I den svenska läroplanen för grundskolan står det att skolan ska arbeta med strategier i läsförståelse. Samtidigt visar forskning att fokus i Sverige har legat på att arbeta med elever som har avkodningssvårigheter. Detta innebär att det finns ett behov av att se hur arbetet med läsförståelse ser ut i den svenska skolan. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier i de tidiga skolåren med de elever som har läsförståelsesvårigheter. I en kvalitativ studie undersöktes detta genom att fem olika fokusgrupper bestående av lärare, speciallärare och specialpedagoger samlades för att diskutera studiens frågeställningar. Resultatet visar att lärarna i studien arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier på olika sätt. Deltagarna i studien menar att förmågan att ha ett gott ordförråd, att kunna göra inferenser och att kunna gå bortom textens rader ger en god läsförståelse. För att kunna lära ut läsförståelsestrategier menar samtliga deltagare i studien att det är viktigt att arbeta med tydlig modellering. I studien visar samtliga deltagare att även om de inte nämner metoden vid namn arbetar de med reciprocal teaching med inslag av andra läsförståelsestrategiprogram. Slutligen bekräftar studien den forskning som finns, att eleverna med förståelseproblem får en mindre del av de specialpedagogiska insatserna som istället till största del ges till elever med avkodningsproblem.

I detta examensarbete beskrivs en kvalitativ undersökning av två läromedel i geografi. Läromedlen har undersökt utifrån vilka lässtrategier som tränas genom arbete med elev­uppgifterna. Uppgifterna placeras i en av de tre läskulturerna centripetalläsande, alltså uppgifter som rör texten i sig. Centrifugalläsande när uppgifterna leder till att eleverna gör kopplingar från texten till sig själva, andra texter eller omvärlden samt metaperspektiviserande då de kräver att eleven reflekterar kring sitt eget läsande och lärande (Liberg, Eklund 2005). Uppgifterna inom den centripetalläsande kategorin delas vidare upp enligt vilken av fyra läsförståelsestrategier som övas; att göra förutsägelser, identifiera centrala ord och begrepp, ställa frågor och sammanfatta. Resultatet visar att den stora majoriteten av uppgifter rör sig inom den centripetala läskulturen och då främst uppgifter rörande begreppskunskap och frågor till texten. De meta-perspektiviserande uppgifterna är extremt få medan det finns något fler inom den centrifugala läskulturen. Frågorna inom denna kultur domineras av uppgifter där läsaren ombeds koppla textens innehåll till den egna verkligheten.   Nyckelord: Läromedelsanalys, grundskola åk 4-6, läsförståelse, läskulturer, lässtrategier

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur fyra svensklärare på högstadiet arbetar med boksamtal för att främja elevers läsförståelse. Genom semistrukturerade intervjuer har resultaten visat att det ges för lite tid för förarbete inför läsningen. Klassuppsättningar är begränsade och skönlitteratur prioriteras inte på skolorna vid läromedelsbeställningar vilket begränsar lärarnas förutsättningar till att anpassa sitt val av litteratur. Vidare har studien visat att många elever på högstadiet har en bristande avkodningsförmåga och saknar motivation vilket blir problematiskt för att få till reflekterande samtal.

