As mental health professionals seek to disseminate information in many languages in order to meet the needs of an increasingly diverse population, it is important to consider the methods of written translation that the field is choosing to employ. The method chosen for translation can affect the accuracy and usability of the translated text. This study begins with a survey of current literature, the results of which suggest that the most popular translation method in the mental health field is back-translation, a translation method based in the premise that translating a text back into its original English after it has been translated into a second language provides an accurate indication of the success of the translation. This study then compares back-translation with an alternative translation approach based in skopostheorie, an area of translation theory that asserts that translational activity should be ultimately grounded in the purpose of the translation rather than the objective equivalency of the source and target texts. Each of the two approaches is applied separately in the translation of the Centers for Disease Control's handout, "Helping Parents Cope with Disaster," into Spanish and Chinese. The two resulting target texts for each language are compared in terms of linguistic equivalence by review committees and compared in terms of usability by individuals from the target audiences. Feedback from reviewers and audience members in both languages suggest that the skopostheorie based approach to translation may facilitate higher quality translation than back-translation in terms of both equivalence and usability. Suggestions for mental health professionals engaging in translation are then offered, as well as directions for future research.

Bakgrund: Migranter som söker vård uppger ibland en lägre självskattad hälsa än personer från Sverige. Forskning visar också att ökad migration leder till att fler som inte kan det lokala språket söker vård i värdlandet. Förmågan att lyssna är av mycket stor betydelse för alla som jobbar inom vården, sjuksköterskan behöver kunna lyssna och förstå patientens berättelse om hens unika situation, symtom och upplevelser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva migranters erfarenheter av språkbarriärer i mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserat på kvalitativa studier, som valdes utefter syftet. Denna studie följer Polit och Becks modell för litteraturöversikter, som följer nio steg. Resultat: Studien resulterade i två kategorier, Utmaningar i vårdrelationen och Utmaningar i att få stöd till att uppnå optimal hälsa, samt fyra subkategorier: Kommunikation genom professionell tolk, Kommunikation genom informell tolk, Att möta organisatoriska hinder och Att inte kunna förmedla sina omvårdnads- och hälsobehov. Slutsats: Att vara migrant och uppleva språkbarriärer i mötet med vårdpersonal kommer med många utmaningar och besvärande situationer. Det har visat sig att migranter har svårt att tillgodose sig hälso- och sjukvårdens tjänster och användningen av tolk kan innebära problem, det kan anses jobbigt att behöva dela personlig information via en tredje part. / Background: Increasing migration leads to more people that don't speak the local language seeking health care in the host country. Migrants from Iraq, for example, have a lower self-estimated health than people from Sweden. The ability to listen is of great importance to everyone who works in health care, nurses need to listen to the patient's narrative about his/her unique situation, symptoms and experience. Adequate communication also has to do with the nurses tutoring and information about the patients’ health issues, medication, or treatment. Prerequisites for good nursing mean, among other things, that the nurse must establish a trusting relationship with the patient and his or her relatives and have the competence to perform nursing measures. Aim: The aim of the study is to describe migrants' experiences of language barriers in the meeting with health care professionals. Method: Literature review based on qualitative studies, which were chosen according to the aim. This study follows Polit and Beck's model for literature studies, which follows nine steps. Result: The study resulted in two categories, Challenges in the care relationship and Challenges in receiving support to achieve optimal health, as well as four subcategories: Communication through a professional interpreter, Communication through an informal interpreter, Meeting organizational barriers and Not being able to communicate their nursing and health needs. Conclusion: Being a migrant and experience language barriers when being in contact with health care professionals comes with many challenges and troublesome situations. It has been shown that migrants have difficulties using health care services and the use of translator can be problematic since many find it difficult to share private information through a third part.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle med en befolkning där en del har ett annat modersmål än det officiella språket. Detta har bland annat medfört att språkbarriärer uppstår, framförallt inom vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelse vid tvärkulturell kommunikation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats samt en med mixad metod. Resultat: De tio valda vetenskapliga artiklarna besvarade litteraturstudiens syfte. Resultatet presenterades i sex huvudteman: påverkan på vårdkvaliteten, relationen mellan sjuksköterska och patient,kommunikation utan att tala samma språk, bilinguala sjuksköterskor som tolk, närstående som tolk och professionell tolk. Den otillräckliga kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ledde till bristande delaktighet då patienten undvek att kommunicera med sjuksköterskan och missuppfattade en del av den informationen som gavs. Bilinguala sjuksköterskor fick oftast agera som tolk trots avsaknad på utbildning inom detta område.Konklusion: Studien visar på att språkbarriärer komplicerade sjuksköterskans arbete och som påföljd även försvårade arbetet kring omvårdnad och patientsäker vård. Både sjuksköterskan och patienten blev drabbade av de språkbarriärerna som uppstod. En lösning skulle därför kunna vara att sjuksköterskan utökar sina kunskaper i hur tvärkulturell kommunikation kan komma till hands för att erbjuda patienten en säker vård. / Background: Sweden is today a multicultural society with a population where some have a mother tongue other than the official language. Among other things, this has led to language barriers arising, especially in healthcare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experience of cross-cultural communication. Method: A literature review based on nine scientific articles with a qualitative approach and one with a mixed method. Results: The ten selected scientific articles answered the purpose of the literature study. The results were presented in six main themes: impact on the quality of care, the relationship between nurse and patient, communication without speaking the same language, bilingual nurses as interpreters, relatives as interpreters, and professional interpreters. The lack of communication between the nurse and the patient led to a lack of participation for the patient as the patient avoided communicating with the nurse and did not understand much of the information provided. Bilingual nurses had to often act as interpreters despite the lack of training in this area. Conclusion: The study shows that language barriers complicated the nurse's work and as a consequence also made the workaround nursing and patient-safe care more difficult. Both the nurse and the patient were affected by the language barriers that arose. One solution could therefore be for the nurse to expand her knowledge in communication to offer the patient safe care.

