kan hjälpa lärare i deras uppdrag.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilken typ av lässtrategier som förekommer i lektionsförslag i ämnet svenska för årskurs f-3 från lektion.se.Frågeställningar- Vilken typ av lässtrategier dominerar i lektionsförslag?- Hur ser kombinationer av lässtrategier ut i lektionsförslag?MetodArbetet består av en delvis kvantitativ och delvis kvalitativ innehållsanalys på de 40 ”populäraste” lektionsförslagen från lektion.se i ämnet ”svenska” med innehållet ”läsförståelse” med inriktning mot ”skolår f-3”.ResultatStudiens resultat visar att förekomsten av olika lässtrategier i lektionsförslag från lektion.se är varierad. De lässtrategier som framförallt dominerar de analyserade lektionsförslagen från lektion.se fokuserar på ytlig läsning och strategin ”frågor på raderna”. Denna strategi förekommer mer än 800 gånger totalt och i nästan alla analyserade lektionsförslag. Andra vanligt förekommande lässtrategier är ”frågor mellan raderna” och ”text till själv-koppling”. Det finns även strategier som sällan förekommer i lektionsförslagen samt även lässtrategier som inte förekommer överhuvudtaget. Lektionsförslagen skulle behöva innehålla flera olika strategier som är kombinerade för att fungera i enighet med läroplanen.

En viktig grundstrategi för människors livslånga språkutvecklingär läsförståelsen. Modern teknik, i form av IKT-verktyg, skaanvändas som ett redskap för att kunna kommunicera, produceraoch lära inom skolans alla ämnen. Forskning visar hur IKTbaseradundervisning som utförs med stor varsamhet ocheftertanke kan leda till ett meningsfullt lärande och att eleversläsförståelsekunskaper ökar. Syftet med den här studien är attundersöka lärares uppfattningar och förhållningssätt till IKT isvenskundervisningen, med fokus på läsförståelse. Studien har enkvalitativ ansats och empirin utgörs av intervjuer ochobservationer med 8 verksamma lärare på en skola med uttaladIKT-profil. Resultatet innefattar en rad olika anledningar somvisar sig påverka lärares förhållningssätt till lärplattan iläsförståelseundervisningen. Exempel på sådana är pedagogiskmedvetenhet, engagemang, rädsla, kompetensutveckling ochvariation. Studiens slutsats visar hur lärares pedagogiskamedvetenhet förenat med kunskap påverkar deras arbete kring enIKT-baserad läsförståelseundervisning. Vidare forskning kringIKT i relation till kunskapsinlärning krävs för att lärare ska fåytterligare kunskap kring hur de kan arbeta med IKT-verktyg föratt främja elevernas läsförståelsekunskaper.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur lärare säger sig arbeta med högläsning och läsförståelse i lågstadiet. Detta undersöktes utifrån frågeställningarna som var hur lärarna anser att högläsning främjar läsförståelse, hur lärarna säger sig arbeta med högläsning i sin undervisning och vilka övriga positiva effekter lärarna anser att högläsning har för eleverna. Jag har skrivit detta arbete baserat på det sociokulturella perspektivet och undersökt frågeställningarna utifrån mailintervjuer med fem lärare. Resultatet visade att lärarna använder sig mycket av högläsning för att utveckla elevernas läsförståelse. Alla lärare jag intervjuat svarade att de använder sig av En läsande klass och tillhörande karaktärer. Lärarna tycker att högläsning gynnar eleverna för att de får ett större ordförråd, får höra text som är över deras nivå och får samtala kring texten vilket bidrar till ökad läsförståelse.

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla elevernas läsglädje och intresse för böcker genom att införa regelbunden högläsning ett par dagar i veckan. Med ett långsiktigt mål att det bidrar till en ökad läsutveckling och läsförståelse. Arbetet syftar även till att erbjuda eleverna möjlighet att bearbeta litteraturen genom skapandeaktiviteter. Arbetet riktar sig mot elever i årskurs två där det i nulägesanalysen framgick att eleverna har svårigheter med bland annat läsförståelsen. För att samla in material använde jag mig av observationer och intervjuer. Under fem veckor utfördes utvecklingsarbetet ute i verksamheten och med hjälp av insamlat material kunde jag se att elever visade stort intresse för litteraturen vi läst. Jag kunde också observera hur de bearbetade den genom samtal med klasskompisar och genom den värld de skapade. Eleverna använde sin fantasi och skapade världen utifrån sina egna önskemål och det som eleverna fångat intresse för i litteraturen. Resultatet visade även att eleverna samtalade om litteraturen under fria former och kunde återberätta för varandra om händelser samt samarbetade på ett bra sätt i skapandeprojektet.

The aim of the present study is to describe and analyze what modes of discourse for reading comprehension were prominent among six teachers in two different schools in Stockholm, Sweden. Based on a teacher perspective on how to describe, teach and assess reading comprehension, the investigation concentrated on teacher discourses and their alignment with influential theories of reading. The study was based on transcriptions of six tape-recorded teacher interviews and classroom observations. The method for analyzing the material was a discourse analysis based on Rosalind Ivanic’s (2004) six writing discourses that were adapted to the context of reading comprehension. The results show that teachers in both schools tended to utilise several modes of discourse at the same time. There was overall a significant difference between the discourse styles that were used when the teachers were defining the purpose of reading comprehension and the styles used when the teachers were assessing reading comprehension. The teachers mainly used a creativity discourse and a social-practice discourse when explaining the purpose of reading comprehension. In describing assessment of reading comprehension however a skills discourse was more prominent among the teachers. Hence a discrepancy could be seen between how the teachers view the purpose of reading comprehension and how they assess it.

