Studien har utförts på Eksjöhus AB för att öka förståelsen för hur produktion kan effektiviseras med hjälp av produktionsteknik. Företaget står inför en snabbt ökad efterfrågan och behöver effektivisera sin produktion för att kunna möta kommande utmaningar. Vid studier av nuvarande läge konstaterades att produktionens väntetider är mycket långa, samtidigt som mycket material transporteras långa sträckor och hanteras på ett sätt som enligt Lean Production benämns som slösaktigt. Genom fyra förbättringsförslag har ledtiden på en teoretisk nivå kunnat reduceras med cirka 20 procent.

Kurs: Ämnesfördjupande kurs i logistik, 2FE02E, VT 2015 Författare: Martin Norén Kristoffer Nählstedt och Oscar Weberg Handledare: Petra Andersson Examinator: Åsa Gustafsson Titel: En fallstudie om e-handel – Identifierade slöserier i returflödet Bakgrund: I en bransch med mycket returer krävs en effektiv hantering av returer för att inte kostnaderna ska skena iväg. Hela returflödet behöver vara smidigt för att snabbt få ut returnerade varor på marknaden igen. Hur ser ett returflöde ut i nuläget på ett företag i e-handelsbranschen? Returflödet kommer undersökas genom en fallstudie på ett företag. Genom att identifiera slöserier enligt Lean Production förväntas denna uppsats eliminera eller åtminstone reducera identifierade slöserier. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera slöserier i returflödet och presentera förbättringsförslag som reducerar nämnda slöserier. Metod: Studien har utförts som en kvalitativ fallstudie med ett deduktivt angreppssätt och ett postpositivistisk synsätt.  Primärdatan har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och observationer. Slutsats: Efter en genomförd Value Stream Mapping analyserar författarna returflödes nuvarande tillstånd. Därefter identifieras slöserier och orsakerna till varför slöserierna uppstår. I slutsatsen presenteras förslag på förbättringar såsom att öka andelen webbreturer och minska avstånden inom lagret.

Brodit AB is a company located in Karlsborg, which manufactures holders for technical communication devices for mounting in vehicles. The manual manufacturing, where bending and assembly takes place, lacks a method for standardisation, a base for time scheduling, a base for manpower planning and a method for continuous improvements. The aim of this bachelor thesis was to develop a base for standardised work, time scheduling and manpower planning as well as a method for continuous improvements. To reach these aims a number of sub targets needed to be reached, which were to sustain an analysis of the current situation through observations and time studies, develop standard data for work tasks, divide the tasks into value adding work, non-value adding work and necessary non-value adding work, develop a suggestion to an improved work standard and develop a method for continuous improvements. To reinforce choices of methods and conclusions, a number of engineering areas have been studied. Based on the theoretical frame of references, a number of methods for the empirical study were formed.  The study was conducted of observations according to genchi genbutsu, grouping of work tasks, time motion studies performed with a time watch and SAM analysis, calculation of standard data times, evaluation of value adding-, non-value adding- and necessary non-value adding work, SMED analysis and spaghetti diagrams. The result of the empirical study was a base for time scheduling with calculated standard times for each work task, where every work task was evaluated as value adding, non-value adding or necessary non-value adding. Based on this, a base for manpower planning can be compiled. The compilation of standard data times as well as the SAM analysis resulted in cycle times far shorter than the cycle times measured in current production. Also, the setup times appeared to be long and irregular with several unnecessary work tasks performed. The result of the spaghetti diagrams also shows unnecessary movements. The conclusion of this is that non-value adding work tasks occurs in the process, that the work is performed in different ways which causes waste in the process and that the work performance rating is below 100 %. With a standardised way of work as well as eliminated non-value adding work tasks, the production could be increased with 60 %; alternatively, the manpower could be decreased with two workers. With the compiled improvement suggestions implemented, the cycle time at the bending working stations could be decreased with at least 50 % and the total setup time could be decreased with at least 57 %. A method for continuous improvements has been developed, based on a PDCA cycle. With improved conditions on each working station and a standardised way to work, possible improvements can be achieved in reduced setup times, reduced cycle times as well as the implementation of a culture of continuous improvements. / Brodit AB i Karlsborg är ett företag som tillverkar hållare för teknisk kommunikationsutrustning för montage i