Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i årskurs 2 och 3 arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Samt att undersöka vad grundskolan kan ge för resurser för att hjälpa dessa elever. Materialet till denna studie har samlats in med hjälp av den kvalitativa metoden intervju. Under intervjun har jag tagit hjälp utav en föreställningskarta. En föreställningskarta är ett redskap som skapar en lättare förståelse för respondenten. Det blir djupare svar och jag som intervjuar blir en bättre lyssnare. Jag har intervjuat fyra stycken grundskollärare från årkurs 2 och 3 samt en rektor från en grundskola. Resultaten av denna studie tyder på att lärarens kompetens, metoder och skolans resurser är av stor vikt kring elever med läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of this study is to investigate how primary school teachers in grades 2 and 3 work with pupils with reading and writing difficulties, and what resources primary school can provide to assist these students. To answer this purpose, I conducted a qualitative interview method, the performance map. This is a tool that creates a broader understanding of respondents. The answers will be more profound and the interviewer will be a better listener. I have interviewed four primary school teachers from grade 2 and 3, as well as a principal, all from the same primary school. The results of this study indicate that the teacher`s competence, reading and writing methods and school resources are of great importance when working with students who has reading and writing difficulties.

Undersökningen grundar sig på fyra olika läromedel som riktar sig mot kursen Svenska 1 på gymnasial nivå. Två av de analyserade läromedlen riktar sig specifikt mot yrkesprogram, vilka är Kontext: svenska 1 för restaurang- och livsmedelsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2013) och Kontext: svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2014). De resterande två läromedlen har ingen specifik riktning mot gymnasieprogram, utan riktar sig till alla som läser kursen Svenska 1. Dessa två är Människans texter: svenska 1 (Jeppsson, Mejlgaard & Sjöstedt 2016) och Patos: svenska 1 (Gustavsson 2020). Syftet med undersökningen har varit att undersöka om likvärdig undervisning genomförs i skolan oberoende av gymnasieprogram. Det har varit intressant att undersöka läromedlens innehåll eftersom två av dem så tydligt riktar sig mot specifika program. Med anledning av detta utgör begreppet en skola för alla en väsentlig del av undersökningen och dess resultat.  Undersökningens resultat visar att Kontext: svenska 1 för restaurang- och livsmedelsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2013) och Kontext: svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2014) inte lever upp till likvärdigt innehåll och därmed inte en skola för alla. Läromedlen Människans texter: svenska 1 (Jeppsson, Mejlgaard & Sjöstedt 2016) och Patos: svenska 1 (Gustavsson 2020) visar bättre tendenser att leva upp till likvärdigt innehåll i relation till de andra läromedlen och därmed en skola för alla. Slutsatsen visar att det generellt finns stora problem i skolan kring likvärdig undervisning, vilket måste tas på största allvar. Om inte läromedlen genomsyras av likvärdighet kan det inte garanteras att undervisningen genomsyras av det. Det är således väsentligt av läromedelsförfattare att producera läromedel baserat på aktuell forskning.

Ett av grundskolans syften är att ge alla elever oavsett social bakgrund, socioekonomisk status och övriga behov samt förutsättningar en likvärdig utbildning. Dock visar denna kunskapsöversikt att långt ifrån alla elever får en likvärdig teknikundervisning. Dessutom behandlas teknikundervisningen ofta som en separat och orelaterad enhet i relation till övriga skolämnen. Teknikämnet ses som en mindre viktig del av elevernas utbildning och är även det ämne med lägsta antal behöriga lärare och minst läromedelsresurser - framför allt i socioekonomiskt utsatta skolor och områden. Vidare påverkar lärarens attityd samt undervisningsmetodik elevernas inställning till ämnets relevans i relation till deras vardag. Det uppkommer även att elever med utländsk bakgrund sällan får läxhjälp eller undervisningsstöd hemifrån på grund av språkliga brister. Även tillgången till läromedelsresurser påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning. Dessa är alla faktorer som påverkar elevernas skolutveckling, lärande, prestationer samt resultat och analyseras närmare i denna kunskapsöversikt.

Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska verktyg och arbetssätt lärare använder samt vilka didaktiska utmaningar de upplever och hur dessa kan bemötas för att främja likvärdig religionsundervisning i årskurs 4–6 utifrån ett lärarperspektiv.  För att besvara studiens två frågeställningar har kvalitativa intervjuer med fem legitimerade lärare i religionskunskap genomförts. Studien utgår från en grundad teori samt teorin om interkulturalism med inriktning på det teorispecifika begreppet symbolisk interaktionism. Resultatet av studien visar att lärare förespråkar ett varierat arbetssätt med olika didaktiska verktyg, en integration av olika ämnen för att utöka elevernas förståelse för religionens betydelse samt ett kooperativt lärande för elevernas kognitiva förmåga. De utmaningarna som studiens resultat visade var elevernas skiftande förkunskaper, hanteringen av samhällsförändringar i undervisningens samt likvärdighetsuppdraget i relation till läroplanen.