Studiens syfte var att undersöka några fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring läxhjälp i allmänhet och läxhjälp på fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring läxhjälp på fritidshemmet redovisar några fritidspedagoger? I vilken utsträckning, om någon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lärande? Förekommer samråd mellan skolan och fritidshemmet och, i så fall, i vilken utsträckning handlar samrådet om läxor? I studien användes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit är att det finns ett stort intresse främst från vårdnadshavare för möjligheten att få läxhjälp på fritidshemmen. De intervjuade fritidspedagogerna ansåg även att elevernas kunskaps-utveckling är det som är viktigast. De påpekade också, att läxhjälpen är något som vård-nadshavarna bör ansvara för i hemmet. Studien berörde också hur fritidspedagogerna ser på att organisationer och företag erbjuder läxhjälp ibland mot betalning. Detta är något som de intervjuade fritidspedagogerna ställde sig mycket skeptiska till, framför allt i de fall som det handlar om att vårdnadshavarna betalar för tjänsten privat.

Intresset av att studera Finland har sin grund i det senaste decenniets PISA resultat. Finland har nått toppresultat i samtliga tre kunskapsområden matematik, naturkunskap och läsförståelse hos 15-°©‐‑åriga elever. Jag ville undersöka hur lärare i Sverige och Sverige uppfattar sin undervisning, eftersom barns första kontakter med skriftspråket och den inledande läsinlärningen spelar stor roll för hur barnens läsning kommer att utvecklas under skoltiden. Jag använde mig av två enkäter när jag undersökte hur fem svenska och fem finlandssvenska lärare uppfattar att de arbetat med läs-ˇ‐‑ och skrivutveckling under elevernas första skolår. Enkäterna skickades via e-°©‐‑post i form av bifogande dokument. Svaren sändes tillbaka till mig och de sammanställdes, analyserades och diskuterades utifrån ett literacyperspektiv. Lärarna delades in i svenska och finlandssvenska grupper. Det gjorde att jag kunde synliggöra skillnader och likheter mellan mina informanter. Resultatet i dessa studier synliggjorde en mängd olikheter och likheter mellan våra länder bland annat läxans roll, lärarnas arbetsförhållanden och förutsättningar för sitt arbete samt hur lärare arbetade när det uppstod problem med läs-ˇ‐‑ och skrivutvecklingen.

Syftet med studien är att få en bild, genom en enkät, hur gymnasieelever upplever sin skolsituation när det gäller läxor, stress, betyg och svårighetsgrad i kärnämnena. I forskningsöversikten framkommer det att begreppet l äxa kan tolkas på många olika sätt. Det samma gäller begreppet stress   . Forskning kring läxor i Sverige har inte varit omfattande. Vissa forskare frånskjuter sig till och med sina resultat om läxor om resultaten inte visar ett önskat mönster. Detta gör att fenomenet både har otydliga fördelar och nackdelar då någon konsensus inte finns. Skillnader i skolan mellan könen har alltid funnits. Studien har utförts i en gymnasieskola där 99 elever gjorde en enkät. Resultatet sammanställs med deskriptiv statistik samt analytisk statistik. Resultatet visar att det finns likheter och skillnader mellan den tidigare forskningen och denna studie. Tjejerna i denna studie har fler läxor, använder mer tid för att göra dem samt är mer negativt stressade än sina manliga klasskamrater. En hög negativ stressnivå är kopplad till en hög svårighetsgrad.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram. Studiens instrument utgjordes av en egenkonstruerad enkät bestående av såväl öppna frågor som frågor med flera svarsalternativ. Resultatet visade bland annat att läxor betraktas som en investering för framtiden, läxor anses både ge och ta tidsutrymme, läxor kan geupphov till känslor av vilsenhet och frustration, men även utveckling genom självständigt tänkande. Elever befanns svara relativt likartat med avseende på programtyp. Med avseende på kön rapporterade kvinnor att de kände sig stressade i större utsträckning än män. Då skollagen säger att eleverna ska ha inflytande över sin utbildning borde man som pedagog föra en diskussion med eleverna kring läxans för - och nackdelar.