framförallt fordon. Den manuella tillverkningen av apparatdelen där bockning och montering sker saknade standardiserat arbetssätt, tidsunderlag, bemanningsunderlag och metod för förbättringsarbete. Syftet med examensarbetet var att ta fram ett underlag för standardiserat arbetssätt, ta fram ett tids- och bemanningsunderlag samt ta fram en metod för fortsatt förbättringsarbete. För att uppnå dessa syften skulle ett antal delmål uppnås, vilka var att erhålla en nulägesanalys genom observationer och tidsstudier, erhålla standardtider för arbetsmoment, dela upp arbetsmoment i värdeskapande-, icke värdeskapande- och nödvändigt icke värdeskapande arbete, utarbeta ett förslag till en förbättrad standard samt utarbeta en metod för fortsatt förbättringsarbete. För att underbygga metodval och slutsatser har ett antal produktionstekniska områden studerats. Utifrån den teoretiska referensramen utformades ett antal metoder för den empiriska studien. Studien har bestått av observationer enligt genchi genbutsu, gruppering av arbetsmoment, tidsstudier i form av klockstudier och SAM-analys, beräkning av standardtider, uppdelning av värdeskapande-, icke värdeskapande- och nödvändigt icke värdeskapande arbete, SMED-analys och spaghettidiagram. Resultatet av den empiriska studien blev ett tidsunderlag med beräknade standardtider för respektive arbetsmoment, där varje arbetsmoment bedömdes vara värdeskapande, icke värdeskapande eller nödvändigt icke värdeskapande. Utifrån detta kan ett bemanningsunderlag sammanställas. Sammanslagna standardtider och SAM-analysen resulterade i en cykeltid som var betydligt kortare än den som uppmättes i aktuell produktion. Även omställningstiderna var långa och framförallt oregelbundna med flertalet onödiga arbetsmoment. Resultatet av spaghettidiagrammen visar också på onödiga förflyttningar. Slutsatsen av detta är att det förekommer icke värdeskapande arbetsmoment i processen, att arbetet utförs på olika sätt vilket medför slöserier i processen samt att arbetet vid inte utförs i 100 % arbetstakt. Med ett standardiserat arbetssätt och eliminerade icke värdeskapande arbetsmoment skulle produktionen vid monteringsstationerna kunna ökas med 60 %, alternativt reducera bemanningen med två årsanställda. Om de framtagna förbättringsförslagen införs kommer cykeltiden vid bockningsstationerna att kunna minskas med över 50 % och den totala omställningstiden kommer att kunna minskas med minst 57 %. En metod för fortsatt förbättringsarbete har tagits fram som bygger på en PDCA-cykel. Med förbättrade förutsättningar i produktionen och ett standardiserat arbetssätt reduceras omställningstider och cykeltider och en kultur för ständiga förbättringar möjliggörs.

Examensarbetet utfördes på Kynningsrud Prefab AB i Uddevalla som tillverkar prefabricerade betongelement till byggindustrin. I dagsläget är företaget inte helt tillfredsställt med material-, produkt-, information- eller kommunikationsflödet i verksamheten. Kynningsrud vill därmed skapa ett eget produktionssystem, KPS, för en fortsatt expansion.   Genom diskussion med företaget beslutades att arbetet skulle fokusera på tillverkningen av väggelement. Syftet med arbetet är att analysera och identifiera förbättringsmöjligheter samt ta fram förbättringsförslag med förhållningssättet lean produktion.   För att eliminera icke värdeadderad tid, standardisering av arbetsmoment samt informationsspridning valdes de sju slöserierna+en och 5S verktyget som teoretiskt ramverk. Information om verksamheten samlades in genom observationer, intervjuer och deltagande. Genom en nulägesbeskrivning av väggproduktionen med tillhörande stödprocesser beskrevs  arbetsmoment i processerna. Beskrivningen analyserades sedan efter det teoretiska ramverket.   Analysen resulterade i åtta förbättringsförslag som tillsammans skulle eliminera slöserier med en total tidsåtgång på ungefär 12 timmar om dagen. Det innebar en kostnadsreduktion på cirka 3,500 kr per dag. Sammanställning av den insamlade informationen åskådliggjordes genom en GAP-analys.   Vid tid- och kostandsberäkningar används den lägst uppskattade tidsåtgången från observationer och intervjuer med personalen som därmed kan innehålla mörkertal. Det gör att de beräkningar som redovisas är i teorin lägsta besparingen som kan genomföras. Kostnadsreduceringen kan i verkligheten vara större vid  en implementering av förbättringsförslagen. / The thesis was executed at Kynningsrud Prefab AB in Uddevalla. The company produces precast elements within the construction industry.  