Bostadssegregationen i Sverige har vuxit sig mer intensiv över åren och därmed hamnat högt upp på den politiska agendan. Många bostadsområden har idag en homogen social sammansättning i fråga socioekonomi, etnicitet och demografi. Denna studie undersöker hur mötesplatser kan användas som verktyg, för att uppnå en ökad integration mellan olika grupper i ett område som är karaktäriserat utav bostadssegregation. Mer specifikt studeras hur den lokala kontexten i form utav den fysiska miljön, samt den icke-spatiala kontexten, påverkar hur social interaktion och möten tar form. För att besvara detta studeras ett fall karaktäriserat utav bostadssegregation, för att närmre ge en ökad förståelse för hur den lokala kontexten påverkar de sociala interaktioner och möten som tar form inom området. I fallstudien utförs en inventering av betydande mötesplatser, genom metoder såsom intervjuer och enkätundersökningar besvarade utav de boende inom området. Genomförda intervjuer ämnar även till att skapa en förståelse för den sociala samt kulturella kontext som området verkar i. Resultatet av fallstudien visar att ett områdes lokala fysiska samt sociala och kulturella kontext, ger upphov till kraftigt skilda sociala beteenden och därmed även starkt skilda sociala strukturer och upphov till möten. Slutsatsen är vidare att den lokala kontexten noggrant måste studeras för att vidare förstå hur mötesplatser inom ett bostadssegregerat område bör utvecklas, för att effektivt fungera som ett verktyg för integration. / Residential segregation has grown more intense over the years within Sweden and is nowadays a hot topic on the political agenda. A lot of residential areas are today characterized by a homogeneous social structure in the matter of socioeconomic situation, ethnicity and demography. This study aims to study how places for meetings can be used as a tool, to further integrate segregated groups in an area of residential segregation. The aim is more specific to study how the local context, in form of the urban form, but also the non-spatial context, affects how social integration takes form. A case study of residential segregation is used to answer these questions and to further gain a better understanding of the relationship between the local context and social structures and interactions within the area. An inventory of important places for meetings takes place in the case study, by using methods such as surveys and interviews. Performed interviews will also aim to create a better understanding of the social and cultural context of the studied area. The result of the case study is proving that the social and cultural context, but also the urban form, creates substantial differences, in question of social structures and behaviours. The concluding remarks of the study is stressing the importance of thorough study of the local context, to further understand how meeting places can be better planned, to function as a tool for integration in an area of residential segregation.

Kibera är världens näst största slum, livsvillkoren är ofattbara. Allra värst är situationen för flickor som av olika anledningar inte kan eller får gå i skolan och ständigt nedvärderas i samhället. Det finns ett starkt samband mellan flickors begränsade sociala samvaro och deras frånvaro från skolan.  Projektet undersöker hur arkitektur kan skapa en tryggare miljö och öka interaktionen flickor emellan. Mitt projekt är en strategi med det slutliga målet att generera en trygg och inspirerande miljö för flickor, en hållbar utveckling genom social förankring. Strategin handlar om att öka flickornas samvaro i vardagen genom att skapa en gemensam plats för sysslor och möten. En gemensam plats, en station som tar tillvara på klimatets möjligheter och effektiviserar sysslorna, samtidigt som flickorna träffas, utbyter kunskap och delar erfarenheter.  I samarbete med olika grupper för flickor och kvinnor som finns i Kibera, kan stationerna byggas på för att innehålla flera olika funktioner. Det kan t.ex. vara bibliotek, verkstäder för arbete, samlingsrum för möten och utbildning.

