Bakgrund. Befintlig forskning som studerat LCHF (Low Carb High Fat) har huvudsakligen undersökt hur dieten påverkar individers hälsa. Det saknas studier på hur LCHF ser ut i praktiken och i synnerhet i Sverige.  Syfte. Syftet med studien var att undersöka vilka livsmedel med fokus på fettkvalitet, som används av utövare av dieten LCHF samt undersöka skillnader mellan olika grupper.  Metod. Studien genomfördes med en webbenkät som postades i facebook-gruppen “LCHF-gruppen”. Antalet deltagare var 108. Inklusionskriterier för deltagande var minst 18 års ålder och att man hade ätit LCHF-kost i minst 3 månader. Som signifikansnivå valdes p<0,05. Vid jämförelser av grupper användes Chi-två test och Mann-Whitney U test. Resultat. Av de mest frekvent konsumerade livsmedlen innehöll de flesta livsmedel övervägande mättat fett, som exempelvis smör, grädde och ost med fetthalt 26-35%, men där fanns också livsmedel med större andel omättat fett. Män konsumerar mer rött kött än kvinnor, medan kvinnor konsumerar mer nötter och frön än män. De yngre deltagarna åt mer av vegetariska alternativ till animaliska livsmedel jämfört med de äldre. Ister, talg och späck konsumerades mer av gruppen som ätit enligt LCHF > 2 år, medan matolja, fet fisk och grädde konsumerades mer av gruppen som ätit enligt LCHF ≤ 2 år.  Slutsats. Resultaten bekräftar delvis stereotypen att en LCHF-kost innehåller mycket mättat fett. En del av de livsmedel som konsumerades hade dock en högre andel omättat fett. Vår studie visade att livsmedsvalen vid LCHF-kost kan variera en del mellan personer. / Background. Existing research about LCHF has primarily investigated how the diet affects the health of individuals. There is a lack of studies investigating how the LCHF diet looks like in real world conditions, especially in Sweden. Objective. The objective of this study was to investigate which food sources of fat are used by followers of LCHF and to examine differences between groups.  Method. The study was conducted using an online form which was posted in the facebook group “LCHF-gruppen”. The number of participants was 108. In order to meet the inclusion criteria of the study the participant had to be at least 18 years old and have been eating an LCHF-diet for at least three months. The level of significance chosen was p<0,05. To make comparisons between groups the chi-square test and the Mann - Whitney U test was used.  Results. Among the most frequently used food items most were high in saturated fat such as butter, cream and cheese 26-35%. However, some of these food items contained predominantly unsaturated fats. Men consumed more red meat than women did. Women consumed more nuts and seeds than men. The younger age-group of participants consumed more plant-based alternatives to animal protein in comparison to the older age-group. The group who had been eating accordingly to LCHF > 2 years had a higher consumption of grease and lard than did the group of LCHF ≤ 2 years, which had a higher consumption of cream, fatty fish and cooking oil.  Conclusion. The results partially confirm the stereotype which states that a LCHF-diet contains a high amount of saturated fats, however there were also food items consumed which had a higher proportion of unsaturated fats. Our study showed that the food items included in a LCHF-diet can vary from person to person.