Currently, the company is not fully satisfied with the internal communication or the flow of material or finished products. Thus, Kynningsrud is planning to create a production system, KPS, in order to keep in pace with their current sales expansion. Through deliberations and discussions regarding the issue together with the company, a decision was made to focus on the manufacturing of the concrete walls. The conclusion came down to the purpose of the thesis would be to analyze and identify opportunities of improvement and to develop proposals targeted lean production. To eliminate non-value adding time as well as working to standardize operations and make the internal communication more efficient the two theories The seven wastes+one and the 5S tool was elected as theoretical framework. The necessary information about each step of the manufacturing process was collected by observing, interviewing and participation in the working process. The information was assembled to six current state descriptions of the production and describes every operation in each step of the processes. Finally, the description was analyzed according to the theoretical framework. The analysis resulted in eight improvement proposals that together would eliminate waste with a total time of approximately 12 hours a day for all analyzed operations combined. It meant a cost reduction of about 3,500 Swedish crowns per day. The compilation of the information collected was illustrated through a gap analysis. The time duration that was used for the saving calculations were estimated values ​​through observations and interviews with staff members. When calculating the time possible to save the lowest estimated time duration were used and the results may therefore contain numbers of unknown cases. It makes the calculations the theoretically lowest savings that can be made. In reality, the cost reduction could be greater if the improvement proposals were implemented.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Bakgrund</strong></p><p>Lean är ett arbetssätt och en arbetsfilosofi som härstammar från Henry Fords produktionssystem som först förädlats i Japan och sedan vid MIT i USA för att sedan spridas över världen under 1990-talet. Lean består av ett antal olika verktyg och metoder. Det är däremot viktigt att förstå att vissa av de verktyg och metoder som används inom Lean har funnits långt innan Lean-uttrycket skapades. Med detta i bakhuvudet så förstår man att det inte är ett nytt förbättringskoncept utan bygger på många olika verktyg som är förenade. Svårigheten att tillämpa Lean ligger dock inte i att använda sig av de olika verktygen och metoderna. Utmaningen för den organisation som vill arbeta enligt Lean är att ta till sig den kulturförändring som måste ske, den största och vanligaste barriären till en Lean-implementation är organisationskulturen.</p><p>Utifrån den bakgrunden är det först intressant att försöka identifiera faktorer som Lean-användarna anser är viktiga vid ett införande av Lean. När faktorerna är identifierade är det även viktigt att förstå varför dessa faktorer anses viktigt för att kunna lösa problemet och inte ersätta problemet med ett annat.</p><p><strong>Syfte och forskningsfrågor</strong></p><p>Studiens syfte är att utifrån en empirisk undersökning identifiera och med hjälp av en teoretisk referensram även förklara några av de faktorer som påverkar införandet av Lean. Vår förhoppning är att genom denna studie bidra till ett underlättat införandet av Lean. Våra Forskningsfrågor är:</p><ul><li>Vilka framgångsfaktorer kan identifieras i Lean-införandeprocessen?</li><li>Varför är dessa framgångsfaktorer viktiga i Lean-införandeprocessen?</li></ul><p><strong>Genomförande</strong></p><p>De empiriska studierna utgörs av en kvalitativ undersökning på ett fallföretag som genomgår en organisationsförändring mot att tillämpa Lean. Intervjuerna har genomförts på operativ och ledningsnivå på fallföretaget. Resultaten har sedan jämförts med ett teoretiskt ramverk med avsikt att skapa djupare förståelse för de olika identifierade faktorerna.</p><p><strong>Resultat och slutsats</strong></p><p>Litteraturstudien ger en förståelse för vad en organisationsförändring och Lean-implementation innebär. Då organisationskulturen är en central del i ett Lean-införande behandlas även organisationskultur i ett separat kapitel så som litteratur rörande hur människor påverkar varandra. Vid intervjuerna förklarade respondenterna vad de ansåg att Lean bestod av och hade för påverkan på arbetssituationen och företaget. Intervjuerna sammanställdes sedan i rubriker som motsvarade samtalets ämne.</p><p>I slutsatsen presenteras ett antal faktorer som förklaras djupare i analysen. För att använda sig av de faktorer som identifierats är det bra att även förstå vad dessa beror på för att kunna applicera dessa på den situation som avses. Alla implementeringar är unika och därför är det viktigt att förstå vad varje faktor har för orsak.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Lean, implementering, framgångsfaktorer, organisationskultur, förändring.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Background</strong></p><p>Lean is a method and a philosophy that originates from Henry Ford’s production system and was first improved in Japan and then further at MIT in the USA and later spread across the world during the 1990s. Lean consists of a set of different tools and methods. However, it is important to understand that some of the tools and methods is older than Lean itself. With this in mind it is clear that Lean is not a new concept but is based upon many different tools and methods that are linked together. The difficulty of applying Lean is however not to use the tools and methods. The challenge for the organisation that wants to work according to Lean is to embrace the cultural change that needs to happen, the big-gest and most common barrier to a Lean-implementation is the organizational culture.