Abstract Reading strategies that teachers use in teaching are of great importance for learning. The purpose of this study is to find out how and in what way reading strategies are used for students of other languages. This study is a qualitative research based on Vygotsky's (2001) theory of sociocultural perspective. Learning takes place as a social process and students are constantly undergoing change and development. This development takes place in the social interaction between both teachers and classmates. The survey material has been collected through semi-structured interviews and a geometry test. Semi-structured interviews were conducted with five teachers based on the purpose of the study and the question. Geometry test was conducted in two classes at different schools, and it consisted of three parts. The first part was simple and clear text questions to examine the students' mathematical knowledge. The second part was with questions related to everyday life and the third part consisted of questions taken from old national tests. The results of the study were consistent with the teachers' assessment. It showed that second language students have a lack of understanding of words and are in crucial need of reading strategies to solve in mathematical text problems. The special needs education teacher's task is to support the students in their learning process and to follow their knowledge development at the individual level. Individual intensive training with extra explanation of words and following a strategy where the text can be divided into smaller parts is a successful effort to increase students' understanding of problem-solving tasks. The special needs education teacher needs to create a good collaboration with the teachers to develop the school's learning environment by supervising and supporting the teachers in the didactic and methodological development.

Studiens syfte är att jämföra elevers förmåga att tillämpa olika lässtrategier i distansundervisning jämfört med närundervisning. Studien har gjorts på en kurs i grundläggande svenska inom den kommunala vuxenutbildningen där elever har läst en roman och besvarat tillhörande instuderingsfrågor. Frågorna har varit av blandad karaktär där olika lässtrategier kan ses tillämpas för att besvara dem. Läsningen har skett utanför lektionstid och frågorna besvarats skriftligt. För gruppen som läst på plats har frågorna sedan diskuterats vidare i veckovisa boksamtal. Eleverna har delats in i två grupper om fem elever vardera och svaren har jämförts och analyserats. I studien har gjorts en kvalitativ diskursanalys av vuxenelevers skriftliga svar och vilar på teorier om lässtrategier och reciprok undervisning. Resultatet visar på signifikant skillnad mellan elevernas förmåga att förstå text som kan kopplas till avsaknad av textsamtal med lärare och andra elever.

Idag finns det visserligen forskning som visar att ett samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare ökar andraspråkselevers språk i allmänhet. Det finns däremot ingen forskning med fokus på andraspråkselevers läsförståelse. Därför vill jag i denna studie undersöka hur grundlärare i årskurser 1 till 3 och modersmålslärare uppfattar sitt samarbete vid utveckling av andraspråkselevers läsförståelse. För att undersöka lärares uppfattningar genomfördes lärarintervjuer med semistrukturerade intervjufrågor där tre klasslärare och tre modersmålslärare från skolor i två olika kommuner deltog. Efter intervjuerna transkriberades intervjumaterialet och analyserades med en fenomenografisk analysmetod.  Resultatet visar att klasslärare och modersmålslärare är oeniga om hur det nuvarande samarbetet fungerar. Däremot är de eniga om att ett eventuellt samarbete skulle bidra till att andraspråkselever ökar sin läsförståelse och sin språkutveckling i allmänhet. Dessutom menar flera klasslärare och modersmålslärare att nuvarande organisatoriska faktorer, såsom ansvar, kommunikation, tid och arbetsmiljö är ett hinder för samarbete.

This study aims to create a better understanding of how the subject of reading and more specifically reading comprehension is being approached and understood within the upper secondary schools in Sweden and also to find out if anything has changed in recent years. This is done by performing a systematic review of several research studies concerning the subjects of reading, reading comprehension and the use of reading strategies within said upper secondary schools. All of these studies have been written within the last ten years and can, when analyzed and compared, provides a better understanding of how reading comprehension is understood and handled within the Swedish school, how the actual teaching of the subject of reading is being carried out and finally how reading strategies can play a part in strengthening reading comprehension and if this is something that is actually being done today.All of the researchers points out that the reading instructions over all and more specifically the reading comprehension and the reading strategies on the upper secondary schools can be improved. Some of the keypoints highlighted are the awareness of reading strategies and how they can be used and to motivate the students to read. The researchers cannot, however, come to an agreement of how that best can be done. It can also be ascertain that the National agency for Education needs to clarify the instructions concerning reading instructions so that the teachers are able to educate and motivate the students in the best possible way.