SAMMANFATTNING Bakgrund Aspartam introducerades på den svenska livsmedelsmarknaden på 1980-talet och har sedan dess använts istället för socker i olika livsmedel då det i princip inte innehåller några kalorier. Tidigare studier indikerade att aspartam kunde orsaka olika former av ohälsa vilket orsakade en debatt om ämnet. Människor är generellt osäkra på aspartam och har en bristande tilltro på dess säkerhet. Syfte Syftet med studien var att undersöka människors konsumtion, kunskapskällor och attityder till sötningsmedlet aspartam och om det skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Metod Undersökningen genomfördes med en webbenkät som publicerades på Facebook under hösten 2020. Totalt deltog 150 deltagare i studien. Statistiska tester som användes för att analysera skillnader mellan olika åldersgrupper var Chi2-test och Fisher-Freeman-Halton Exact Test. Resultat Studien visade att åldersgrupperna 31-50 år och 51-82 år konsumerade mindre livsmedel och drycker sötade med aspartam än åldersgruppen 18-30 år (p=0,001, p=0,002). Orsaker till att välja bort produkter med aspartam var främst för att de äldre åldersgrupperna föredrog socker samt för hälsans skull. De äldre åldersgrupperna ansåg i mindre utsträckning att aspartam är ett säkert ämne i jämförelse med den yngsta åldersgruppen (p=0,018). Det fanns inga skillnader mellan åldersgrupperna om varifrån de fått sin kunskap om aspartam. Slutsats Åldersgruppen 51-82 år konsumerade mindre aspartam än övriga åldersgrupper och var mer negativt inställda när det gäller dess säkerhet. Detta trots att kunskapskällor kring aspartam såg likadana ut oavsett åldersgrupp. Detta ger ännu större anledning för dietister att ge information för att förhoppningsvis kunna påverka den negativa bilden av aspartam i samhället till en mer positiv sådan.

SAMMANFATTNING Bakgrund Miljön och klimatet påverkas negativt av människans överproduktion- och konsumtion. Livsmedelsproduktionen är globalt sätt den enskilt största faktorn till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt ökar jordens befolkning. Detta medför ett ökat behov av en hållbar livsmedelsförsörjning och alternativa näringskällor. Ätbara insekter lyfts fram som ett hållbart alternativ till animaliskt protein eftersom de har ett jämförbart proteininnehåll och medför mindre miljöpåverkan. Entomofagi, ätandet av insekter, utgör en viktig del av kosten hos människor i flera delar av världen. I västvärlden föreligger däremot en negativ inställning och ätbara insekter framkallar en känsla av äckel. Flera studier har undersökt vuxna och barns attityder till ätbara insekter men inga studier har undersökt föräldraperspektivet. Förldrarperspektivet är intressant eftersom föräldrar i stor utsträckning ansvarar över vilken mat som ingår i familjens kost och kan påverka barnets framtida matpreferenser.  Syftet med studien är att undersöka småbarnsföräldrars uppfattning om ätbara insekter.   Metod I studien användes en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuteknik. Sex informanter i åldrarna 30-40 år rekryterades till intervjuer som genomfördes via Zoom. Materialet spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras efter Graneheim och Lundmans kvalitativa analysmetod. Analysprocessen resulterade i tre övergripande teman: Måltidens betydelse, Föräldrarnas uppfattningar om ätbara insekter och Föräldrarnas föreställningar om barnens reaktion på att bli serverade ätbara insekter.   Resultat Informanterna såg både miljö- och hälsofördelar med ätbara insekter och var i teorin villiga att inkludera ätbara insekter i familjens kost under vissa förutsättningar, såsom att de inte skulle vara synliga i maten. Däremot fanns ett känslomässigt motstånd och informanterna beskrev ätbara insekter som något främmande och äckligt. Informanterna beskrev att det skulle vara enklare att ge ätbara insekter till de yngre barnen eftersom de inte bildat sig en uppfattning om vad som är ätbart och inte, men att de äldre barnen skulle motsätta sig då de skapat sig en bild av att insekter inte är något ätbart.  Slutsats Ätbara insekter är ett nytt livsmedel vilket gör att det kan vara svårt att formulera sig och uttrycka sina känslor om ämnet. Det stora hindret för informanterna var känslan av äckel inför att konsumera ätbara insekter. Det fanns däremot en nyfikenhet och de var positivt inställda till att ätbara insekter skulle kunna bli en del av framtidens mat.