</p><p>Based on this background it is interesting to try to identify factors that Lean-users consider to be important. Once the factors are identified it is also important to understand why these factors are important in order to solve the problem and not to replace them with another problem.</p><p><strong>Objective</strong></p><p>The purpose of this study is to identify and with help from a theoretical framework explain some of the factors which affect the implementation of Lean. Our hope is that this study will contribute to a simplified implementation of Lean. Our research questions are:</p><ul><li>What success factors can be identified in a Lean-implementation-process? </li><li>Why are these key-success-factors in a Lean-implementation-process? </li></ul><p><strong>Realization</strong></p><p>The empirical study consists of a qualitative study of a case company that has started to implement Lean. The interviews have been conducted in the operational and managerial level in the company. The summarized results have then been compared against a theoretical framework in an effort to create a deeper understanding of the phenomena at hand.</p><p><strong>Results and conclusions</strong></p><p>The literature framework provides an understanding of what an organization change and Lean implementation means. Because the organizational culture is a central part of a Lean-implementation the study explains organizational culture in a separate chapter as like literature on how people interact. In the interviews, respondents explained what they considered to be Lean and the influence Lean has on their work situation and the company. The interviews were then summarized corresponding to the topics of the discussions.</p><p>The conclusion presents a number of factors that is explained more deeply in the analysis. In order to use the factors that are identified, you need to understand the underlying causes. Every implementation is unique and therefore it is important to understand each factors cause.</p><p><strong>Keywords:</strong> Lean, implementation, success factors, organisational culture, change.</p>

Studien har utförts på Swereco Industri AB i Lenhovda, ett företag som förväntar sig ökad efterfrågan och därför behöver öka sin produktionskapacitet. Målet med arbetet är att leverera en lösning som eliminerar den nuvarande flaskhalsen och ökar kapaciteten i de valda linjerna. I studien identifieras produktionens flaskhals och författarna genomför experiment för att sedan framställa ett antal användbara förbättringsförslag.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur materialhantering från inleverans till förmontering i ett tillverkande företag av kundanpassade produkter kan förbättras med avseende på kvalitet. Följande två frågeställningar ska uppfyllas för att besvara syftet: 1. Vilka faktorer påverkar materialhanteringen från inleverans fram till förmontering? 2. Hur kan faktorerna förbättras för att erhålla en effektiv materialhantering från inleverans fram till förmontering? Metod – En fallstudie genomfördes på ett företag inom husvagnsindustrin för att samla in empiriskt material. Intervjuer och observationer användes under fallstudien. Vidare genomfördes en litteraturstudie för att skapa ett teoretiskt ramverk. Den insamlade datan jämfördes och analyserades gentemot det teoretiska ramverket. Resultat – Flera faktorer som påverkar materialhanteringen har identifierats. Dessa var mänskliga faktorer och av Liker’s (2009) åtta slöserier var det sex stycken som identifierades. Flera potentiella förbättringsförslag rekommenderas till att förbättra respektive faktor. Några av förslagen till en mer effektiv materialhantering är bättre kommunikation och kontroll, standardiserade arbetsmoment samt implementering av periodinspektionssystem. Genom bättre samverkan mellan anställda kan bättre förståelse till varandras processer skapas vilken kan leda till att anställdas kompetens utnyttjas. Implikationer – Studien har visat på flera olika faktorer som påverkar materialhanteringen. Förbättringsförslagen som har rekommenderats till att effektivisera materialhanteringen är utav olika karaktärer vilken gör att implementationer kan vara både enkla och svåra. Det är viktigt att företag identifierar sina egna påverkande faktorer när de ska effektivisera materialhanteringen. Begränsningar – Under datainsamlingen har en enfallsstudie med en analysenhet genomförts. Dock kan en flerfallsstudie genomföras i syfte att generalisera studiens resultat ytterligare. Vidare har fokus varit från inleverans fram till förmontering. Detta har begränsat arbetet från andra avdelningar som kan ge andra perspektiv på materialhanteringen. / Purpose – The purpose of this study is to examine how the material handling from receiving to pre-assembly of a manufacturing company of customized products can be improved in terms of quality. The following two issues must be met in order to answer the purpose: 1. What factors influence the material handling from receiving until the pre-assembly? 