Bakgrund: Varje år lider globalt ca 60-80 miljoner par av infertilitet och cirka hälften av dessa beror på manlig infertilitet, som är ett multifaktoriellt syndrom. Låg eller ingen spermieproduktion står troligen för 50 % av fallen. Orsakerna kan vara genetiska eller förvärvade miljö- eller livsstilsfaktorer. Stor andel diagnostiseras dock med idiopatisk infertilitet. Den ökande prevalensen av diabetes mellitus kommer troligen att öka förekomsten av subfertilitet (nedsatt fruktsamhet) eller infertilitet. Förutom hormonbehandling åtgärdas infertiliteten idag genom bl.a. in vitro fertilisering (IVF), intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI), intrauterin insemination (IUI), och frysning av spermier. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att undersöka bakomliggande orsaker till olika symptom av infertilitet hos män samt effekter av nya behandlingsmetoder. Arbetet skall även ge en bild av hur rökning liksom hur diabetes mellitus anses påverka fertiliteten. Metod: Arbetet bygger på vetenskapliga artiklar, som söktes fram via databasen Medline. Sex kliniska studier, vilka främst fokuserade på effektiviteten av olika behandlingsmetoder vid olika symptom av infertilitet respektive rökningens effekter på spermiekvaliteten, granskades närmare. Resultat: Granskningen visade att rekombinant follikelstimulerande hormon (rFSH) ökar spermiebildningen hos vissa typer av manlig infertilitet, exempelvis vid hypogonadotropisk hypogonadism, men inte vid idiopatisk infertilitet. Behandling med de antioxidativa vitaminerna C och E förbättrade fertiliten då diagnosen var fragmenterad DNA hos spermierna, medan den ej hade effekt vid exempelvis asthenozoospermia. Genom att inkubera spermier vid 40 oC före intrauterin insemination (IUI) ökade spermiemobiliteten och medförde en tydligt ökad graviditetsfrekvens jämfört med normalt genomförd IUI. Vidare visade rökare en tydligt sänkt spermiemobilitet och sänkningen var positivt korrelerad till hur länge man rökt men även till sänkt kreatinkinasaktivitet hos spermierna. Slutsats: Orsakerna till manlig infertilitet är många och en del fortfarande okända, ex. de som ligger bakom diabetikers sub-/infertilitet. Infertiliteten kan bero på avsaknad eller hämmad spermatogenes, för vilken en korrekt glukosmetabolism är avgörande, på försämrad spermiemobilitet för vilken bland annat enzymet kreatinkinas anses viktig eller på fragmenterat DNA hos spermierna. Behandling kan ske med rekombinanta hormoner, ex rFSH, antioxidanter, temperaturökning av spermier före in vitro eller intrauterin fertilisering och måste noga anpassas till orsak och symptom. Rökning har starkt negativ effekt på spermiekvaliteten. Orsakerna till infertilitet eller subfertilitet hos manliga diabetiker är ännu ej utredda, men sannolikt beror den rubbade insulinbalansen till defekter i glukosmetabolismen, vilket kan påverka bl.a. spermatogenesen.

No description available.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos män och år 2016 insjuknade drygt 10 000 män i sjukdomen. Sjukdomsutvecklingen sker långsamt och med diffusa symtom till en början vilket kan medföra svårigheter för männen att upptäcka prostatacancern. Dagens behandlingsalternativ ger stora chanser för männen som insjuknar i prostatacancer till att överleva och att bli botade. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer från sjukdomsbesked till avslutad behandling. Metod: En analys av tre patografier med kvalitativ ansats utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys som är anpassad för omvårdnadsvetenskap. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och tre underkategorier som utgör resultatet. Huvudkategorin En förändrad tillvaro med underkategorierna En förändrad syn på vad som är betydelsefullt i livet, Psykisk påverkan och Fysiologisk påverkan. Vidare framkom huvudkategorierna Strategier för att hantera sjukdomen, Betydelsen av information, Relationers betydelse och Tankar om framtiden. Slutsats: Prostatacancern förändrade männens tillvaro och även deras upplevelse av välbefinnande och lidande. Männen kunde uppleva oro, rädsla, ovisshet och fysisk påverkan som kunde leda till lidande. Trots upplevt lidande kunde männen även uppleva olika former av välbefinnande. Relationen till hälso- och sjukvårdspersonalen och därmed sjuksköterskan ansågs viktiga för männen gällande information och stöd under tiden de behandlades för sin prostatacancer. Det kan även anses vara att relevans att belysa sjuksköterskors upplevelser då sjuksköterskan har en viktig roll under männens behandlingstid. För framtida forskning kan det också vara av intresse att utföra studier som berör tiden efter avslutad behandling av prostatacancern.