Bakgrund: Världsomfattande integrering ökar och detta medför en språkbarriär som skapar kommunikationsproblem inom vården. Det är en utmaning att integrera invandrargrupper till befintliga hälso- och sjukvårdstjänster och språkbarriärer är den största utmaningen för att tillgodose vårdbehovet av invandrarbefolkningen. Bristande kommunikation är ett hinder för en god vårdrelation. Dessutom anses kommunikation som en utmaning när två olika språk är inblandade, särskilt när tolkar inte finns. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med anhöriga som inte talar samma språk. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Studien är etablerad på nio vetenskapliga artiklar som resulterade i två kategorier: Språkbarriärer påverkar vården och Språkbarriärer kräver resurser. Sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer var negativa och användning av tolkar inom vården ansågs ha sina goda och dåliga funktioner. Trots det var sjuksköterskan i behov av ytterligare resurser. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom det tydligt om sjuksköterskors negativa upplevelser av språkbarriärer. Detta sågs även som ett hinder då kommunikationen inte kunde genomföras på ett effektivt sätt med anhöriga som inte talade samma språk. Istället fick sjuksköterskor använda sig utav förenklat språk, icke-verbal kommunikation samt familjemedlemmars hjälp till att tolka som ersättning för auktoriserade tolkar. I resultatet framkom även att användning av tolkar inom vården både underlättade och försvårade kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare som inte talade samma språk. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar kommunikation till anhörigas förutsättningar. Mer forskning krävs om hur sjuksköterskor kan stödja anhöriga som inte talar samma språk. / Background: Worldwide integration is increasing and this creates a language barrier that creates communication problems in health care. It is a challenge to integrate immigrant communities into existing health services and language barriers is the biggest challenge to meet the healthcare needs of the immigrant population. Lack of communication is an obstacle to a good care relationship. In addition, communication is considered a challenge when two different languages are involved, especially when interpreters do not exist. Purpose: The aim was to expose nurse's experiences of communication with relatives who do not speak the same language. Method: A literature review with an inductive approach. Results: The study is based on nine scientific articles that resulted in two categories: Language barriers affect health care and Language barriers require resources. The nurse's experience of language barriers was negative and the use of interpreters in health care was considered to have their good and bad functions. However, the nurse was in need of additional resources. Conclusion: The results of the literature study clearly appeared about nurses' negative experiences of language barriers. This was also seen as a hindrance because communication could not be effectively conducted with relatives who did not speak the same language. Instead, nurses had to use simplified language, non-verbal communication and use family members to help them interpret instead of authorized interpreters. The result also showed that the use of interpreters in health care had their good and bad sides between nurses and relatives who did not speak the same language. It is important that the nurse adapts communication to the conditions of relatives. More research is needed on how nurses can support relatives who do not speak the same language.

