Att skriva för hand är en viktig förmåga som används frekvent, både i skolan och i vardagen. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka aktuell forskning kring skrivundervisning med särskilt intresse för handskrift. Kunskapsöversikten utgår ifrån forskningsfrågan: Vad säger forskningen om hur lärare bör undervisa för att optimera handskriftsutveckling? Genom en tematisk analys har resultatet från tio olika forskningsartiklar sammanställts och analyserats. Artiklarna har valts ut genom en litteratursökning. Resultatet visar att elever behöver få explicit undervisning och träning i skolan för att utveckla och bemästra handskrift. Vidare har handskrift visat sig ha positiva kopplingar till andra literacyrelaterade förmågor, såsom stavning och läsning. Att skriva för hand kräver både motorisk och kognitiv ansträngning och forskningen visar på vikten av att tidigt automatisera handskrift, för att kunna frigöra kognitiva resurser och underlätta för elever att fokusera på textinnehåll. Forskningen pekar även på fördelarna med att använda olika typer av verktyg i skrivundervisning, såsom olika pennor och papper samt digitala verktyg. Kunskapsöversikten har synliggjort vikten av tydlig undervisning i handskrift i lågstadiet, då en automatiserad handskriftsförmåga underlättar literacyutveckling. Därtill ges konkreta exempel på undervisningsmetoder samt både analoga och digitala verktyg som kan stödja lärare i tidig skrivundervisning.

Writing tasks are central in the subject of Swedish, and they can be designed in various ways. The variation in design when teachers construct their own writing tasks can be due to differing views of the teaching of writing and exercises in writing. The aim of this work is to investigate how different discourses about writing and learning to write become visible in teachers’ constructions of writing tasks, and whether there are different degrees of steering in the tasks in relation to the discourse(s) to which they can be said to belong. Twelve writing tasks were examined in the study with the aid of Ivanič’s (2004) framework for analysis of discourses about writing and learning to write, and the result shows that the creativity discourse dominates among the tasks and that the sociopolitical discourse is sparsely represented among them. Several tasks have features of more than one discourse and can therefore be called hybrids. The degree of steering by the designer of the task differs between the tasks. In tasks that can be linked to the skills discourse there is usually a high degree of steering of the content, and in tasks that can be linked to the creativity discourse the designer of the task uses a different form of steering with questions which mean that the teacher gains access to personal information about the pupils.

The overall purpose of this study is to examine how students and teachers state that they view the use of digital writing tools during the first years of school. Is the use seen as training the ability to use them operationally, what I in this work call goals, or are they seen as a tool to change, improve or simplify the writing process, what I call meaning? By using an interview method where students and teachers talk about the use of digital writing tools in groups, pairs or individually, I try to investigate what opportunities, positive aspects, limitations and negative aspects they state when it comes to digital writing tools. I also intend to investigate whether this can be linked to the view of digital writing tools as meaning or goal.   The teaching of reading and writing during the first years of school is influenced by both teachers' and pupils' thoughts regarding language and learning. How we view the ability to read and write and how best to learn it affects how we organize and think about the teaching we do. This work focuses on digital writing, which I define as writing that is mediated by digital tools. In this work, I use two different approaches to investigate digital writing. Hyland (2020), which is based on the concepts of product-, process- and reader-focused, and Merchant (2008), which argues that digital competence is either seen as a set of skills, as a tool for learning, or as an opportunity for transformation of subjects' representational possibilities. By applying these approaches to the concepts of meaning and goal, I get a model to start from in the abductive approach I use when I conduct a thematic analysis of the results my interviews generated.  Most students are positive about typing digitally but mention that they find it difficult to use the keyboard. The teachers also have an overall positive attitude but mention technical problems, such as logging in and connecting, as negative aspects. Both teachers and students express that the use of digital writing tools is seen as training the ability to use them (goal). Using the digital tools to improve, change and simplify the writing process (meaning) is mentioned to a greater extent by the teachers, even though the students express that it is easier to move, edit and change the text. The aspect that the digital writing tools increase social interaction is not mentioned at all by the students, but by several of the teachers.   Learning with digital tools is about being able to use them in appropriate ways. To be able to do this, both the operational skills and the knowledge of how digital resources can be used as tools for learning need to be in place.