2. How can the factors be improved to obtain an effective material handling from receiving until the pre-assembly? Method – A case study was conducted at a company in the caravan industry in order to gather empirical material. Interviews and observations were executed during the case study. Further on, a literature study was conducted to create a theoretical framework. The collected data was compared and analyzed against the theoretical framework. Findings – Several factors that affect the material handling have been identified. These were human factors and from Liker´s (2009) eight wastes were six identified. Several potential improvement methods were suggested for each factor. Some of the proposed improvement methods for a more efficient material handling is better communication and control, standardized operations and implementation of periodic inspection system. Through better collaboration between employees, a better understanding of each other's processes can generate a better use of their expertise. Implications – The study has revealed several factors that affect the material handling. Suggestions that have been recommended for improving the efficiency of material handling are based of different nature which means that the implementations can both be easy and difficult. It is important that companies identify their own influencing factors when they are going to improve the efficiency of material handling. Limitations – During the data collection, a single-case study with one analyzing unit was performed. However, a multi-case study can be performed in order to further generalize the results from the study. Furthermore, the focus has been from receiving until the pre-assembly. This has limited the work from other departments that can provide a different perspective on material handling.

Organisationer som tillämpar Lean Production kan använda sig av kraftfulla metoder för att effektivisera sitt produktflöde och minska slöseri genom att kartlägga var den svagaste länken är i produktionen. SSAB Oxelösund AB ska implementera ett uppdrag, PV3000, som baseras på ett Lean-orienterat tankesätt med målet att minska både lagernivåerna och genomloppstiderna i valsverket. I valsverket anses valsningsprocessen vara en trång sektor som sätter höga krav på att ämneskap-systemet innan ska kunna leverera rätt mängd i rätt tid. Syftet med studien är att effektivisera flödet i ämneskap-systemet med hjälp av simulering genom att undersöka var flaskhals(ar) uppstår, samt att ta fram olika åtgärder som kan vidtas för att både kunna möta efterfrågan från ämnesugnarna och för att minska slöseri i ämneskap-systemet. Med målet att skapa en modell som simulerar verkligheten så nära som möjligt, följdes en simuleringsmetodik beståendes av nio steg med allt från planering och modellering till experimentering och implementering. Vid insamlingen av relevanta data användes både historiska data erhållet från SSAB:s databaser och manuellt insamlade data. De manuellt insamlade data erhölls i vissa fall genom fältstudier där författarna tog tid på processerna vid ämneskap-systemet och i andra fall genom uppskattningar. Samtliga data approximerades sedan med hjälp av matematiska sannolikhetsfunktioner och modellerades in i simuleringsmodellen. Efter en simulering av nuläget visar resultatet på att ämneskap 1 kapar rätt mängd i rätt tid. Ämneskap 2 klarar däremot inte av ämnesugnarnas efterfrågan och har samtidigt en hög andel aktiv tid. Även ämnessågarna har en hög andel aktiv tid och klarar inte av att kapa i rätt takt. Simuleringsmodellen användes sedan för att utföra olika experiment baserat på olika åtgärder, som exempelvis att investera i en ny såg, en ny rullbana eller en ny gaskap, men även att förändra arbetssättet i ämneskap-systemet. Åtgärderna sammanställdes i 18 olika scenarion uppdelat i två experiment vars resultat presenteras i form av genomloppstider, takter och tillståndsfördelningar. Resultaten visar att två scenarion tillfredsställer ämnesugnarnas efterfrågan och överstiger inte det uppsatta målet för lagernivåerna. Resultatet och analysen tyder på att ämneskap 2 är den primära och att ämnessågarna är den sekundära flaskhalsen för ämneskap-systemet. Vidare för att kunna nå ämnesugnarnas efterfrågan och minska slöseri i ämneskap-systemet behövs dels ett förändrat arbetssätt i ämneskap-systemet och dels antingen en ny såg och reducerade kapningstider eller en investering av en ny ämneskap 1. Slutligen, innan eventuella implementeringar i verkligheten, rekommenderas ytterligare arbete kring de slutsatser som erhölls genom att utföra analyser om hur studiens begränsningar kunde ha påverkat resultaten.