This thesis explores the topic of light and migration and what actions through light can be done to improve the life quality of the inhabitants of temporary shelters/refugee camps. In this ambiance where there is the feeling of pain, destruction, unsafety, uncertainty and limited access to basic needs, only relying on the support of institutions. A wide range of needs need to be covered, however this thesis proposes to aid the migrants’ when they reach a refugee camp by the creation of Winkilab, a light post that becomes a universal communication tool and function simultaneously as light therapy to have a positive impact on the migrant’s emotions.

Bakgrund: Invandring till Sverige har medfört till att en stor del av Sveriges befolkning har ett annat modersmål än svenska. Kommunikation är sjuksköterskans främsta verktyg för att kunna utföra en god och personcentrerad omvårdnad. Tidigare studier har påvisat att språklig mångfald har skapat språkbarriärer i vården vilket har påverkat sjuksköterskans yrkesroll.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriär i vården. Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tolv studier användes i föreliggande uppsasts som granskades utifrån SBU:s granskningsmall. Studierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. De två databaserna som användes var Pubmed och Cinahl.  Resultat: Litteraturstudiens resultat presenterades utifrån två huvudkategorier: Sjuksköterskans känslor och resurser som kommunikationshjälpmedel. Underkategorierna mynnade ut i totalt två huvudkategorier.  Konslusion: Vid språkbarriärer begränsas kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter, vilket påverkar särekheten, omvårdnaden och de lagar som skall upprätthållas. Vården begränsas vid en bristande kommunikation och skapar både oro och frustration för sjuksköterskorna i arbetet. / Background: Immigration to Sweden has led to a large population of Sweden having another native language other than Swedish. Communication is the nurse's main tool to be able to provide good and personcentered nursing. Previous studies have shown that linguistic diversity has created language barriers in care, which has affected the nurse's professional role. Aim: The aim of this study was to compile nurses experience of language barriers in care. Method: The study is based on a literature study with a qualitative approach. Twelve scientific studies were used which were reviewed on the basis of SBU's review template. The studies were analyzed using Graneheim and Lundman's content analysis. The two databases used were Pubmed and Cinahl.  Findings: The findings of the literature study were presented on two main categories, the nurses feelings and resources as communication tools. All main categoriers had a total of four subcategoriers.  Conclusion: Language barriers limit communication between nurse and patient, which affects safety, care and the laws that need to be fulfilled. Care is affected by a deficiency of communication and creates both concern and frustration for nurses.

Introduktion/Bakgrund: Migrationen ökar vilket leder till att hälso- och sjukvården oftare erfarar språkbarriärer. God och säker omvårdnad kräver adekvat kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Det är därför väsentligt för sjuksköterskanatt kunna kommunicera effektivt, trots förekomsten av språkbarriärer. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att kommunicera med patienter när en språkbarriär föreligger.Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2021) nio steg. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. För att kvalitétsgranska de tio artiklar som utgjorde resultatet användes granskningsmallar från Polit och Becks (2021). Resultat: Tre huvudteman och fyra underteman identifierades. Erfarenheter av kommunikation genom professionella tolkar med underteman gällande tolkar på plats och på distans. Erfarenheter av kommunikation genom inofficiella tolkar där underteman innefattar flerspråkiga sjuksköterskor samt anhörigtolkar. Det tredje temat, Erfarenheter av kommunikation genom översättningsapplikationer, är utan undertema.Slutsats: Det finns flera användbara tillvägagångssätt för att minska språkbarriärerna inomvården, men resultatet tyder på de enskilt inte kan överkomma språkbarriärerna helt. De tillvägagångssätt som framkommit från artiklarna har alla för- och nackdelar som påverkartillgänglighet, effektivitet och korrekthet. Resultat belyser översättningsapplikationerspotential till att underlätta handhavandet av språkbarriärer i framtiden.  Däremot behöver översättningsappar vidareutvecklas för att kunna implementeras i en större kontext och till komplexare situationer.