Syftet med denna studie är att undersöka läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs 1. Studien undersöker när elevers läs- och skrivinlärning påbörjas och hur lång tid denna inlärning tar. Dessutom undersöker studien vilka metoder som lärarna använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. En enkät skickades ut för att samla data om hur verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1 arbetar med läs- och skrivinlärningen med hjälp av Läsning på talets grund, Whole language, Tragetonmetoden och Wittingmetoden. Lärarna fick även nämna övriga metoder de använde sig av i sin undervisning. De flesta lärare börjar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning direkt då de får sina elever. Denna läs- och skrivinlärning tar ungefär ett halvår för en elev utan större läs- och skrivsvårigheter. Allra vanligast är det att en lärare använder sig av en blandning av läs- och skrivinlärningsmetoder i sin undervisning. / The aim of this study is to investigate how educators in preschool-class and year 1 in primary school teach their pupils how to read and write, and what methods teachers use to aid this process. The aim is also to see what the connection is between the time it takes for the pupils to learn how to read and write and their development towards literacy. A questionnaire was sent out to collect data of how teachers in preschool-class and year 1 work with literacy using LTG, Whole language, the Wittingmethod and the Tragetonmethod. The teachers also got the opportunity to mention other methods that they used in their education. Most of the teachers immediately start teaching the pupils how to read and write. Learning how to read and write takes approximately half a year for a pupil without any reading and/or writing difficulties. Teachers commonly use a variety of methods in their education.

The survey is based on qualitative research interviews with four active teachers from primary school. The purpose of the study is to gain knowledge of how to work with reading and writing learning in year one. The study is based on four issues that concern the teachers' views on the early work on reading and writing. The result shows that teachers have slightly shared perceptions of specific educational material, but the foundation is to have a varied reading and writing teaching. The teaching should also be fun and stimulate the students' individual needs. / Studien baseras på kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma lärare som arbetar på lågstadiet. Syftet med studien är att få kunskap om hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning i årskurs 1. Studien utgår från fyra frågeställningar som berör lärarnas åsikter och synsätt på det tidiga arbetet med läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att lärarna har aningen delade uppfattningar om specifikt undervisningsmaterial men att grunden är att ha en varierad läs- och skrivinlärning. Undervisningen ska dessutom vara lustfylld och stimulera elevernas individuella behov.

Syftet med intervjustudien är att beskriva några elevers känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet av sin skolvardag utifrån det särskilda stöd som ges i relation till språk, - läs – och skrivutveckling. Undersökningen utgår från ett elevperspektiv med fokus på elevernas upplevelser och uppfattningar av sin skolvardag kopplat till hinder och svårigheter de möter kring skoluppgifter de får i skolan. Samtliga intervjuade elever i studien går andra året på gymnasiet och har läs- och skrivsvårigheter, samt är i behov av särskilt stöd. Vår empiri är insamlad genom kvalitativa elevintervjuer som analyserats med hjälp av tematisk analys. Vi har i vår studie en teoretisk utgångspunkt i den salutogena teorin med fokus på KASAM (Antonovsky, 1987). Studiens resultat pekar på att det finns ett samband mellan elevernas känsla av sammanhang kopplat till upplevd stress, samt att elevernas känsla av begriplighet och hanterbarhet är tätt förknippade med varandra. Våra intervjuundersökningar visar att elevernas självbild påverkar hur de ser på de hinder och svårigheter som de möter i sin skolvardag. De ämnen som särskilt pekas ut som svåra att ta sig an av eleverna, är de ämnen som har ord och begrepp som ska förstås i ett särskilt sammanhang och ämnet svenska pekades ut flest gånger av informanterna. I resultaten framkommer även att det särskilda stöd som förekommer på gymnasiet, skiljer sig från det tidigare erbjudna stödet på högstadiet. De slutsatser som med hjälp av denna kvalitativa studie kan dras, är att samtliga intervjuade elever beskriver en bild av det särskilda stödet på gymnasiet som varken tillgängligt eller utformat på rätt sätt, för att de ska kunna uppleva en känsla av sammanhang av sin skolvardag. Detta skapar i sin tur en frustration och en känsla av otillräcklighet hos eleverna, då det ofta bli de själva som får föra fram sina stödbehov och strida för att få tillgång till det stöd de har rätt till. Eleverna beskriver också att lärarna på gymnasiet inte har tillräcklig kunskap gällande stödbehovet kopplat till deras faktiska svårigheter. Ytterligare en slutsats som vi utifrån vår analys kan dra, är att samtliga elever uttrycker ett behov av stöd utanför klassrummet i en lugn miljö, vilket är i motsats till vad tidigare forskning kommit fram till. Sammanfattningsvis kan sägas att vår slutsats blir att utifrån våra intervjuanalyser konstatera att det finns ett samband mellan KASAM och hur eleverna hanterar sin skolvardag och de uppgifter de får. Att begripa vad som förväntas och på så sätt hantera sin situation tolkas utifrån vår studie som avgörande för att få till en fungerande kunskapsutveckling och ett bra mående utan stress. Att kunna skapa en skoltillvaro med meningsfullhet och begriplighet verkar vara avgörande för hur eleverna lyckas med att få till en känsla av sammanhang av sin skoltillvaro.