The purpose of my study is to investigate how the meeting place's staff’s in a municipality in Halland County, handles the loneliness of the elderly and their needs to activities, and how the meeting place works to prevent involuntary loneliness. I have used a qualitative method with semi-structured interviews. I have interviewed 6 people at different meeting places in the municipalities. In the results section, i have analyzed through the theories used in the study. These theories are the activity theory, the disengagement theory, sense of context and the role theory as the used both by Goffman (2009) and Tornstam (2018). My conclusion is that staff work has a contribution with a description of how meeting places in the municipality handle the loneliness of the elderly and their need for activity and social interaction. The job description in the meeting places has been a central part of the study to shed light on whether it is in line with informal working methods of the stuff, but also based on the used theories in the study. I have tried to shed light with this study on the staff's work in meeting places about the loneliness of the elderly and their need for activities.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och undersöka på vilka sätt Karlstads centrum har en betydande roll för användare av centrum, hur människor har upplevt att Karlstads centrum som mötesplats har påverkats under Covid-19 samt vilka möjliga sociala konsekvenser detta inneburit för dessa användare. Genom en kvantitativ enkätundersökning och teorianknytning åsyftas följande tre frågeställningar att undersökas och analyseras:  Vilka möjliga sociala konsekvenser har Covid-19 haft på Karlstads centrum? På vilket sätt har Karlstads centrum en betydande roll för användare av centrum? Hur har nyttjandet av Karlstads centrum som mötesplats förändrats under Covid-19? Resultaten från studiens empiriska undersökning tillsammans med förankrade teorier visade att Covid-19 pandemin både påverkat det sociala klimatet i Karlstads centrum samt centrum som mötesplats. Minskad vistelse i centrum bland studiens respondenter under Covid-19 påverkar Karlstads centrum som mötesplats negativt, vilket även leder till att den sociala interaktionen parallellt får en negativ utveckling i relation till detta. Enkätens respondenter lyfte Covid-19 restriktioner som exempel på anledning till en minskad vistelse i Karlstads centrum. Studiens andra frågeställning med fokus på vilken roll Karlstads centrum har för användare av centrum visade både att centrum upplevs som en mötesplats av stor betydelse, men även att centrum utgör ett viktigt nav som ger en attraktiv bild av staden ur ett externt perspektiv. Slutsatsen av studien är att Karlstads centrum har förändrats under Covid-19 pandemin, både ur ett socialt hållbarhetsperspektiv men även som mötesplats. / The aim of this study is to describe and examine how Karlstad city center has an important role for users of the city center, how people have experienced the change of Karlstad city center as a meeting place during the Covid-19 pandemic and what possible social consequences this has resulted in for these users. Through a quantitative survey research and by the use of theories are the following three research questions meant to be examined and analyzed:  Which possible social consequences has Covid-19 had on Karlstad city center?  In what way has Karlstad city center a meaningful role for users of the city center? How has the use of Karlstad city center as a meeting place changed during Covid-19?  The result from the study’s empirical research together with presented theories, has shown that the Covid-19 pandemic has had an impact on the social climate in Karlstad city center and the city center as a meeting place. Reduced visits in the city center among the respondents during Covid-19 affects Karlstad city center as a meeting place negatively, which also leads to a negative development regarding social interaction. The respondents of the survey stated Covid-19 restrictions as an example of reason for reduced visits in Karlstad city center. The second research question regarding the role of Karlstad city center in relation to the users of the city showed both that the city center is regarded as a crucial meeting place, but also that the city center is an important hub that provides an attractive external image of the city. The conclusion of the study shows that Karlstad city center has changed during the Covid-19 pandemic, both regarding social sustainability and as a meeting place.

People are becoming more digital today, and are spending the majority of their time behindscreens. Because of this, the importance to socialize have become more prominent. In thisdigital era, more businesses are establishing online. A structural reformation in the retailmarket is inevitable. One of the reasons for this is the competition which comes frominternational competitor. Consumers can click home goods directly from internationallow-cost production actors. With this change, it has become harder for physical retailbusiness to become profitable. Even though the online retail market is blooming, there is stilla need for physical spaces in Stockholm, and this is because of webrooming and Halo effects.In combination to this, retailers desire fewer and smaller spaces. Further, the effectse-commerce has on physical retail have altered the way real estate owners establish theirspaces. Several real estate owners convert retail stores into food and beverage (F&B). TheF&B sector has become more important and prominent today because of its importance ofcreating a meeting place in today’s society. Due to this, the F&B market is saturated causingcannibalization between actors.The aim of this study is to explore and interpret qualitative data, based on interviews withbranch experts from real estate owners and consultants, retailers, researchers and F&B actors.Considering, if the online retail market affects the F&B market in Stockholm CBD. What willbe the future for physical retail and F&B spaces, based on the change in consumer behaviour?What is the relation between the expanding online market and the conversion from retail toF&B? What will happen when the market is saturated and how will the future meeting placebe established? The thesis will also be based on a case study of Sergelstan, a developmentproject in Stockholm CBD, owned and established by Vasakronan.The conclusion of the research is that e-commerce has an indirect impact on the F&B sector,based on direct effect from retail. The physical retail sector creates vacancy due to a changedconsumer behaviour, which enables other sectors to grow. Due to the importance of ameeting place for society, real estate owners have almost doubled their F&B supply in theCBD of Stockholm. / Dagens människor blir allt mer digitala och spenderar majoriteten av sin tid framför skärmar,så vikten att umgås blivit allt viktigare. Den digitala världen expanderar och allt fler företagöppnar online, vilket har skapat en oundviklig strukturell reform för detaljhandelsmarknaden.Konsumenterna kan klicka hem varor direkt från internationella lågprisaktörer som bidragittill att konkurrensen ökar på marknaden. Utvecklingen gör att det blir allt svårare för denfysiska detaljhandeln att bli lönsam. Trots att onlinehandeln är resultatrik, så finns detfortfarande ett behov av fysiska butiker i Stockholm bland annat på grund av webroomingoch Haloeffekt. En ökad e-handeln har bidragit till butikernas behov av fysiska ytor minskateller försvunnit. Effekterna av e-handeln på fysiska butiker har därmed skapat en förändringför fastighetsägare, däribland hur man väljer att etablera hyresgäster i sina kommersiellafastigheter. Flera fastighetsägare väljer att konvertera de fysiska butikerna till andra mergynnsamma sektorer, exempelvis mat och dryck (F&B). F&B sektorn har blivit viktigare ochmer betydelsefull idag, eftersom det skapar en mötesplats. En överetablering av F&B harmättat marknaden och istället skapat en kannibalisering mellan aktörerna.Syftet är att undersöka och tolka kvalitativa data, baserat på semistrukturerade intervjuer frånfastighetsägare och konsulter, forskare, detaljhandlare och F&B-aktörer. Frågan somundersöks i det här examensarbetet är om e-handeln påverkar F&B marknaden i Stockholmsstadskärna. Vad kommer att hända med de fysiska ytorna för butiker och F&B i framtiden,som grundar sig i ett förändrat konsumetbeteende? Vad är förhållandet mellan expansionenav e-handel och konvertering från fysisk butik till F&B? Vad kommer att hända närmarknaden är mättad och hur kommer den framtida mötesplatsen att utformas?Undersökningen baseras på en fallstudie av Sergelstan, ett kommersiellt fastighetsprojekt,som ägs och utvecklas av Vasakronan.Slutsatsen är att e-handeln har en indirekt påverkan på F&B. Den fysiska detaljhandelnskapar vakanta ytor på grund av ett förändrat konsumentbeteende, vilket möjliggör för andrasektor att växa. På grund av vikten av en mötesplats i dagens samhälle har en fördubbling avF&B skett i CBD Stockholm.