<p>Högskolan i Jönköping D-uppsats</p><p>Högskolan för lärande Lärande</p><p>och kommunikation, HLK 91-120 hp</p><p>Abstract</p><p>________________________________________________________</p><p>Gunilla Lundmark och Agneta Nordén</p><p>Läxors betydelse för elevers lärande</p><p>En fenomenografisk studie av lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande.</p><p>År 2008 Antal sidor: 34</p><p>______________________________________________________________________</p><p>Läxor är ett ämne som ofta diskuteras och som många har åsikter om. Debatten kring läxor är ofta onyanserad och handlar ofta om läxans vara eller icke vara. Utgångspunkten för vår undersökning är att rikta intresse av att förstå hur lärare ser på läxans betydelse för elevers lärande.</p><p>I denna studie presenteras forskningsfrågan: Hur beskriver lärare betydelsen av läxor för elevers lärande?</p><p>I bakgrunden anlägger vi ett historiskt perspektiv på läxan och redogör för hur den genom åren har beskrivits i skolans allmänna läroplaner. Därefter presenteras delar av den forskning som bedrivits i Sverige, USA och Storbritannien.</p><p>Vi redovisar hur uppfattningar om kunskap och lärande har förändrats över tiden och att det har funnits olika sätt att närma sig dessa begrepp, utifrån olika perspektiv.</p><p>Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologin med fenomenografin som metodisk ansats. Undersökningen baseras på åtta intervjuer med lärare som har erfarenheter av att arbeta med elever inom skolår 1 - 6. Syftet med vår undersökning var att studera lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande. Utifrån vår huvudfråga definierade lärarna in sig i ämnet och vid analysen av intervjuerna framkom två huvudspår.</p><p>Utfallet av det första huvudspåret: Vad är det som motivera lärare att ge läxor?, resulterade i tre beskrivningskategorier. De beskriver att läxor ges för att tiden i skolan inte räcker till, läxor tränar elever i att ta ansvar och läxor ges för att föräldrar och omgivning har förväntningar och krav. Det andra huvudspåret: Hur beskriver lärare läxans betydelse för elevers kunskapserövring?, resulterade i tre beskrivningskategorier. Kategorierna beskrivs med att läxan har betydelse för att den ger repetition, träning i kärnämnena och föräldrars engagemang i form av läxhjälp har eller betydelse.</p><p>Vår undersökning visar på att sambandet med läxor och lärande inte är tydligt uttalad. ______________________________________________________________________</p><p>Sökord: läxor,lärande,kunskapssyn, fenomenologi, fenomenografi</p><p>______________________________________________________________________</p><p>Postadress Gatuadress Telefon</p><p>Gjuterigatan 5 036-101000</p><p>Högskolan för lärande</p><p>och kommunikation</p><p>Box 1026</p><p>551 11 Jönköping</p>

Läxor används idag som en del av undervisningen i de flesta klassrum och är ett återkommande inslag för så väl lärare som elever. Trots detta problematiseras den sällan bland lärare, skolledning och politiker, men värderas ändå högt. Vi redogör i detta examensarbete för tidigare forskning inom området, samt läroplanernas formuleringar om läxans betydelse över tid. Skolverket (2014) nämner att det finns olika typer av läxa och beskriver vanligt förekommande metoder, så som exempelvis Läxa som förberedelse, Repetition eller övningsläxa, Innehåll som finns utanför skolan och Komma i kapp. Vi har som syfte med denna studie att undersöka hur grundlärare i de yngre åldrarna uttrycker sitt arbete med läxor och vilka motiv som finns bakom. Studien omfattas av kvalitativaintervjuer med fyra verksamma lärare i en stad i södra Sverige. Utifrån resultatet har vi kommit fram till att lärare ger elever i de yngre åldrarna läxa för att tiden i skolan inte räcker till för all undervisningsstoff som ska bearbetas. Motiven är att eleverna ska träna på ansvarstagande, befästa kunskaper genom mängdträning samt att inkludera vårdnadshavare i skolverksamheten.

No description available.

Läxa är en uppgift som ges av läraren till eleven att genomföra efter avslutad skoltid. En meningsfull läxa har som syfte att utmana elevens förmågor gällande prestationer och personlig utveckling. De läxor som inte ger samma stimulans som meningsfulla läxor är exempelvis traditionella läxor (en läxa för alla), ineffektiva läxor (som inte påvisar elevens kunskaper) eller repetitionsblad. Syftet med denna litteraturstudie är att åskådliggöra effekterna kring läxan, och hur de påverkar elevernas skolprestationer. Forskning visar att de äldre eleverna presterar bättre akademiskt när de fullföljer sina läxor. För de yngre eleverna är läxans funktion att skapa vanor och självreglering. Litteraturstudien belyser viktiga beståndsdelar till skapandet av lustfyllda och meningsfulla uppgifter, och med rätt kunskap hos lärare och vårdnadshavare kan läxan berika eleven. Interaktiva läxor har visat sig ge eleven större akademiska framgångar, särskilt i multietniska klasser. Genom elevens erfarenheter från familj och omgivning utvecklas eleven att kunna fokusera på det väsentliga i olika sammanhang, så som förmågan att kunna förmedla erfarenheter i tal och skrift. Det fordras mer omfattande forskning på nationell nivå, som är knuten till aktuell läroplan. Vidare behövs fler internationella opartiska studier som problematiserar alla läxans ansikten.

According to the law (3 § Skollagen), the school offers a good study environment, but although the school succeeds, many students prefer to study at home. This study explore upper secondary school students' conceptions of homework as well as differences in conceptions between students in a vocational and study preparation program. In addition, it will study students' conceptions in relation to where they choose to do their school work. A phenomenological study will show which findings are available. The conceptions of the students will be divided into different groups (utfallsrum). The study will show that there is no greater variation in the conceptions between the different classes, but between the students who choose to work at home and see more benefits of homework, towards those who choose to work in school and are less positive to homework. In the discussion section, previous research will relate to the study result.

No description available.