SAMMANFATTNING Bakgrund I Sverige stöds individens hälsa bl. a. genom undervisning i grundskolan, där målet är att varje elev ska få förståelse för livsstilens betydelse för hälsan. Enligt läroplanen ska undervisning samordnas så att eleverna kan uppfatta kunskaper som en helhet och rektor har ansvar att initiera ämnesövergripande kunskapsområden. Forskning kring ämnesövergripande arbeten och lärande visar att ett arbetssätt där eleven möter kunskap som en helhet kan ge eleven djupare kunskaper och även handlingskompetenser. Syfte Undersökningens syfte var att studera förekomst och eventuella hinder för genomförande av ämnesövergripande arbeten inom kost och hälsa i svenska grundskolor. Metod Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie, genomförd med en webbaserad enkät våren 2014 riktad till lärare i hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, biologi, kemi och fysik. Resultat Ämnesövergripande arbeten inom kost och hälsa förekom i 40 % av skolorna och förekomsten var oberoende av årskurs, ämne och lärares kön. Största hindren för genomförande var tid till planering och schemaläggning och lärare i åk 7-9 upplevde schemaläggning som ett större hinder än lärare i de andra stadierna. Kvinnliga lärare upplevde tid till planering som ett större hinder än manliga lärare. Slutsats Lärarna i studien upplevde tid till planering och schemaläggning som de största hindren för ämnesövergripande arbete. Att få fler skolor att arbeta ämnesövergripande kring kost och hälsa skulle kunna möjliggöras om lärares arbete kring administration och ordningsfrågor minskades och rektor fick förfoga över mer av lärarnas förtroende tid för organisering och planering. Genom att de ingående skolämnenas arbetssätt och gemensamma ämnesinnehåll har goda förutsättningar att integrera kost- och hälsokunskaper som en helhet, skulle det främja elevernas möjlighet att implementera goda handlingsrutiner för hållbara matvanor och öka förståelsen för livsstilens betydelse för hälsan.

Bakgrund Utsläppen av växthusgaser i världen ökar och de livsmedelsval konsumenter gör har en allt större betydelse för att skapa en hållbar framtid för miljön. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur miljömedvetna konsumenter anser att de är i sina livsmedelsval och jämföra det med hur de anger att de äter. Syftet är också att undersöka om det finns skillnader i livsmedelsval mellan olika demografiska grupper. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes med 439 respondenter som rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Datan analyserades och bearbetades i dataprogrammet IBM SPSS Statistics 24. Chi-två test användes för att se om det fanns några skillnader mellan variablerna. Signifikansnivån sattes till p≤0,05. Resultat De flesta respondenterna gjorde inte livsmedelsval som motsvarade deras egen uppfattade miljömedvetenhet. Män åt nötkött oftare än kvinnor, vilket även var den enskilt största orsaken till att män hade mindre miljövänliga livsmedelsval än kvinnor. Att livsmedel är ekologiska samt i rätt säsong var något som prioriterades mer i butiker än på restauranger enligt respondenterna. Det fanns ingen korrelation mellan utbildningsnivå och livsmedelsval. Slutsats Då deltagarnas uppfattade miljömedvetenhet ej stämde överens med deras livsmedelsval framgår det att en viss inkonsekvens finns. Att nötkött konsumeras i högre grad hos män är något som påvisats i tidigare studier och har även observerats i denna. / Background With the increasing amount of greenhouse gases in the world, consumers food choices becomes more important for the environmental sustainability. Objective The aim of this study is to examine how environmentally aware consumers consider themselves being in their food choices and then compare that with how they indicate that they eat. The aim is also to examine if there are any differences in food choices between different demographic groups. Method A web based survey was performed with 439 respondents who were recruited through a convenience sample. The data was analyzed and processed in IBM SPSS Statistics 24. Chi-square test was used to see if there were any differences between the variables. The significance level was set to p≤0,05. Results Most of the respondents did not make food choices that corresponded to their own perceived environmental awareness. Men ate more red meat than women, which also was the primary reason why men had less environmentally friendly food choices than women. The respondents considered it more important that food was organic and in the right season in the stores than in restaurants. There was no correlation between level of education and food choice. Conclusion Since the perceived environmental awareness of the participants are inconsistent with their food choices, it appears that a certain inconsistency exists. Red meat is consumed at higher levels by men which also has been demonstrated in other previous studies.

