<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat. Både lärare och elevers svar tyder på att lärarnas tankar om teknik når fram till eleverna. Alla lärare i studien tycker att tekniken är ett viktigt ämne i skolan och nästan alla elever tycker att det är roligt med teknik.</p>

<p>Det står mycket ambitiöst skrivet i grundskolans läroplan och kursplan för ämnet teknik, men hur är det ute på skolorna? Denna studie söker utröna hur det står till med teknikämnet på grundskolorna i Västerås. Som utgångspunkt används lokala kursplaner och motsvarande dokument från dessa skolor. Vi har sedan undersökt planernas omfattning och innehåll, samt jämfört planerna med den nationella kursplanen.</p><p>55 skolor har undersökts. Bortfallet uppgår till 51%. Ca 44%, har lokal plan för teknik. Med korrektion för ojämn fördelning av bortfallet kan dock denna siffra i värsta fall vara så låg som 22%. Omfattningen (räknad i antal ord) av de lokala arbetsplanerna i teknik varierar mycket.</p>

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat. Både lärare och elevers svar tyder på att lärarnas tankar om teknik når fram till eleverna. Alla lärare i studien tycker att tekniken är ett viktigt ämne i skolan och nästan alla elever tycker att det är roligt med teknik.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare åldrarna (årskurs 1-5). Vilka förutsättningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnå målen i kursplanen i fysik. Vi har använt oss av både kvalitativ (intervju av verksamma lärare) och kvantitativ (enkät med de intervjuade lärarnas klasser) metod, med betoning på den kvalitativa metoden. På så vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av. Resultaten av vår studie visar att samarbetet mellan lärarna, som undervisar i fysik under de olika årskurserna, inte fungerar som det borde och därför är det omöjligt att säga om eleverna får tillräckligt med fysikundervisning för att nå samtliga mål i slutet av årskurs 5. Vi kom också fram till vad lärarna önskar att de skulle vilja förändra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rätt riktning. Mindre klasser, mer material och bättre samarbete är några av de saker som krävs för att en bättre undervisning i fysik ska bli verklighet.

<p>Syftet med detta examensarbete är att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare åldrarna (årskurs 1-5). Vilka förutsättningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnå målen i kursplanen i fysik. Vi har använt oss av både kvalitativ (intervju av verksamma lärare) och kvantitativ (enkät med de intervjuade lärarnas klasser) metod, med betoning på den kvalitativa metoden. På så vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.</p><p>Resultaten av vår studie visar att samarbetet mellan lärarna, som undervisar i fysik under de olika årskurserna, inte fungerar som det borde och därför är det omöjligt att säga om eleverna får tillräckligt med fysikundervisning för att nå samtliga mål i slutet av årskurs 5. Vi kom också fram till vad lärarna önskar att de skulle vilja förändra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rätt riktning. Mindre klasser, mer material och bättre samarbete är några av de saker som krävs för att en bättre undervisning i fysik ska bli verklighet.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i.</p>

Det står mycket ambitiöst skrivet i grundskolans läroplan och kursplan för ämnet teknik, men hur är det ute på skolorna? Denna studie söker utröna hur det står till med teknikämnet på grundskolorna i Västerås. Som utgångspunkt används lokala kursplaner och motsvarande dokument från dessa skolor. Vi har sedan undersökt planernas omfattning och innehåll, samt jämfört planerna med den nationella kursplanen. 55 skolor har undersökts. Bortfallet uppgår till 51%. Ca 44%, har lokal plan för teknik. Med korrektion för ojämn fördelning av bortfallet kan dock denna siffra i värsta fall vara så låg som 22%. Omfattningen (räknad i antal ord) av de lokala arbetsplanerna i teknik varierar mycket.

<p>Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra. Den andra delen är intervjuer där viktiga nyckelpersoner på skolor intervjuas. Detta för att jag ska kunna ta del av respondenternas tankar, erfarenheter och se hur verkligheten är ur ett lärarperspektiv. Resultatet av studien visade att idealet kan tolkas på olika sätt och att verkligheten inte ser ut som idealet. Resultatet från intervjuerna visade att lärare kände sig trygga med att hantera konflikter och att de arbetade i ett förebyggande syfte. I en av skolorna var arbetet under utveckling medan den andra skolan var väl organiserade i sitt förebyggande syfte. Detta gör att skolorna skiljer sig från varandra i några punkter. Resultatet visade också att lärarna önskade mer tid för att hantera konflikter och de önskade sig mer fortbildning inom området.   </p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ komparativ innehållsanalys nå en djupare förståelse och kunskap kring innehållet och likvärdigheten i samtliga lokala arbetsplanerna inom Kriminalvården, Region Syd. Vi kommer bland annat att belysa likvärdigheten avseende dimensioner såsom kvalitet, studerandeinflytande och utformning. Vid analysen använder vi relevanta teorier och tidigare forskning, som behandlar rehabilitering, organisationsteori och gräsrotsbyråkrati för att förklara vad eventuella skillnader i de lokala arbetsplanerna kan bero på. Resultat av vikt som presenteras är att antagnings- och urvalsprocessen likvärdigt beskrivs i samtliga lokala arbetsplaner. Inom Region Syd ges, enligt de lokala arbetsplanerna, klienterna samma förutsättningar till studiemotiverande samtal som kan intressera klienten till studier. De lokala arbetsplanerna visar på variationer och avsaknad av klarhet om hur verksamheten skall utvärderas, liksom tydliga angivelser av vad studerandeinflytande innebär. Uppfylls en saklig beskrivning av områdena ovan i arbetsplanerna kan en mer likvärdig utbildning för klienten uppnås inom Region Syd. I arbetet diskuteras även fördelarna att tillämpa ett gemensamt språk. Slutligen önskar vi att poängtera Kriminalvårdens vision ”Bättre ut”. Rehabiliteringstanken har präglat svensk kriminalvårdspolitik sedan 1800- talets början och utbildningen har sedan dess fått en allt viktigare roll för att nå detta mål.</p>