The purpose of this study is to analyze the teacher's work, opinions and experiences of teaching with material from A reading class. The study is conducted using interviews and observations, and aims to answer how a number of teachers reason about the material they work with to accommodate students with different reading comprehension strategies and to observe how a number of teachers work with this material. The two questions this study aims to answer are:- How do a number of teachers use the material from A reading class?- How do teachers reason about their work with A reading class? In what extents do they use the material that is available? And what are the advantages / disadvantages they see with the material? The methods used to conduct this study is: four interviews with teachers who work in grades 1-4 and five observations in grade 1-4 where the material was used. The theory, and the theoretical concepts this study is based on is: a number of international theories in witch A reading class is based on, the study of Barbro Westlund and the material from A reading class. The study shows that teachers work with the material very differently. The teachers who have chosen to work with the material only see it as positive, those who have been forced to work with the material however, see some negative aspects of it. All of the teachers pick parts of the material to fit their students and class. Most of the teachers in this study only use the pictures that represent the five reading strategies. Only one of the teachers uses lesson plans and the instructions from A reading class. That teacher only has students with Swedish as a first language. The other three teachers have students with another first language than Swedish, as the majority of their class. They believe that children with another first language than Swedish may experience difficulties with the lesson plans from A reading class due to the long instructions and strict structure. One teacher uses the text from A reading class as a library, and in two of the interviews the teachers describes that they work with smaller reading groups so that the students get teaching at their own level.

För att eleverna ska kunna verka i samhället är språkförmågan viktig och vikten av att kunna läsa är av stor betydelse. Språket är ett redskap för att tänka, kommunicera samt lära och det är ingen överdrift att säga att förmågan att läsa och skriva är en förutsättning för i princip allt lärande. Undersökningar utförda av PISA 2015 har visat på att 15-åringars kunskap i läsförståelse i Sverige har förbättrats, men det gick inte att specifikt säga vad förbättringarna berodde på. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka strategier som är gynnsamma för de elever som är i början av sin läsutveckling. Detta genom att besvara frågeställningarna: Vilka lässtrategier kan elever använda för att gynna sin läsförståelse? Vilka lässtrategier kan lärare använda i undervisningen som kan gynna elevers läsförståelse? För att besvara frågeställningarna för studien har vi analyserat resultaten i de vetenskapliga studier om läsförståelse och lässtrategier som vi systematiskt tagit fram. Vårt resultat visar att lässtrategier som att förutspå och ställa frågor till texten  måste aktivt läras ut för att gynna elevers läsförståelse, men att lärare saknar kunskap i hur de kan arbeta med strategierna. Resultatet har även visat på ett behov av vidare forskning i hur digitala verktyg kan användas i undervisningen av lässtrategier.

I detta examensarbete har vi undersökt vad behöriga svensklärare har för uppfattning om begreppet lässtrategi samt hur de undervisar om och använder sig av de olika strategierna i klassrummet. Vår studie utgår ifrån en kvalitativ metod där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer har samlat in fem verksamma lärares uppfattningar om lässtrategiers betydelse för läsförståelse. Arbetets teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella- och det kognitivistiska perspektivet. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats mot bakgrund av dessa perspektiv. Resultatet visar att lärarna anser att lässtrategier är en viktig faktor för att eleverna ska utveckla en fördjupad läsförståelse. De poängterar också att det är en pågående process som måste få ta tid. De strategier som lyfts fram som särskilt gynnsamma är de som bygger på ett socialt samspel där högläsning och textsamtal får ta stor plats och där stödet från den sociala kontexten på sikt hjälper eleven att utveckla de kognitiva förmågorna. Andra faktorer som lyfts fram är förmågan att kunna formulera och besvara frågor kring texten, att kunna sammanfatta och återberätta, att kunna göra kopplingar till andra texter och egna erfarenheter samt att kunna läsa på, mellan och bortom raderna. I resultatet betonas också behovet av att skilja på läsflyt och läsförståelse.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka möjligheter interaktiv högläsning har för att främja barns läsutveckling. Frågeställningen som ska besvaras är; vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling?Inledningsvis presenteras den relation vår kunskapsöversikt och syfte har till styrdokumenten samt internationella kunskapsmätningar. Vi har redogjort för hur vi gjort sökningar för att hitta det urval av artiklar som utgjort en grund för att besvara vår frågeställning. Vidare presenteras resultatet av de artiklar som valts ut med fokus på syfte och frågeställning. En diskussion förs kring resultatet och en slutsats om att interaktiv högläsning skapar ett brett ordförråd, god läsförståelse och läsintresse dras. Dessa är faktorer som är viktiga i processen av att lära sig läsa. Interaktiv högläsning visade sig även skapa goda möjligheter för barns akademiska framgång.