Läsförståelse krävs för lärande. I de naturvetenskapliga ämnena ska elever lära sig tolka och samtala om faktatexter, samt bli bevandrade i ämnesrelaterade begrepp. Denna studie undersöker mellanstadielärares uttryckta förhållningssätt till läsförståelseundervisning av faktatexter i naturorienterande ämnen. Fyra mejlintervjuer med verksamma mellanstadielärare utfördes för att uppnå syftet. Studiens resultat visade på både likheter och skillnader i lärares förhållningssätt till läsförståelseundervisning av faktatexter i NO. Lärarna ansåg att lässtrategier är viktiga att implementera och att läsförståelsen av faktatexter främjas genom att texten läses i helklass och sedan diskuteras. Förståelse för ämnesrelaterade begrepp är enligt lärarna viktiga för helhetsförståelsen av faktatexter och elevernas ord- och begreppsförståelse påverkade lärarnas förhållningssätt till undervisningen och deras val av faktatexter.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur sambandet mellan lässtrategin inferensläsning och elevers läsförståelseutveckling presenteras genom tidigare forskning. Studien inriktar sig mot undervisning inom svenskämnet för årskurs F-3. Vidare belyser studien hur läraren genom språkutvecklande arbetssätt kan bidra till att utveckla elevernas läsförståelse. Läsutvecklingen lägger grunden för fortsatt kunskapsutveckling och är ett av skolans viktiga uppdrag. Lässtrategin inferensläsning kan utgöra en viktig del av identitetsskapandet eftersom eleverna genom strategin kopplar textens handling till egna erfarenheter och känslomässiga tillstånd. Alla elever får idag inte det stöd de behöver för att utveckla sin läsförståelse. Elever har dessutom olika förutsättningar att lära, vilket i sin tur ställer höga krav på lärarens kompetens och förmåga att anpassa undervisningen så att alla elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen. Resultatet av det analyserade forskningsmaterialet visar sig knyta an till den sociokulturella teorin som belyser vikten av interaktion mellan lärare och elev. Datainsamlingen har skett genom informationssökningar i olika databaser. Det material som undersökts består både av nationella och internationella vetenskapliga artiklar och journaler. Avgränsningar som tillämpats vid informationssökningen är bland annat att den undersökta forskningen ska vara av aktuellt publikationsår samt att den behandlar en åldersgrupp som är relevant i förhållande till studiens syfte, vilket presenteras närmre i urvalet. I analysen av det undersökta materialet framkommer likheter och skillnader kring relationen mellan inferensläsning och läsförståelseutveckling. I studiens bakgrund förankras även litteratur som är relevant för studiens syfte samt kopplingar till svenska skolans styrdokument. Resultatet av studien visar att elevers läsförståelse utvecklas när lässtrategin inferensläsning undervisas genom dialogisk högläsning, frågeställningar och textsamtal. För att språk och läsförståelseutveckling ska ske är elevernas motivation samt interaktionen mellan lärare och elev avgörande.

Språket utgör en väsentlig del i våra liv och utan förståelse för det talade och skrivna språket hämmas vår kommunikation med andra människor. I skolan ska elever få undervisning i hur de kan tillgodogöra sig innehållet i en text och förstå den. Däremot framkommer det inte hur detta lämpligen görs. Det finns en rad olika inlärningsstrategier och tankar om hur en på bästa sätt undervisar i läsförståelse. Syftet är att ta reda på vilka strategier som framställs som framgångsrika och som gynnar elevernas läsförståelse i grundskolan, F-3. Frågan som ska besvaras är: Vad säger forskningslitteraturen om vilka lässtrategier som kan anses framgångsrika för att utveckla elevers läsförståelse? Frågan är framtagen för att vi som framtida lärare ska kunna få en förståelse kring de olika metoderna som ger eleverna en progressiv utveckling i läsning. För att besvara vår frågeställning och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier strategier som främjar läsförståelse, främst för elever i de lägre åldrarna. Genom en litteraturstudie belyses forskningsområdet och strategier som är vanligt förekommande i litteraturen. I vårt resultat har vi sett att flertalet strategier innefattar att både läraren och eleven arbetar tillsammans och interagerar med texten på olika vis. Eleverna kan även själva utveckla läsförståelse genom att läsa om en text flera gånger, för att på så sätt befästa förståelsen för innehållet. Strategierna som presenteras är av olika karaktär men genomgående för flertalet av dem är att intresse och nyfikenhet har en betydande roll för elevernas förståelse. Finns det inget visat intresse från elevens sida har denne svårare att ta till sig innehållet. Läraren har då en viktig roll i att se till elevernas intressen vid läsinlärning. Med det hamnar vi i slutsatsen att huruvida en strategi bedöms som framgångsrik eller ej beror på mycket mer än bara utformningen av strategin.