På Söderbergs Personbilar i Norrköping AB bedrivs en serviceprocess för begagnade bilar, en tjänsteverksamhet som idag är präglad av en stor ineffektivitet med avseende på tid. I detta examensarbete utförs en fallstudie på företaget där problemet analyseras i syfte att identifiera det tidssvinn som förekommer i processen, utreda dess uppkomst, samt formulera passande åtgärdsförslag till företaget som vid ett genomförande skulle minska genomloppstiden för bilarna i processen. Intervjuer och observationer har skapat en övergripande förståelse för processen, där förklaringar har erhållits om hur processen är tänkt att fungera, hur den fungerar i praktiken, och varför den fungerar som den gör. Som komplement till detta har värdeflödeskartläggning av två bilar genomförts, där bilarnas färd genom processen studerades i praktiken. De två bilarna studerades från dess inkommande till företaget tills det att de var klara till försäljning. Genom detta erhölls ytterligare information om processen. I värdeflödeskartläggningen framkom det att tidssvinnet var stort för bägge bilar, och att andelen tid för värdehöjande aktiviteter var mycket liten för bilarna. Allt material om processen analyseras och ett antal olika åtgärdsförslag för processen är framarbetade till företaget. Tre huvudåtgärder presenteras som vid ett införande troligen skulle underlätta avsevärt för företaget vid ett genomförande av övriga åtgärdsförslag. Den första av dessa tre huvudåtgärder är att tillsätta en ledare för processen, något som saknas idag. Ledaren ska ha befogenheter att genomföra förändringar i processen, och ska arbeta för en ständig förbättring av processen. Den andra huvudåtgärden är att utveckla nedskrivna standarder för personalen som beskriver hur alla aktiviteter inom processen ska utföras. Standarderna ska vara utformade så att aktiviteterna utförs på ett optimalt sätt. Den tredje huvudåtgärden är att göra fler resurser dedikerade inom processen. Dessa tre åtgärder, och övriga åtgärdsförslag skulle med största sannolikhet generera en avsevärt kortare genomloppstid för bilarna, det vill säga precis det resultat som eftersöks i processen.

