The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents’ reading in relation to the normsfor girls’ and young women’s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondents´ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof. The qualitative interview is the method used to collect theempirical material. Theoretically, the analysis is inspired by theconcept of the history of reading and by the sociology of literature.The analysis shows that the respondents grew up in homes withpartially dissimilar conditions for the forming of reading practices.The differences seem to be linked to social standing, material andeconomic situations, levels of education and geographicallocations. They are mirrored in both access to literature, choice ofbooks, reading environment and in the way the respondents lookupon reading and its importance. Nevertheless, there aresimilarities between the respondents in so far as reading was apleasurable activity, giving them freedom to create their ownseparate worlds. Reading was also a step in the process ofbecoming women. This is reinforced by their mothers´ role inintroducing books and keeping the girls’ reading interest alive. / Program: Bibliotekarie

Ordet läsning har och har haft olika betydelser. Studien undersöker hur ordet läsning varierats i svensk dagspress mellan år 1900–2016. Sammantaget identifieras 60–70 variationer av ordet. I studien undersöks även om det finns förändringar när dessa ordvariationer används. I studien kombineras två ämnesfält. Det är ämnesfältet läsning och dess historia och ämnesfältet språk och dess utveckling. Detta område undersöks ur ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv, utifrån en teoribildning som beskriver en intensiv läsning, en extensiv läsning, en funktionell läsning, en informativ läsning och en digital läsning. Materialet till studien består av söksträngar insamlade från Kungliga bibliotekets dagspressarkiv. Dessa korta texter granskas med en metodkombination av verktyg från Informationsvetenskap och Systemisk funktionell textanalys. Resultatet visar att ord som relaterar till en intensiv läsning minskar i användning mellan år 1900–1930. Under samma tid ökar användningen av ord som beskriver ett tyst extensiv läsande. Analys av ord och ordstruktur lyfter betydelsen av det kollektiva läsandet. I början av seklet används ord som högläsning, uppläsning och föreläsning relaterade till folkrörelserna. År 1925, då radion får sitt genombrott, ökar användningen av ordet uppläsning. Under samma tid används ett ord som beskriver ett tydligt tal. Det är ordet välläsning. I söksträngarna återfinns en koppling mellan ordet välläsning och frasen dialekt borttagning. Ett tydligt läsuttal diskuteras under en tid då ett kollektivt läsande omskrivs, men en analys av hur ordet används pekar även på att det finns underliggande spänningar mellan dialekter och riksspråk. Under 1960-tal identifieras ett skifte där ord som beskriver en teoretiskt informativ läsning tar över efter ord som beskrivit en praktisk instruktiv läsning.