Bakgrund Viloämnesomsättning (RMR) kan uppskattas med ekvationer eller mätas med indirekt kalorimetri och är en viktig parameter i idrottsnutritionistens arbete att ta hänsyn till vid upprättandet av kostråd. Sänkt RMR kan vara en del av symtombilden beträffande relativ energibrist (RED-S).  Syfte Mäta RMR hos kvinnliga och manliga elitidrottare med metoden indirekt kalorimetri. Studera överenstämmelsen mellan Oxycon Pro och Fitmate Pro samt fyra RMR-ekvationer. Undersöka förekomsten av symtom på RED-S bland de kvinnliga deltagarna och utreda eventuella samband beträffande RMR och/eller kroppssammansättning. Metod RMR undersöktes på 13 manliga och elva kvinnliga elitidrottare med två olika utrustningar; Oxycon Pro (RMRref) och Fitmate Pro med metoden indirekt kalorimetri. RMR uppskattades med fyra ekvationer; Harris Benedict, Cunningham, Mifflin St Jeor och 4-komponent, med och utan hänsyn till kroppssammansättning och metabol kostnad för olika kroppskomponenter. Deltagarnas kroppssammansättning analyserades med bioimpedans. De kvinnliga deltagarna fick skatta symtom på RED-S med frågeformuläret Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Resultat Fitmate Pro överskattade RMR för kvinnor (367±246 kcal) och män (365±149 kcal) jämfört med RMRref (p≤0.001). Uppskattat RMR med 4-komponent visade ingen signifikant skillnad jämfört med RMRref bland både kvinnor (p=0,965) och män (p=0,373). Ekvationen Mifflin St Jeor skiljde sig heller inte signifikant jämfört med RMRref bland de manliga deltagarna (p=0,215). Sex av de elva kvinnliga deltagarna skattade för symtom för RED-S. Det fanns ingen skillnad beträffande RMR och kroppssammansättning mellan de med symtom på RED-S och de utan. Konklusion Fitmate Pro visade dålig överensstämmelse med RMRref. Ekvationen     4-komponent som baseras på kroppssammansättning och metabol kostnad för olika kroppskomponenter uppskattade RMR hos manliga och kvinnliga elitidrottare i linje med RMRref. Symtom på RED-S avspeglades inte i sänkt RMR eller avvikelser i kroppssammansättning bland kvinnliga elitidrottare. / Background Resting metabolic rate (RMR) is an important factor to be considered when setting up an appropriate dietary strategy. RMR can be measured with indirect calorimetry or estimated with RMR equations. RMR can decrease because of reduced energy availability.   Objective Measure RMR in female and male elite athletes. Compare RMR measurements from Oxycon Pro (RMRref) with Fitmate Pro and four RMR equations. Investigate the prevalence of relative energy deficiency (RED-S) among female athletes and examine any possible correlation regarding RMR and/or body composition.  Method (s) RMR was measured in 13 male and eleven female elite athletes with indirect calorimetry; Oxycon Pro (RMRref) and Fitmate Pro. RMR was also estimated with four equations; Harris Benedict, Cunningham, Mifflin St Jeor and 4-component (which includes metabolic cost for different body compartments). Body composition was analyzed with bioimpedance. Symtoms of RED-S was evaluated with Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Results Fitmate Pro consistently measured higher RMR values compared to RMRref; +367±246 kcal in females and +365±149 kcal in males. Estimations of RMR with 4-component equation did not differ significantly compared with RMRref in females (p=0,965) and males (p=0,373). Equation by Mifflin St Jeor did not deviate from RMRref in males (p=0,215). Six females showed symtoms of RED-S according to LEAF-Q. There were no differences between those with symtoms compared to those without symtoms of RED-S regarding RMR and body composition. Conclusion Fitmate Pro did not show agreement with RMRref. Equation 4-component showed best agreement with RMRref in both females and males. There were no differences in body composition or RMR between females who reported symptoms of RED-S compared to those who did not.

SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund Det nordiska samhället var för inte alltför länge sedan ett utpräglat bonde- och jägarsamhälle. Populationen har med tiden blivit allt mindre fysiskt aktivt och dåvarande basföda kanske inte längre matchar den nya livsstilen. Det är därför av stort intresse att undersöka hur blivande kostexperter ser på växtbaserad kost samt undersöka om utbildningen haft påverkat inställningen till dieten som förebyggande- samt kompletterande behandling av sjukdom. 1.2 Syfte Syftet är att undersöka dietiststudenters syn på växtbaserad kost. Mer specifikt hur deras inställning är till växtbaserade alternativ som ett hälsoval. Samt finns det några skillnader i synen på växtbaserad kost bland dietiststudenter, beroende på hur många terminer man studerat och kosthållning. 1.3 Metod Undersökningen genomfördes kvantitativt via en webbenkät tillgänglig via Facebook gruppen ”Alla Sveriges dietiststudenter” under hösten 2018. Analys av data gjordes via IBM SPSS statistics 24. Man Whitney U och Kruskal Wallis test användes som analysmetod med en signifikansnivå på <0,05.                                                                       1.4 Resultat 60 studenter besvarade enkäten frivilligt. Ingen signifikant skillnad gällande syn på kosten upptäcktes vid jämförelse, oavsett hur många avverkade terminer, kosthållning eller inställning till kosten. Majoriteten konsumerade blandkost eller var Flexitarianer. Studenterna hade främst en positiv inställning till växtbaserad kosthållning, 1.5Slutsats Studenterna var inte ense om att växtbaserad kost skulle behövas som en sjukdomsförebyggande åtgärd, men den övervägande delen studenter hade en nyanserad bild av kosten, med både relevant information om positiva och negativa aspekter av denna. På grund av låg svarsfrekvens är det dock svårt att få generaliserbara resultat.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stress är en del av dagens psykiska ohälsa som kan påverka koncentrationsförmågan. Studier har visat ett samband mellan måltidsordning samt val av livsmedel och psykisk hälsa och att fysisk aktivitet kan påverka hälsan positivt.   Syfte: Syftet var att undersöka gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa med fokus på upplevd stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer med fokus på konsumtion av sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd psykisk hälsa och ovan nämnda livsstilsfaktorer samt eventuella skillnader mellan könen.   Metod: En webbaserad enkät skickades till elever vid två gymnasieskolor i Västernorrland, under våren 2017. Enkäten besvarades av 212 deltagare och analyserades med Chi2-test, Fischers Exact test, Independent samples T-test och Mann-Whitney U test.   Resultat: Majoriteten av gymnasieeleverna upplevde sin stressnivå som låg och att de oftast kunde koncentrera sig under lektionerna. Vidare var flertalet deltagare fysiskt aktiva och hade en god måltidsordning, däremot konsumerade 47 % sötade livsmedel flera gånger per vecka. Kvinnor upplevde sig vara mer stressade än män (p = <0,001) och en större andel av männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera sig på lektionerna (p = 0,016). De gymnasieelever som hade en regelbunden måltidsordning upplevde sig mer stressade (p = 0,043) än övriga och de fysiskt aktiva upplevde sig oftare kunna koncentrera sig på lektionerna (p = 0,045). Slutsats: Majoriteten av gymnasieeleverna hade låg stressnivå, god koncentration, regelbunden måltidsordning och var fysiskt aktiva. Däremot så konsumerade många sötade livsmedel flera gånger i veckan. Det fanns även vissa könsskillnader och intressant vore att studera vad de kan bero på och om det går att göra något åt dem.