Businesses globally are challenged to innovate their operations strategies and practices towards tighter delivery times, better quality and cheaper prices to remain profitable in addition to managing unpredictable circumstances well in today’s turbulent business environment. They often have to deal with the apparent paradox of advancing efficiency-fostering approaches such as lean production, and enhancing operational resilience against unanticipated disruptions. The purpose of this study is to investigate whether and how practices in seemingly contradicting paradigms in operations management can be utilised to attain a better competitive position in the face of uncertainties. This thesis is comprised of ‘modules’ of studies designed to systematically address the three research questions. This was necessary due to the different maturity level of the concepts brought together. Predominantly qualitative mixed-method approach was used for the overall research with some quantitative analysis included. The critical incident technique, case study and Bayesian inference were used in the different studies (papers). Operational resilience is characterised in terms of five core functions: sense, build, reconfigure, re-enhance, and sustain (RQ1). Resilience is also operationalised using routine practices that are bundled into internal/external, proactive/reactive dimensions of capabilities that positively influence performance upon recovery from disruption. An analysis showing that lean practice bundles lead to better operational performance under high uncertainty context is also done in this thesis (RQ2). Finally, operational resilience (based on routine practices that form the core functions) was found to have stronger synergies than trade-off with lean (based on practice bundles) in times of turbulence (RQ3). This thesis extends the resource-based view to high uncertainty contexts through empirical evidence and shows that resilience (dynamic) capabilities can be built from practices that firms normally employ; the capabilities are sources of better performance and competitive advantages in turbulent business environments. The thesis contributes to the discussion on the paradox of lean and operational resilience based approaches in the same context; lean practices bundles lend themselves to synergy with resilience capabilities, and leverage competitive gains in turbulent times. Practically, findings of this thesis suggest that companies need not abandon their lean implementation to become more resilient. In fact, it shows that lean implementation should be extended to address value chain processes beyond the shop floor for integrative removal of wastes, while being able to flexibly mitigate disruptions. / La sfida della competitività nei mercati globali dipende in larga parte dalla capacità delle imprese di innovare le loro operations per ottenere termini di consegna sempre più stretti, maggior qualità  a prezzi sempre più competitivi; tutto questo in un contesto industriale e socio-economico sempre più incerto e turbolento. Oggi le imprese sono chiamate a prendere decisioni e ad adottare dei modelli di business dagli effetti contrastanti, come ad esempio l’adozione di pratiche che enfatizzano risultati di efficienza produttiva (i.e. lean production) a fianco di strategie e soluzioni che mirano ad accrescere la capacità del sistema di adattarsi dinamicamente ad eventi perturbanti (resilienza), esterni o interni all’organizzazione. Lo scopo di questa ricerca è quello di investigare se e come l'adozione di pratiche potenzialmente contrastanti nell'ambito della gestione delle operations, possono essere utilizzate per mantenere e migliorare la propria posizione competitiva in contesti di forte incertezza e turbolenza dei mercati. La ricerca si compone di una serie di "moduli", ovvero di singoli studi progettati per affrontare sistematicamente e organicamente le tre domande di ricerca fondamentali, la cui risposta conduce alla proposta di tesi. Questa impostazione si è rivelata necessaria a causa del diverso livello di maturità dei concetti studiati e sviluppati nella tesi. Anche la metodologia di ricerca rispecchia le diverse esigenze e peculiarità dei vari aspetti studiati e per questo è stata definita seguendo un approccio misto, in cui metodi di tipo qualitativo sono affiancati da analisi quantitative che implementano tecniche statistiche. In particolare, nei diversi “moduli” (paper) si utilizzano: la critical incident technique, diverse metodiche di studi di caso, e inferenza Bayesiana. La resilienza operativa è stata caratterizzata secondo cinque funzioni principali (core functions): sense, build, reconfigure, re-enhance, e sustain (RQ1). Ciascuna di queste è tradotta a livello operativo attraverso procedure e pratiche stabili (routine) - interne/esterne, proattive/reattive - che sono in grado di influenzare positivamente le prestazioni a seguito di un evento perturbante. Attraverso la ricerca, viene analizzato l’effetto positivo che differenti pratiche lean (lean practice bundles) inducono sulle prestazioni operative in condizioni di incertezza (RQ2). Infine, un’analisi bayesiana sui parametri tipici di un campione selezionato di eventi incidentali a carico di organizzazioni e supply chain globali ha rivelato che tra resilienza operativa (implementata attraverso specifiche  routine) e