Syftet med studien var att få förståelse av lärares och speciallärares uppfattningar och erfarenheter om arbetet med bedömning av läsförståelse hos elever inom autism. Studien tog också upp hur lärare och speciallärare bedömde läsförståelse samt vilka anpassningar som gjordes för att elever inom autism skulle bli bedömda på ett likvärdigt sätt. Studien utgick från kvalitativ metod med inspiration från fenomenografisk ansats. Utifrån semistrukturerade intervjuer intervjuades sex lärare och sex speciallärare i fyra olika kommuner. Resultatet av studien visade att det var en stor utmaning att bedöma läsförståelse hos elever inom autism. Läsförståelse kräver många olika förmågor som elever inom autism kunde ha olika stora svårigheter med. Det var flera faktorer som skapade hinder inom läsförståelse för dessa elever. En av det främsta bedömningsmetoder som användes var samtalet trots att elever inom autism hade svårt att kommunicera samtidigt som lärarna och speciallärarna såg det som ett hinder för bedömning. Det var betydelsefullt att lärmiljön var tillgänglig och att anpassningar gjordes för elever inom autism. Slutsatserna var att läsförståelse hos elever inom autism var komplext, svårt att bedöma samt att lärare och speciallärare önskade få mer kunskap om ämnet. Sammanfattande tydde våra resultat på att elever inom autism hade svårt att nå upp till målen i skolans olika kursplaner samt att lärare och speciallärare behövde ha mer kunskap om hur de skulle bedöma och utveckla elevernas förmågor.

Den här studien handlar om högläsning i förskolan med fokus på dess betydelse för barns språkutveckling. Under vår utbildning har högläsningens betydelse för barns språkutveckling uppmärksammats. Dessutom betonar Läroplan för förskolan att ”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter” (Lpfö 18 2018, s. 8). Detta väckte intresse hos oss att fördjupa oss i ämnet för att få en bredare medvetenhet om hur högläsning kan användas som ett språkutvecklande verktyg då vi praktiserar den i vår kommande yrkesroll. Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers uppfattning kring högläsning och hur de arbetar med den för att utveckla barns språk. Vi kommer att undersöka vårt syfte med hjälp av två olika frågeställningar. För att besvara studiens syfte och få svar på det valda undersökningsämnet har vi använt oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger. Resultatet av vår studie visar att pedagogerna har en uppfattning om att högläsning är betydelsefull för barns språkutveckling. Det framkommer i resultatet att pedagogerna beskriver att högläsning utvecklar barns ordförråd och deras berättandeförmåga. Pedagogerna beskriver dessutom att högläsning även bidrar till att utveckla barns kunskaper i andra ämnen såsom matematik, naturvetenskap och värdegrund. Det framgår också i resultatet att pedagogerna förbereder sig inför högläsningstillfällena genom att de läser igenom böckerna innan lästillfället. Pedagogerna beskriver att de brukar föra boksamtal efter högläsningen för att skapa möjligheter för samspel och interaktion med barnen. Resultatet visar också att pedagogerna beskriver att de använder olika verktyg under högläsning för att stötta barnen att förstå bokens innehåll och ord. Dessutom beskriver pedagogerna att de använder olika typer av böcker som en del av arbetet med högläsning i syfte att läsa böcker som passar barns åldrar och språknivå.

I takt med digitaliseringen och den ökade förekomsten av e-böcker och digitala boktjänster, ser vi en förändring i samhällets läsvanor. Dessa förändrade läsvanor speglas även i elevernas läsvanor, där användningen av elevanpassade digitala boktjänster som Polylino skola blir mer vanligt i svenska klassrum. Eleverna får därmed ta del av en annan form av lyssning utöver den lärarledda högläsningen. Syftet med studien är att synliggöra om lärare ser Polylino skola som jämförbart med högläsning gällande användningen och syftet samt dess förtjänster och nackdelar. Forskningen har baserats på data som har samlats in på två sätt; en kvalitativ enkätundersökning med 40 svarande, och kvalitativa intervjuer med sex lärare, varav samtliga verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1-3. Resultatet analyseras utifrån literacybegreppet, med fokus på läsandegemenskap, The Four Resource Model, föreställningsvärldar, Reciprocal teaching och stöttning. Resultatet visar att elevernas vardagspraktiker kring digitala verktyg påverkar användandet av Polylino skola, där fokus faller på stimulering och underhållning, istället för textens innehåll. Det fasta formatet i Polylino skola anses av lärarna begränsa den läsutveckling som eleverna normalt hade utvecklat i högläsningspraktiker, då bland annat interaktion, inlevelsen och samtalet om det lästa uteblir. Däremot lyfts Polylino skola som ett bra stöd för elever som behöver hjälp med att knäcka läskoden och kan främja ett utvecklat läsintresse hos eleverna. Vidare diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och teori. Studien ger en bild av hur lärare beskriver sitt arbete med högläsning respektive Polylino skola i undervisningen för förskoleklass och årskurserna 1-3 samt belyser utvecklingsmöjligheter.

