Prehospital management of patients who are traumatically injured within the state of Florida starts with the use of the Florida Adult Trauma Scorecard Methodology. The scorecard methodology may indicate that a patient is a Trauma Alert based on applied physiological and other judgment criteria. However, patients may be transported via Helicopter Emergency Medical Services (HEMS) without justified physiological needs. Rawls’ theory of justice posits that a fair and equal distribution of social resources is essential to public wellbeing. To evaluate this premise regarding prehospital trauma transports, archival 2015 data from the Florida Department of Health Trauma Registry was obtained. Using logistic regression, each trauma scorecard assessment criteria was individually and collectively evaluated regarding its predictive likelihood of a scene responder requesting HEMS versus ground ambulance transport. Controlling for trauma center locations, all five of the triage classifications illustrated a significant likelihood (p = 0.000) of HEMS transportation requests. Category 4 (EMS Judgment) predicted the highest likelihood of HEMS transport requests (b = 2.39, Wald X2(1) = 2026.88, OR = 10.9, p = .000, CI [9.83, 12.09]). Categories 4 (14.7%) and 6 (Local Criteria; [25.8%]) illustrated unexpectedly high percentages of emergency department discharge when Trauma Alert patients were HEMS transported. Over triage of patients to HEMS without meeting physiologic criteria provides less than an equal and fair distribution of public and private resources. State-level social change can be realized through HEMS transport criteria modifications applying more stringent application of physiologic patient condition scoring when determining the mode of prehospital scene response transport.

I uppsatsen presenterar jag “luck egalitarianism” och specifikt Dworkins teori om jämlika resurser. Målet med Dworkins teori är att sammanväva de två till synes motstridiga principerna om lika hänsyn och lika respekt. Dworkin försöker föra samman principerna genom att nå en fördelning som är ambitions-känslig samtidigt som den är talang-okänslig. Han försöker uppnå detta ideal genom att kombinera en fri marknad som visar lika respekt för medborgarnas valfrihet och ansvar, med en försäkringsmarknad som visar lika hänsyn till medborgarna genom möjligheten att teckna försäkring mot oförutsägbara konsekvenser under lika möjlighet och lika risk. Elizabeth S. Anderson påstår att Dworkins teori misslyckas i att kombinera principerna om lika hänsyn och lika respekt på ett rimligt sätt och presenterar två övergripande invändningar: hårdhetsinvändningen och förnedringsinvändningen. Den första invändningen (hårdhetsinvändingen) påstår att teorins ramverk för att fastslå vilka av de utsatta som har rätt till kompensation inte visar lika hänsyn till alla som är utsatta. Den andra invändningen (förnedringsinvändingen) påstår att grunderna för kompensation är förnedrande och inte visar lika respekt för alla medborgare. Målet med uppsatsen är att analysera Dworkins teori och undersöka om den vederläggs av Andersons invändningar. Den slutsats jag skall försvara är att så inte är fallet. Forskningsfrågan är följande: Påvisar Andersons invändningar att Dworkins teori om jämlika resurser inte visar lika hänsyn och respekt för alla medborgare?