Bakgrund Folkhälsoproblematiken ökar allt mer i Sverige. Elever behöver därför få kunskap om hur måltider sätts samman efter individuella behov, vilket också är ett kunskapskrav i läroplanen för hem- och konsumentkunskap (HKK) i grundskolan. Syfte Studiens syfte var att studera vad HKK-lärare anser om elevers kunskaper i näringslära, samt hur det påverkar deras möjligheter att undervisa mot kunskapskraven i HKK. Metod En webbaserad enkätstudie, skickades ut till HKK-lärare i Sverige, vårterminen 2018. Rekrytering skedde i två Facebook-grupper för HKK-lärare. Resultat Totalt deltog 86 HKK-lärare. Alla utom fyra ansåg att eleverna hade otillräckliga kunskaper inom näringslära när de kom till HKK-undervisningen. Av dessa ansåg 73 lärare att kunskaperna var så låga att det påverkade deras undervisning. Strax under hälften av alla ansåg att eleverna behöver näringsläran för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Alla utom fem uppgav att de undervisar i både tallriksmodellen och näringsämnena inom området ”individuella behov”. De som arbetar ämnesövergripande med andra ämnen inom kost och hälsa såg framgång hos eleverna, de uppgav dock att det var svårt att få till samplanering. Det fanns ingen skillnad mellan grupperna, yngre och äldre lärare, vad gäller ämnesövergripande arbete (p = 0,80).  Slutsats Resultaten tyder på att HKK-lärare anser att elevers kunskaper i näringslära är otillräckliga. Så pass att flera anser att deras undervisning påverkas. För att öka elevernas kunskaper bör ämnena i skolan arbeta ämnesövergripande. För att lyckas krävs det att skolledningen möjliggör det genom att skapa rutiner för lärarna att följa kring samplanering.

Bakgrund En del unga idrottstalanger väljer att kombinera sina studier med en specialidrott på idrottsgymnasier, vilket kan innebära avflyttning från familjen och förändrat kostintag. Kosthållningen påverkar i sin tur idrottarens prestationsförmåga, risk för skador, sjukdomar samt tillväxt för yngre idrottare. Syfte Att undersöka energi- och näringsintag i relation till uppskattat energibehov och näringsrekommendationer hos elitinnebandyspelare på idrottsgymnasium. Metod En kvantitativ studie gjordes utifrån fyra dagars vägd kostregistrering genomförd av 18 deltagare och 12 av dessa utförde samtidigt en aktivitetsregistrering. Energi – och makronutrienter jämfördes med rekommendationer för gruppen enligt Nordiska näringsrekommendationer och Svenska olympiska kommittén. Mikronutrienterna kalcium, vitamin D och järn jämfördes med uppskattat genomsnittsbehov (AR) och analyserades med icke parametriska test. Resultat Sett till energiprocent låg majoriteten av deltagarna inom eller över rekommendationen för makronutrienter. Detsamma gällande proteinintaget uttryckt i g/kg kroppsvikt. Majoriteten av deltagarna kom ej upp i rekommenderad mängd kolhydrater uttryckt i g/kg kroppsvikt. AR för kalcium tillgodosågs av samtliga deltagare. AR för järn täcktes i större utsträckning av män. Samtliga deltagare hade utifrån kost- och aktivitetsregistreringen ett rapporterat energiintag som låg under uppskattat energibehov. Slutsats Resultatet indikerar att deltagarna inte hade att adekvat intag av kolhydrater, järn och vitamin D i jämförelse med rekommendationer. Rapporterat energiintag tyder på dock på underrapportering av energiintag, vilket gör att intaget av makro- och mikronutrienter bör tolkas med försiktighet. Underrapportering och ett lågt antal deltagare har gjort det svårt att dra slutsatser utifrån denna studie. Ytterligare studier bör utföras för att se hur unga idrottares energi- och näringsintag kan optimeras.