Uppsatsens syfte är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har även gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda läraren. De frågor som ställdes för att uppfylla syftet var hur den goda läraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda läraren konstrueras utifrån en samhällelig diskurs, hur den goda läraren konstrueras utifrån en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda läraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk är diskursteori vilket innebär att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrån att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten. Materialet ur Dagens Nyheter är från år 2014 där alla artiklar från januari till december som innehållit sökordet lärar* lästs. Därefter har ett urval gjorts. Urvalet grundade sig i vilka artiklar som besvarade frågorna för att kunna besvara uppsatsen syfte vilket är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i media. Resultatet som framkommit är att den rådande diskursen format den goda lärar-positionen. Den goda läraren i texterna konstrueras vara en tydlig ledare med auktoritet, goda ämneskunskaper och med kunskapsuppdraget i centrum. Den goda läraren innehar egenskaper som skicklighet, engagemang, styrka, kompetens och kunnighet.

Hur ser skribenter på ledarsidor på de svenska tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Proletären och Dagen på religiösa friskolor? Metoden som använts i denna uppsats är en kvalitativ argumentationsanalys för att synliggöra ledarskribenternas argument och åsikter i frågan. Även Nancy Frasers teori om offentliga och alternativa sfärer har anlagts som teoretiskt utgångspunkt i uppsatsen. Resultatet visar att åsikterna skiljer sig mellan skribenterna och därmed tidningarna. Medan vissa vill ha kvar de religiösa friskolorna i Sverige då de menar att de är en del av religionsfriheten vill andra ha bort dem av flera anledningar, bland annat att de skapar segregation i landet enligt kritikerna. Andra argument som använts mot de religiösa friskolorna är deras enligt vissa skribenter felaktiga könsuppdelning mellan eleverna på skolorna. Utöver detta visade även uppsatsen hur skribenternas syn på religion ser ut och har sett ut under undersökningsperioden. De visar att vissa skribenter som även varit kritiska mot friskolor med religiös profil har en positiv syn på religion men att de anser att skolan inte ska ha några religiösa inslag. Men det finns även de som har en negativ syn på religion då de menar att kulturen som den bär med sig skapar förtryck och segregation genom något som många kallat för hedersförtryck i artiklarna.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about how crime is described in the media through a comparative study of the editorial pages in Swedish and Danish newspapers. The newspapers included in the study are Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Jyllands-Posten and Politiken. Through a qualitative content analysis, the content has been analysed based on the causes, solutions, victims and perpetrators that are highlighted on the respective editorial pages. The questions that permeate the work are about the similarities and differences that emerge in the newspapers' editorial pages in the view of the causes and solutions of crime, and how these can be explained. The applied theory is agenda setting theory. The theory can contribute with insights about how media reporting can affect the public and political agenda on various issues. The study shows that domestic crime receives more attention in the Swedish newspapers than in the Danish newspapers. The study also shows that there is a correlation between the newspapers' political affiliation and how they view different policy proposals. It showed that the authors were more positive to proposals that came from parties with a similar political affiliation.

Studien följer upp vissa delar av Lars Nords avhandling Vår tids ledare (2001). Nord genomförde sina undersökningar 1993, alltså 20 år tidigare än denna studie. Vår studie utgick från frågeställningar om ledarskribenternas egenskaper, deras redaktionella produktionsvillkor och förhållande till de politiska partierna i dag och i jämförelse med år 1993. I studien undersöks även i vilken utsträckning ledartexterna behandlar lokala, nationella och internationella ämnen samt förekomsten av osignerade, signerade och signerade ledare med bylinebild. Studien utgick från teorier om journalistiska produktionsvillkor utformade av Kent Asp, Pamela J. Shoemaker & Stephen D. Reese, Armin Scholl & Siegfried Weischenberg samt Wolfgang Donsbach. Genom en enkätundersökning liknande den Nord genomförde, samt två olika analyser av ledartexter undersökte vi vad som skett på ledarsidorna sedan 1993. Resultatet visade att vissa förändringar skett. Banden till partierna har sannolikt försvagats då en betydligt lägre andel av tidningarna i dag ägs av partier. Dessutom har avsevärt färre ledarskribenter i dag partipolitiska uppdrag. Ledarskribenterna värderar aktualitet och nyhetsorientering i högre grad än 1993 och deras egna intressen styr i stor utsträckning deras ämnesval, vilket inte var fallet i Nords undersökning. Generellt ligger ett stort fokus vid ledarskribenterna i form av hög andel signerade ledare och signerade ledare med bylinebild. Skribenterna refererar också gärna till sig själva i sina texter. Även om skribenterna på många sätt närmat sig kolumnisterna, är den politiska profilen fortfarande ledarsidans djupt rotade skiljemärke. Kårens sammansättning är sig relativt lik och det verkar fortfarande vara främst nationella frågor som behandlas på ledarsidorna.

I denne opgave undersøges diskursen hos lærere og ledere i forbindelse med lærerkonflikten i Danmark i 2013. Med en diskursanalytisk tilgang inspireret af Chantal Mouffe og Ernesto Laclau undersøges lederartikler i fagbladene Plenum og Folkeskolen før, under og efter konflikten. En analyse af den retoriske situation og et særligt fokus på metaforer, som udtryk for såkaldte strukturelle landskaber, supplerer den diskursanalytiske metode. I en sammenfattende diskussion af analysens resultater vurderes forskellige udtryk for hegemoni indenfor diskurserne. Hvor skolelederne tydeligt skelner mellem skolereform og overenskomstforhandlinger gør lærerne det ikke. Lærernes og skoleledernes forskellige diskurser forholder sig ikke direkte antagonistisk til hinanden, men skaber til gengæld basis for en fremtidig selvstændig organisering for lederene udenfor Danmarks Lærerforening. / This study examines the discourses of teachers and principals regarding the teacher’s conflict in Denmark 2013. The methodological approach inspired by Chantal Mouffe and Ernesto Laclau examines editorials published by the unions (Danmarks Lærerforening and Skolelederforeningen) before, during and after the conflict. Furthermore metaphorical concepts and the rhetorical situation are subjects of analysis. Finally the results of the analysis are discussed in regard to aspects of Mouffe and Laclau´s theories on hegemony.

Abstract Title: The war in Afghanistan – a necessary evil? (Kriget i Afghanistan – ett nödvändigt ont? En kritisk diskursanalys av New York Times ställningstagande till och framing av kriget i Afghanistan) Number of pages: 41 (41 including enclosures) Authors: Jenny Häggmark, Madeleine Jansson Tutor: Christian Christensen Course: Media and Communication Studies C Period: Fall term 2011 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism? Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected. The material consists of 40 editorials from The New York Times from four different years – 2001, 2004, 2007 and 2011 – ten from each year. We will analyze these editorials using Johan Galtung’s theory of peace and war journalism, along with the theory of framing, using Robert M. Entman’s definition as a base. Main results: Our main results are that The New York Times has changed their position on the war in Afghanistan since it started in 2001. The first two years that we have analyzed, 2001 and 2004, The New York Times were positive towards the war. However, their position on the war has been negative or neutral in the studied editorials from 2007 and 2011. Our results show that The New York Times framed the war in six salient frames – position, peace, war, nation building/democracy in Afghanistan, “us and them”, and criticism against the Bush administration. The editorials from 2001 are characterized as war journalism while the majority of the editorials from the following years are characterized as peace journalism. Key words: War in Afghanistan, framing, peace journalism, war journalism, New York Times, editorials.