Background: In Sweden, every fifth person is born abroad, which implies that many have Swedish as a second language or don't speak Swedish at all. Healthcare personnel have a responsibility to ensure good and safe care for all patients. This requires good communication, which cannot be obtained if a language barrier exists as the patient's participation, safety and autonomy are restricted. However, interpreters aren’t used to a sufficient extent in healthcare.Aim: The aim of this study was to explore the underlying factors that contribute to interpreters not being used in cases with language barriers in healthcare.Method: A descriptive general literature study with 12 qualitative studies from original articles.Results: Three themes were identified. The first theme, logistical difficulties in using an interpreter, showed that it was time consuming, costly, and difficult to access an interpreter. The second theme: Mistrust and misgivings with using an interpreter found that there was a fear of the interpreter breaching confidentiality or interpreting incorrectly. The third theme, that interpreters limit the relationship between nurse and patient by acting unprofessional, increasing stress, and making patients fall silent during conversations.Conclusion: Nurses working with patients with language barriers perceived various straits when using an interpreter. The results identified some of the underlying reasons that contribute to interpreters not being used. Acknowledging these difficulties can increase the understanding of the obstacles providers face to achieve equitable health care. / I Sverige är var femte person utrikesfödd, vilket innebär att många har svenska som andraspråk eller som inte talar svenska. Vårdpersonalen har ett ansvar att säkerställa god och säker vård till samtliga patienter. För att uppnå en god och säker vård krävs god kommunikation för att inte patientens delaktighet, säkerhet och autonomi ska inskränkas. Trots detta används inte tolkar inom hälso- och sjukvård i tillräckligt stor utsträckning idag. Syfte: Studiens syfte är att undersöka bakomliggande orsaker som kan bidra till att tolk inte används vid språkbarriärer inom hälso- och sjukvården.Metod: En beskrivande allmän litteraturstudie med 12 kvalitativa studier i originalartiklar. Databasen som användes var PubMed.Resultat: Tre teman identifierades. Första temat, logistiska svårigheter med att använda tolk, visade att det var tidskrävande, kostsamt och svårt att få tillgång till en tolk. Andra temat, misstro och farhågor med att använda tolk, handlade om rädsla för att tystnadsplikten skulle brytas och rädsla att tolken inte översatte allt som sades eller tolkade inkorrekt. Det tredje temat, tolken begränsar relationen mellan sjuksköterska och patient, visade att tolken agerat oprofessionellt och vars egenskaper och närvaro kunde öka stress för patienten eller göra patienter mer skygga. Slutsats: Sjuksköterskor som möter patienter med språkbarriärer upplever olika svårigheter med att använda tolk. Resultatet identifierade några av de bakomliggande orsakerna som bidrar till att tolk inte används. Kunskap om detta kan ge verksamheter inom sjukvården bättre förutsättningar att möta dessa hinder och säkerställa att patienter med språkbarriärer uppnår en mer jämlik hälsa.

Parkinson’s Disease (PD) is a neurodegenerative disorder affecting multiple domains in patients. Previous studies have illustrated the impact of healthcare disparities in patients with PD, illustrating worsened health outcomes between Black and White patient groups in all steps of the healthcare system such as diagnosis. Furthermore, the current literature has also illustrated the impact of low literacy levels on health-related outcomes in PD patients. While its role specifically in PD patients needs further understanding, language barriers have also affected patients and their interactions with the healthcare system, and its role in PD patients should be considered. In this research study, we aim to address the gaps in the existing literature through a mixed-methods design, using both qualitative and quantitative methods to address patients of Black/African-American, Hispanic/Latinx ethnicities or patients who speak Haitian Creole and Spanish regarding their experiences with diagnosis and treatment of PD.. We also aim to assess providers and their attitudes towards barriers they feel their patients from these populations may face, and to ultimately use the data of this study to develop educational videos for PD patients of these backgrounds. Ultimately, the findings of this research study may be influential not only for PD patients from these backgrounds by potentially improving their healthcare experience, but also other researchers continuing to investigate these disparities in PD and medicine overall.

This mixed-methods study investigates factors influencing refugee treatment across countries, focusing on the impact of language barriers on attitudes toward refugees. The research employs qualitative and quantitative approaches to examine the relationship between Advanced Host Country Language Proficiency (expressed as a percentage) and openness to refugees. Additionally, it considers the influence of country wealth, measured by Gross Domestic Product (GDP), as a control variable. The findings reveal no significant direct correlation between language proficiency and openness to refugees. However, a positive relationship emerges between economic development and refugee acceptance when controlling GDP. This indicates that, while language proficiency alone does not dictate openness, economic strength significantly contributes to fostering supportive attitudes towards refugees. The study underscores the importance of a multifaceted strategy integrating cultural diversity, social integration policies, and public awareness efforts to enhance societal inclusivity and support for refugees. These insights offer valuable guidance for policymakers and stakeholders in addressing the current humanitarian crisis and facilitating the integration of refugees globally. As this research develops, specific propositions will be examined to address the existing humanitarian crisis regarding refugees seeking entry across nations.