Allt färre elever söker gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga området, samtidigt presenterar forskning att elever har en negativ inställning till ämnet och bestämmer sig för vad de vill studera i framtiden redan i tidig ålder. Samhället är i behov av naturvetenskaplig kompetens, både för att driva utvecklingen framåt men även för att alla individer i samhället behöver naturvetenskapliga kunskaper för att verka i samhället på ett föredömligt sätt. Det är därför relevant att genom en litteraturstudie synliggöra vilka faktorer som forskning visat påverkar elevers kunskapsutveckling inom de naturvetenskapliga ämnena, men även vilka faktorer forskning visat påverkar elevers val av gymnasieutbildning. Genom att synliggöra faktorer som påverkar i negativ mening kan lärare ta hänsyn till faktorerna och förändra sin undervisning så att fler elever ges möjligheten att utveckla sina kunskaper och söka sig vidare inom det naturvetenskapliga området. Resultatet från litteraturstudien visar att intresse är en stor påverkande faktor både på elevers kunskapsutveckling i naturvetenskap men även för elevers val av gymnasieutbildning. Dock presenterar forskningen att intresset i sig påverkas av olika faktorer så som ämnesinnehåll och undervisning men även läraren i form av lärarens egna intressen och utbildning. Resultatet visar även att elever har olika förutsättningar att lära naturvetenskap i form av faktorer som; kön, hemförhållanden och språklig förmåga. Vidare forskning bör därför studera vilka arbetssätt som är fördelaktiga för att alla elever ska få ett högre intresse men även för att tillgodose elevers olika förutsättningar.

Att leva med endometrios är att leva med en kronisk gynekologisk sjukdom som orsakar smärtor och lidande. Endometrios är när livmoderslemhinnan växer utanför livmodern där den kan fästa vid andra organ. Mensblodet går upp via äggledarna in i bukhålan och samlas i där i endometrioshärdar, det stannar kvar och inleder en inflammatorisk process. Denna process leder ofta till svåra smärtor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva två kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, ur ett självbiografiskt perspektiv. Två självbiografier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet påverkas negativt av sjukdomen, Att beroendet av vård ger frustration, Att tillvaron försvåras av vården och behandlingen och Att ha behov av stöd och önska trygghet. Resultatet visade att endometrios påverkar de drabbade kvinnorna i vardagen med känslor av orättvisa över att vara drabbad, ensamhet i smärtan och en rädsla att bli lämnad. Att kvinnorna var beroende av en vård där det fanns brister i bemötandet gjorde att kvinnorna kände sig maktlösa. Kvinnorna sökte vård för att få smärtlindring och trygghet. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktig uppgift i möten med dessa kvinnor, att skapa ett förtroende hos kvinnor så att dom känner sig trygga att söka vård. Det är viktigt det är att skapa trygghet och hopp, vid mottagandet och under vårdtiden. Ytterligare forskning skulle behövas inom, att förbättra stödet och bemötande för kvinnor med endometrios.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter asylsökande och flyktingar inom alla vårdkontexter men dessa möten kan vara en utmaning för båda parter. Flyktingar över 18 år har enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (SFS 2008:344) rätt till vård som inte kan anstå. Asylsökande och flyktingar är generellt en sårbar grupp då deras hälsa bedöms vara sämre jämfört med majoritetsbefolkningen i Sverige. Tidigare forskning visar att asylsökande och flyktingar har svårigheter att få den omvårdnad de önskar. Kommunikationen är en central del för att sjuksköterskan ska förstå patientens kulturella bakgrund och behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva asylsökande och flyktingars upplevelser av att vara patient i ett mottagarland. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. För att analysera insamlade data användes en kvalitativ innehållsanalys som var inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier: svårigheter i att förstå ett annorlunda sjukvårdssystem, ett bristande bemötande från vårdpersonalen, barriärer i kommunikationen och respektfullt bemötande. Huvudkategorin ett bristande bemötande från vårdpersonalen fick underkategorierna att inte bli sedd och att känna sig illa behandlad. Huvudkategorin barriärer i kommunikationen fick underkategorierna att inte kunna göra sig förstådd, att inte erhålla information och brister i tolkhanteringen.   Slutsats: Asylsökande och flyktingar upplevde att det fanns svårigheter i att förstå sjukvårdssystemet i ett mottagarland. Verbala- och ickeverbala kommunikationsproblem samt tillgången av lämpliga tolkar hade en negativ inverkan på vårdmötet. Även att resultatet visade på mestadels negativa upplevelser beskrev några asylsökande och flyktingar positiva händelser. Sjuksköterskor behöver bli bättre på att bemöta och se hela personen och dess kulturella livsvärld för att kunna utföra en personcentrerad omvårdnad.