Denna litteraturstudie belyser hur digitala läsverktyg kan skapa möjligheter för elevers läsförståelse. I ett digitaliserat samhälle ställs krav på både skola och lärare vid användning av digitala verktyg i undervisningen. Studiens utgångspunkt har fokus på årskurs 4 – 6 i svenskämnet, men är så väl relevant för samtliga ämnen i grundskolans mellanår. Syftet med studien är att belysa hur digitala läsverktyg som exempelvis surfplattor och datorer, behandlas i forskning inom läsförståelse. Syftet förväntas besvaras genom frågeställningarna vilka berör: likheter eller skillnader inom läsförståelsen vid användning av analoga och digitala medier samt hur elevernas läsförståelse påverkas, främst när de använder digitala verktyg. Vidare kommer en frågeställning beröra vilka konsekvenser ovanstående har för undervisningen. Analyserat material består av nio vetenskapliga artiklar, två rapporter samt tre böcker. Majoriteten av det undersökta materialet har utgångspunkt inom kognitiv teori då de medverkandes individuella kognitiva förmågor har testats. Vid insamling av vetenskaplig litteratur användes olika sökord och söktjänster. Materialet är främst internationella publikationer men studien inkluderar också svenska rapporter och vetenskapliga böcker. Resultatet synliggör olika faktorer som påverkar elevernas läsförståelse, främst positivt, vid användning av digitala läsverktyg. Många elever har i takt med digitaliseringen större tillgång till digitala verktyg i hemmet och har således kunskap samt erfarenhet kring olika medier redan när de kommer till skolan. Om elevernas vanor tas tillvara på ett mer effektivt sätt, kan det möjliggöra positiva resultat i läsinlärningen. I studien uppmärksammas likheter samt skillnader mellan att läsa via digitala medier och analoga medier. Genom en medvetenhet om hur medierna kan nyttjas och läsningen påverkas, kan lärare, elever samt vårdnadshavare känna sig trygga i användningen av digitala verktyg i framtida undervisning.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera, sammanställa och analysera systematiska studier i form av olika vetenskapliga artiklar och rapporter inom formativ bedömning av elevernas läsförståelse. Vidare är syftet med kunskapsöversikten att besvara följande frågeställningar: Vilka likheter och skillnader vad gäller syfte, metod och resultat går att urskilja i studierna? Hur framställs formativ bedömning av elevers läsförståelse i vetenskapliga artiklar? Vilka strategier av formativ bedömning identifieras i artiklarna? I kunskapsöversikten kartläggs och redovisas tio internationella studier från Sverige, USA, Tyskland, Frankrike och Norge. Metoder som använts under arbetets gång är sökningar i olika databaser som Primo och ERIC (ProQuest) för att finna relevanta studier till kunskapsöversikten samt för att uppfylla syftet och frågeställningarna. Redovisningen av samtliga artiklar presenteras i form av en tabell och en löpande text som redogör för sökningsprocessen. Artiklarna som presenteras i den här översikten har kodats, analyserats och jämförts. Resultatet visar att feedback används som en betydelsefull bedömningsstrategi som lärarna tillämpar inomformativ bedömning för att bedöma och utveckla elevers läsförståelse. Ytterligare en betydelsefull bedömningsstrategi som lärarna tillämpar i den formativa bedömningen är digitala verktyg, då bedömningen sker genom online aktiviteter som exempelvis bokbloggar, där lärare och elever är involverade i bedömningen.

Förmågorna som eleverna ska utveckla på grundskolan inom de naturvetenskapliga ämnena bygger till en stor del på deras språkliga förmågor. Detta kan vara en enorm utmaning speciellt för elever med utländsk bakgrund som utgör 26% av alla elever i dagsläget. Mycket forskning har bedrivits beträffande hur andraspråksinlärning fungerar och främjas. Däremot är studier som undersöker såväl utfallet som effekten av ett språkutvecklande arbetssätt för andraspråksinlärare oftast inte tillgängliga. Detta utvecklingsarbete undersöker hur språkutvecklande NO-undervisning, inom biologi och fysik, kan utformas utan att ämnesinnehållet förenklas eller förminskas. Studien genomfördes på två skolor där majoriteten av eleverna har svenska som andraspråk. Eleverna svarade på enkätfrågor om hur de upplevt sitt lärande under lektionerna. Lektionerna hämtade mycket inspiration och metoder från Pauline Gibbons böcker om språkutvecklande arbete i skola. Även om studiens omfång är begränsat visar enkätens utvärdering tillsammans med våra observationer att eleverna har upplevt metoderna som gynnsamma för deras språk- och ämneskunskaper.

Syftet med vår kvalitativa studie är att bidra med ökad kunskap om vilken erfarenhet och kunskap lärare som arbetar på mellanstadiet har om poor comprehenders. Vi vill även bidra med ökad kunskap om på vilka sätt elever med dessa svårigheter upptäcks och hur det kan påverka undervisningens utformning. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med 12 lärare som undervisar eller har undervisat på mellanstadiet. Efter att ha gjort en tematisk analys av vårt material fann vi fem teman som belyser lärares kunskap om och erfarenhet av poor comprehenders samt hur undervisningen utformas och anpassas med tanke på dessa elever. Resultatet visar att begreppet poor comprehenders är okänt bland lärare men fenomenet väl känt. Poor comprehenders upptäcks ofta i klassrumsundervisningen. Kartläggning av läsförståelse sker på alla skolorna i vår studie men hur man dokumenterar och använder resultaten varierar, liksom hur undervisningen utformas och anpassas. En slutsats är att avsaknaden på ett vedertaget begrepp gör att det kan vara svårt att kommunicera runt den här gruppen av elever. En annan slutsats är att det inte finns någon tydlig definition av problematiken, vilket i sin tur kan leda till att kunskapen varierar i hur man bäst utformar undervisningen för att utveckla lärandet för poor comprehenders. Det finns en stor variation i graden av erfarenhet av att arbeta med förståelseproblematik.