Läsförståelsen hos elever i årskurs 4 har försämrats mellan åren 2001 och 2016. Detta visar resultat från den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS). Den senaste PIRLS undersökningen från 2016 visar däremot en förbättring när det rör sig om läsförståelse hos elever i årskurs 4. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva relationen mellan lässtrategier och läsförståelseutveckling i tidigare forskning inom svenskämnet i grundskolan med fokus på årskurs 4-6. Den sociokulturella teorin och den metakognitiva förmågan utgör en central del i uppsatsen. Materialet som undersökts är sju vetenskapliga artiklar, två avhandlingar, två böcker samt en rapport. I uppsatsen har både nationella och internationella studier undersökts. Resultatet visar att de mest förekommande lässtrategier som tidigare forskning behandlar kategoriseras i tre olika grupper, vilka är; memoreringsstrategier, fördjupningsstrategier och kontrollstrategier. Lässtrategierna i dessa tre grupper har olika syften med läsande och de olika lässtrategierna kan med fördel användas tillsammans. Lässtrategianvändning har en avgörande roll för att elever ska öka sin läsförståelse. Lärare behöver undervisa i de olika lässtrategierna och hur de används vid läsning av olika texter. Detta är betydelsefullt eftersom elever behöver få en verktygslåda med redskap de ska använda när de stöter på problem vid läsande av texter och för att förstå texters innehåll. Elevernas inställning till läsning påverkar läsförståelsen. Att visa engagemang och att ha en vilja för att läsa och utveckla sin läsförmåga har en avgörande roll för användandet av lässtrategier och därigenom kunna utveckla sin läsförståelse. Eleverna behöver ges tid till att lära sig lässtrategier, tid till att lära sig kombinera olika lässtrategier och tid till att lära sig av sina misstag. Slutsatsen med föreliggande litteraturstudie är att lässtrategier behöver utgöra en central del i läsundervisningen i svenskämnet för elever i grundskolan för att utveckla elevers läsförståelse.

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska är att ta reda på elevers erfarenheter av läsförståelse samt användning av lässtrategier, med koppling till formatet. Följande frågeställningar har utgjort arbetets grund: Vilka erfarenheter har elever av att arbeta med läsförståelse och vad upplever de att de behärskar för strategier? Vilken uppfattning har elever av sin läsförståelse i relation till formatet de läser i? För att besvara dessa frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt så intervjuades sexton elever, åtta elever i en årskurs 5 och åtta elever i en årskurs 6. Som framtida lärare har detta givit oss en djupare förståelse i utformning av läsförståelseundervisning, med stöd från ett elevperspektiv. Resultatet från intervjuerna har analyserats med grund av tidigare forskning och RAND som förklaringsmodell för läsförståelse. RAND inbegriper både kognitiv och sociokulturell teori. Följande slutsatser av resultatet har dragits: majoriteten av elever besitter en traditionell upplevelse gällande att arbeta med läsförståelse, som att läsa en text och svara på tillhörande frågor. Lässtrategier är ett okänt ord men en känd praktik. Eleverna kan prata om lässtrategianvändning utan att vara medvetna om att det är lässtrategier de redogör för. Majoriteten av elever ansåg att den analoga boken gav en djupare förståelse och en viss känsla vid läsning. En del föredrog ett digitalt format då det besatt fördelar som att kunna förstora text. Sammanfattningsvis kan vi tolka elevernas svar som att kontexten har en avgörande betydelse, precis som att det finns olika texttyper finns det olika läsare, med olika behov. Vi lär oss olika och det finns inte ett rätt sätt som gäller för alla. Läraren har en betydande roll i utformning av undervisning och användandet av ämnesspecifika begrepp, som lässtrategier. Lässtrategier behövs kontinuerligt användas och uttalas av undervisande lärare. Avslutningsvis vill vi poängtera att lärarens roll för utformning av undervisning, är avgörande för elevernas förståelse.

I denna studie har vi valt att undersöka hur lärare på en skola arbetar med reciprok undervisning med elever i årskurserna 2, 4 och 5. Arbetets syfte är att få en uppfattning om hur undervisningen kan se ut. För att åskådliggöra detta utifrån flera perspektiv har vi utfört en kombination av metoder för datainsamling. Dels har vi observerat lektioner hos en förstelärare i mellanstadiet på skolan som driver kompetensutvecklingen i reciprok undervisning, dels observationer, då en av oss undervisat elever i läsgrupper. Vidare har vi samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med en specialpedagog, en förstelärare i lågstadiet som har fördjupade kunskaper i svenskämnet och samhällsorientering, samt med rektorn på skolan. Undersökningen visar att lärare arbetar med reciprok undervisning på snarlika sätt utifrån Palincsar och Browns (1984), däremot ser vi inslag av andra metoder i kombination med denna. Val av material är en aspekt i frågeställningen som vi tittat på och utifrån de material som använts i undervisningen, kan vi se att de material som lärare använder i huvudsak styrs av egna val. Några använder skönlitteratur och andra läroböcker i svenska, samhällskunskap eller naturorienterande ämnen. Resultat visar att en del elever får undervisning i läsförståelse i berättande texter, men saknar undervisning i att förstå hur de ska läsa faktatexter. När studien var avklarad upplevde vi att en sidoeffekt var att oavsett vilken textgenre elever arbetar med, tyder den reciproka undervisningen trots allt på en positiv utveckling. Detta då elevers metakognition utvecklas genom att eleverna blir mer och mer medvetna om en del av sina egna tankar.