Hjärtstopp drabbar cirka 10 000 personer årligen i Sverige. Antalet personer som överlever ett hjärtstopp har ökat stadigt de sista åren, men fortfarande är det den vanligaste orsaken till plötslig död utanför sjukhus. För de personen som överlever innebär det att livet plötsligt förändras och fokus i det dagliga livet blir på händelsen och dess konsekvenser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de drabbades upplevelser av ett hjärtstopp. En kvalitativ design användes och nio vetenskapliga studier analyserades systematiskt med innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna oro, att få ett nytt livsperspektiv, att kroppsliga begränsningar leder till känslor av rädsla och maktlöshet, att känna tacksamhet men vara i behov av stödsamtal, att vara i behov av information. Resultatet visade att personer som överlevt ett hjärtstopp hade många frågor och funderingar kring det inträffade men upplevde att de fick bristande information från sjukvården. Känslor som otrygghet, ångest och osäkerhet var vanligt samt oro inför framtiden. Resultatet från denna litteraturstudie kan användas för att öka kunskapen om hur personerna mår psykiskt och fysiskt, samt vilka behov de har för att hantera livet. Det behövs mer omvårdnadsforskning inom området med fokus på sjuksköterskors upplevelser av att vårda de drabbade personerna. Målet är att skapa trygghet hos sjukvårdspersonal så att de kan stötta dessa personer på bästa sätt och främja en läkning hos dem och anhöriga.

Sjuksköterskeyrket är en av de professioner som enligt lag har skyldighet att anmäla vid misstanke om att barn far illa, trots detta görs inte alltid orosanmälan. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskor i deras beslut att anmäla eller inte anmäla vid misstanke om att ett barn far illa. Litteraturöversikten baseras på tjugoåtta artiklar, nio kvalitativa och arton kvantitativa samt en med mixad metod. Dessa analyserades med hjälp av integrerad analysmetod. Analysen resulterade i elva kategorier som visade att anledningar till att sjuksköterskor gör orosanmälan är att sjuksköterskan har identifierat tecken på misshandel, att andra i familjen är utsatta, sjuksköterskan följer sin intuition eller avvikande beteende hos föräldrar och barn. Främjande för beslutet att göra orosanmälan är sjuksköterskans attityd och erfarenheter, utbildning och kunskap, stöd i arbetsgruppen och utarbetade arbetssätt. Hindrande faktorer är rädsla för att negativt påverka relationen med barn och föräldrar, bristande samarbete med barnskyddsmyndigheter, osäkerhet kring anmälningsprocessen, tvivel till sin egen förmåga att göra rätt bedömning och organisatoriska faktorer. Den slutsats som kan dras utifrån litteraturstudiens resultat är att utbildning om barnmisshandel och stöd i organisationen inom hälso- och sjukvård är viktiga faktorer för att orosanmälan ska ske vid misstanke om att barn far illa.