No description available.

Sjukdomstillståndet kan ha flera olika grundorsaker och kan drabba både män och kvinnor. Fertilitetsbehandling samt dess påverkan på individens hälsa haft ett primärt fokus på kvinnans upplevelser och erfarenhet i jämförelse med mannens. Syfte: Syftet var att beskriva manliga patienters upplevelser av ofrivillig barnlöshet vid fertilitetsbehandling. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning utfördes för att anskaffa kunskap för att svara på syftet. Den insamlad datan analyserades enligt Fribergs femstegsmodell (2012) och kategoriserades utifrån patientupplevelser. Resultat: Män upplever i stor utsträckning sin maskulinitet förminskad, skuld mot sin partner, upplevelse av att vara förbisedd av vården och samhället, depression, sorg och ångest och en överhängande påverkan av livet som helhet till följd av diagnosen. Slutsats: Infertilitet visade sig ha en omfattande påverkan på olika aspekter av mäns liv, inklusive deras psykiska mående, självbild samt relationen med partnern. Ett stort behov finns av vidare forskning på området med mer fokus på män, deras anhöriga samt hur hälso- och sjukvårdens personal förhåller sig i vårdmöten. Vidare behöver interventioner skapas för att förbättra manliga patienters välmående under hela behandlingsförloppet.

Detta är en studie om manliga förskollärares upplevelser. Syftet med studien är att undersöka könsmässiga förväntningar kring förskolläraryrket, där särskilt fokus läggs på de utmaningar som manliga förskollärare möter i sin dagliga yrkesutövning.  Vi har använt oss av mixed methods, genom att utföra en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjustudie för att besvara våra frågeställningar. Vi genomförde enkätstudien av högstadieungdomars inställningar till förskolläraryrket som en eventuell framtida yrkesroll. Efter det genomförde vi en intervjustudie med sex manliga förskollärare för att kanske kunna förstå deras upplevelser av att arbeta i förskolan.  Resultaten vi fått fram visar på att förekomsten av könsstereotypiska genusnormer påverkar ungdomar i sitt val av utbildning såväl som manliga förskollärares yrkesliv och kan användas för att förstå de hinder som män möter när de intresserar sig för förskolläraryrket.

Män som har sex med män (MSM) har i modern tid alltid sökt sig till specifika platser för att träffa varandra. Teknologins framsteg har gjort det möjligt att nå denna gemenskap genom ens smarttelefon, där den mest populära dejtingappen för MSM är Grindr. Syftet med denna studie är att undersöka olika lingvistiska strategier för självrepresentation på appen. Materialet som undersöks är 100 Grindrprofiltexter vilka upphämtats från Uppsala, Mälardalsområdet samt Stockholms innerstad. Dessa har främst analyserats genom en kvalitativ metod med inslag av kvantitativa moment. Resultatet visar att texterna har gemensamma drag vilka identifieras som subjektslösa satser och strukna konditionalsatser, emojis, symbolspråk och engelska. Dessutom visar resultatet att det finns några dominerande språkliga strategier vad gäller självrepresentation, vilka är: platsindikation, personbeskrivning, sökande, avståndstagande samt sex. Dessa sammanfaller till stor del med tidigare studiers resultat. Resultatet visar även att det diskursivt framkommer en idealman, vilken också sammanfaller med tidigare studier om mansnormer.

Studiens syfte var att få en fördjupad kunskap i hur socialarbetare arbetar med våldsutövande män i nära relationer och få en förståelse för hur socialarbetare upplever arbetet. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av fem socialarbetare med erfarenhet av att arbeta med våldsutövande män. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys och ett genus- och maktperspektiv. Studiens resultat visar att våldsutövande män har svårt att söka hjälp och prata om våldet till följd av skamkänslor orsakade av rådande maskulinitetsnormer. Det huvudsakliga arbetssättet innebär ett motiverande arbete som syftar till en beteendeförändring hos våldsutövare, inriktat på att få dem att förstå samt ta ansvar för våldet. Slutsatsen som kan dras är att våldsutövande män har ett stort behov av hjälp och stöd till en beteendeförändring som avsedda verksamheter i dagens läge inte möter upp, till följd av kommunala, organisatoriska och samhälleliga begränsningar.

No description available.

No description available.