lean production (implementata attraverso specifiche lean practice bundles) esistono fenomeni sinergici più forti dei meccanismi di trade-off, quando valutati in contesti turbolenti (RQ3). I risultati della tesi contribuiscono ad ampliare e rafforzare un approccio teorico contingent resource-based view all’analisi delle organizzazioni che operano in regimi di forte incertezza (complessità e dinamicità); il contributo originale si concentra in particolar modo nel fornire evidenza empirica che le capacità di resilienza di una organizzazione (dynamic capabilities) possono essere costruite su processi e routine normalmente eseguite dalle imprese. Ove disponibili, queste capacità sono usate come fonte di miglioramento prestazionale e per l’ottenimento di un vantaggio competitivo in contesti turbolenti. Ulteriori evidenze supportano la tesi che un’ampia gamma di lean practices possono essere usate in maniera sinergica per un ulteriore rafforzamento della resilienza operativa. Dal punto di vista pratico e in contrasto con parte della letteratura esistente, la tesi offre ai manager industriali solidi argomenti per non abbandonare la propria strategia lean o limitare i propri obiettivi di efficienza allo scopo di conseguire una maggiore resilienza operativa. Si dimostra infatti che quando l’adozione di partiche lean viene estesa ad una porzione sempre più ampia della value chain, alla conseguente riduzione degli sprechi si associa anche una maggior flessibilità nella gestione di eventi perturbanti o distruttivi. / I dagens turbulenta affärsklimat står företag världen över inför utmaningen att på ett effektivt sätt hantera oförutsägbara händelser och samtidigt förnya sina verksamheter med syfte att uppnå kortare leveranstider, bättre kvalitet och ökad lönsamhet. I dessa ansträngningar möter företagen ofta det skenbara dilemmat av att vissa arbetssätt såsom lean produktion ställs i kontrast mot aktiviteter syftande till att skapa återhämtningsförmåga, dvs angreppssätt och rutiner för att hantera oväntade störningar (operational resilience). Syftet med denna avhandling är att undersöka om och hur dessa två olika arbetssätt, med till synes motstridiga paradigm, kan användas för att uppnå ökad konkurrenskraft för företag verksamma under osäkra marknadsförhållanden. Avhandlingen består av fem artiklar och syftar till att, på ett systematiskt sätt, avhandla tre övergripande forskningsfrågor. Uppdelningen i artiklar motiveras av olikheter i mognadsgrad hos de båda grundbegreppen. En kombination av forskningsmetoder har använts. Den övergripande forskningsstrategin har varit kvalitativ och fallstudiebaserad. Även kritiska händelse metoden, (Critical Incident Technique, CIT) och kvantitativa metoder såsom statistisk analys och Bayesiansk inferens har använts som komplement i några av artiklarna. Resultaten visar att operativ återhämtningsförmåga kan beskrivas i termer av fem kärnfunktioner: uppfatta, formera, konfigurera, återförbättra och bibehålla (RQ1). Resultaten visar även att återhämtningsförmågan kan operationaliseras såsom kombinationer av sammansatta organisatoriska rutiner (practice bundles) vilka kan karaktäriseras i termer av interna/externa och proaktiva/reaktiva dimensioner. Kombinationer av dessa sammansatta organisatoriska rutiner har identifierats vilka både samverkar och förstärker varandra i situationer av störning och efterföljande återhämtning. Vidare visas att implementering av lean rutiner leder till ökad effektivitet i situationer karakteriserade av hög osäkerhet (RQ2). Avslutningsvis visar resultaten att återhämtningsförmåga och lean, operationaliserade som kärnfunktioner respektive sammansatta organisatoriska rutiner, har stark samverkan då det gäller att hantera störningar. Några sammansatta organisatoriska rutiner har dock en trade-off relation till vissa kärnfunktioner (RQ3) Ur ett teoretiskt perspektiv utökar avhandlingen det resursbaserade synsättet till att även inkludera företag som verkar under osäkra marknadsförhållanden. Resultaten visar att (dynamisk) återhämtningsförmåga kan byggas med hjälp av metoder som företagen normalt använder idag (sammansatta organisatoriska rutiner). Genom att omkonfigurera existerande förmågor och rutiner skapas en källa till ökad produktivitet och ökad konkurrenskraft. Således bidrar avhandlingen till diskussionen om det skenbara dilemmat av att en samtidig användning av strategier baserade på lean production och strategier fokuserande på återhämtningsförmåga (operational resilience) samverkar och förstärker varandra snarare än motverkar varandra. Avhandlingens praktiska implikation är att företag inte behöver överge sitt lean arbetssätt för att öka sin återhämtningsförmåga (operational resilience). I själva verket, bör företag utgå ifrån existerande lean arbetssätt och utvidga dessa till att även omfatta processer utanför den direkta tillverkningen. / <p>This thesis is produced as part of the EMJD Programme <em>European Doctorate in Industrial Management (EDIM) </em>funded by the European Commission, Erasmus Mundus Action 1.</p><p>EDIM is run by a consortium consisting of the industrial management departments of three institutions.</p><p>•KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden</p><p>•Politecnico de Milano, POLIMI, Milan, Italy</p><p>•Universidad Politécnica de Madrid, UPM, Madrid, Spain</p><p>QC 20151105</p><p></p>