Bakgrund: Antalet personer med stomi har ökat. Tarmstomi innefattar ileostomi och kolostomi. Vid tarmstomi skapas en öppning i buken och en del av tarmen sys upp utvärtes på huden. Avföring och gasbildning avlägsnas därmed från kroppen via öppningen i buken. Att erhålla en tarmstomi medför en förändrad kroppsfunktion och därmed en förändring i vardagen, upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera och upplevas både positivt och negativt. Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelse av att leva med en tarmstomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Forsberg och Wengströms granskningsmall för kvalitativa artiklar. Dataanalysen är baserad på Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: en förändrad kropp, stomins påverkan på det sociala livet och att anpassa sig till en ny livssituation. I resultatet framkom det att leva med en tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera. Upplevelsen kan vara att personerna har svårt att acceptera den nya livssituationen och anpassa sig till en förändrad kropp medan andra upplevde tarmstomin som en befrielse och var tacksamma över förändringen.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett ökande samhällsproblem och idag räknas det till ett folkhälsoproblem. Detta beteende är ett sätt för personen att göra om den psykiska smärta till en fysisk smärta då det kan vara lättare att hantera, vilket kan ge en ångest lindrade effekt.  Personer som har ett självskadebeteende upplever ibland att i mötet med sjuksköterskor i somatisk akutsjukvård inte är bra. Patientgruppen självskadebeteende är en komplex och komplicerad grupp; dessa personer kan upplevas som provocerande samt att sjuksköterskor kan ha svårt att förstå dem. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta personer med ett aktiv självskadebeteende inom den somatiska akutsjukvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Studien har en induktiv design och omfattas av åtta artiklar. Sökorden utformades efter syftet. Sökningarna gjordes i tre olika databaser. Resultat: Två kategorier med fem underkategorier kom fram: ” Sjuksköterskors upplevelse av hur bristande kunskap och erfarenheter kunde påverka mötet med personer som har ett självskadebeteende” och ” Sjuksköterskors upplevelse av en ökad förståelse för patienter med självskadebeteende”. Diskussion: Sjuksköterskors upplevelse av bristande adekvat kunskap och kompetens har lyfts fram i denna litteraturstudie. Det har också visats att sjuksköterskors inställning och tillit till den egna förmågan att möta patienter med självskador kunde förbättras genom ökad kunskap.

Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen. Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede.

<p><strong>Inledning:</strong> Dagens hälso- och sjukvård innebär en snabb utveckling med avancerad teknologi. Tillsammans med nedskärningar av personal medför det en ändrad förutsättning för sjuksköterskan i dess omvårdnadsarbete. Vårdpersonal är en yrkesgrupp som ofta belastas med både höga sociala och psykiska krav. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur stress på arbetsplatsen påverkade personalen inom akutsjukvård. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudie med artiklar ifrån PubMed och Cinahl som granskats och klassificerats. <strong>Resultat:</strong> Den höga arbetsbördan och patienters lidande var faktorer som upplevdes stressfyllda bland sjuksköterskor. Det som påverkade arbetstillfredsställelsen var ofta relaterat till arbetsmiljön som till exempel stöd från ledningen, kommunikation, samarbete och stress. <strong>Diskussion:</strong> Att arbetsbördan är en sådan vanlig stressor är oroväckande och skulle kunna tyda på en otillräcklig arbetsmiljö. Det är viktigt med en god arbetsmiljö och att hålla stressen på en acceptabel nivå. <strong>Slutsats:</strong> Genom mer forskning och en ökad förståelse kan man förhoppningsvis hitta metoder att minska på den skadliga stressens påverkan på personalen.</p>

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. <strong>Syfte:</strong> Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. <strong>Metod:</strong> En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. <strong>Resultat:</strong> I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen. Huvudfynden i resultatet berörde patienters upplevelser av obehag eller välbefinnande, overkliga upplevelser och kaos, kamp- eller flyktkänslor, att vilja förstå och försöka få kontroll, skam och skuld samt lättnad och lärdom. Resultatet visade även patienternas behov av en bra omgivande miljö, närhet och kommunikation samt bearbetning. Dessa upplevelser och behov presenterades i form av nio subkategorier. <strong>Slutsats:</strong> Patienterna upplevde övervägande den akuta konfusionen som obehaglig och plågsam. I resultatet framkom att patienterna upplevde behov av omvårdnad och stöd både under och efter en akut konfusionsperiod. För att kunna ge omvårdnad och stöd utifrån patienternas verkliga behov bör vårdpersonalen ta del av patienternas egna upplevelser.</p></p>