This study addresses questions of gender and genre in early writing by drawing on systemic linguistic theory, It is a longitudinal case study that compares the writing development of two children, a boy and a girl/ who learned to write in classrooms that adopted an approach to writing known in Australia as 'process writing1, The children's written texts were analysed using the systemic functional grammar as developed by MAK, Hallidey and the models of genre and register as proposed by J,R, Martin. The children were followed for the first two and a half years of their schooling, from the first day of kindergarten to the middle of grade two. They were observed weekly during the daily ‘writing time’ and all texts were collected. Although the children were ostensibly 'free’ to determine both the writing topics and text types they produced, systemic analysis revealed that: 1) the majority of texts written were of one genre, the Observation genre, in which the children reconstructed their personal experience with family and friends and offered an evaluation of it. 2) a significant pattern of gender differences occurred within this genre, such that the boy reconstructed experience in terms of the male cultural stereotype of being an active participant in the world, while the girl reconstructed experience in terms of the female stereotype of being a more passive observer of experience. It is the strength of systemic linguistic analysis that it revealed how the choices the children made in language were constrained by a number of social and cultural contexts, including: a) the teacher's theoretical orientation to literacy; b) the models of spoken and written language available to the children; and c) the ideology of gender in the culture. In particular, the analysis made visible how children appropriate the meanings of their culture and socialise themselves into gender roles by constructing the ideology of gender in their writing. The study contributes to an understanding of genres by offering a revised description of the Observation genre, which derives from the Observation Comment genre originally identified by Martin and Rothery (1981). It also raises a number of implications for teacher training and classroom practice, including the need for: 1) increased teacher consciousness about gender and genre, especially an understanding that choices in language are socially constructed 2) a critical reassessment of the notion of 'free topic choice’ promoted by 'process writing' pedagogy, a practice which may limit choice and tacitly support the gender status quo.

In view of the new compulsory assessment support and the added learning requirements in the curriculum, the aim of this study is to investigate how teachers work with teaching reading and writing in grade 1 in relation to the method used in the school. The study uses interviews as a method to answer the questions. The result shows that both schools use a combination of methods in the teaching of reading and writing. The teachers who took part in the study are favourably inclined to the new assessment support and hope that more follow-ups of the pupils’ results can mean that resources are provided earlier for those who need it. The teachers have differing opinions about changes in teaching taking place in connection with changes or additions to the curriculum. The crucial factor appears to be how great the changes are or what the additions concern, and how they relate to existing methods.

No description available.

I skolans tidigare åldrar fokuseras till stor del på läs- och skrivutveckling och vilka metoder som lämpar sig bäst för elevers lärande. Den här systematiska litteraturstudien handlar om elevers tidiga skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg och att skriva sig till läsning (ASL-metoden). Syftet är att studera om digitala verktyg och ASL-metoden kan gynna elevers tidiga skrivande. Studiens syfte och frågeställning besvaras med en analys av flertalet vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att digitala verktyg och ASL-metoden kan vara ett bra komplement till den mer traditionella skrivundervisningen med penna och papper. Dock visar ett resultat att bland det viktigaste, oavsett modell, är att skrivundervisningen behöver vara systematisk och tydligt strukturerad.