The purpose of this thesis is to investigate how the research library of Linnæus University is used by students as a meeting place. Building upon Putnam's theory of bonding and bridging social capital and Audunson's conception of high and low intensive meeting places, it aims to explore the research library's potential for creating social capital and thus strengthening both learning and democracy in a university context. Borrowing part of the survey design from a study conducted as part of the Norwegian PLACE project, this study collects responses from 134 students as to their use of the library as a meeting place. The results show that the Linnæus University library is used for a variety of meetings of both high and low intensity, why it should provide a good setting for the creation of social capital. There seems to be a connection between how often one visits the library, as well as to which department one belongs, and how one uses the library as a meeting place. The thesis concludes that the research library may aid the creation of social capital and that emphasizing this role would benefit both learning and democracy.

Gathering places (mötesplatser in Swedish) is an frequent used concept within the discourse about urban and regional planning in Sweden. It is an ambiguous term that is used in a variety of contexts and with a variety of meanings. Present work aims to investigate and describe the function of an urban square in Sweden as a public gathering place based on a number of given aspects. To achieve the aim of this thesis two different research approaches, in addition to an extensive literature study, is being used; a survey with people in a calculated target area and observations following the methodology created by Metha, 2014. Previous studies have shown that there are a number of variab- les that need to be understood to create a comprehensive insight in the social dimensions of urban public space. Among these, different groups and their perception of different factors are crucial to include. Furthermore, the inclusion and the possi- bility to use the public space is of great importance. As is the possibility to feel safe and calm in the space. Hence, there are numerous factors to include when the social dimensions of a public space is to be studied. These factors can be measured as indicators on how good the public space is, as is done in the Public Space Index developed by Metha (2014). Present study’s findings include a suggested definition of the term “Public gathering place” and data that indicates that Bysistorget is an overall good public gathering place. This is, however, proble- matized when the data is divided by different groups and a more variegated understanding arises.

Tierps kommun upplever demografisk och ekonomisk tillväxt, och Tierps tätort är i behov av förnyelse och upprustning. Människor som lever i en stad som upplever tillväxt har högre förväntningar och ställer högre krav på offentliga miljöers hållbarhet, utformning och design. En centrummiljö som är tryggare, mer attraktivt och tillgängligt eftersträvas av Tierps kommun. Denna fallstudie är avgränsad till Centralplan i Tierps centrum och på platsen finns Tierps resecentrum, butiker och andra verksamheter. Syftet med denna studie är att uppfylla Tierps kommuns mål genom att skapa en social och välkomnande mötesplats för alla människor. Centralplan i Tierp har studerats utifrån Jan Gehls metoder för att studera det offentliga livet. Den avgränsade platsens fysiska förutsättningar har inventerats. Faktorer som sol, vind, material, verksamheter och fysisk utformning har studerats. Platsen har därefter analyserats utifrån Gehls 12 kvalitetskriterier. Kartläggning av människors sociala beteende i relation till platsens byggda miljö har även utförts. Denna kartläggning har bestått av Gehls metoder counting, mapping och tracing. För djupare insikt i platsens fysiska och sociala förutsättningar har förbipasserande intervjuats. Intervjufrågorna bestod av strukturerade frågor med möjlighet för respondenter att svara med öppna svarsalternativ. Detta gav respondenterna möjlighet att fritt beskriva hur de upplevde Centralplan och vad de ville förändra. Sedermera, grupperades och analyserades intervjusvaren för undersökning av statistiska samband. Utifrån observationer, intervjuer samt erhållen kunskap om planeringsteorier, har ett gestaltningsförslag skapats över en mer attraktiv, social och välkomnande mötesplats för alla människor. Studien har, med detta gestaltningsförslag över Centralplan, bidragit till kunskapen om svenska småstäders och deras byggda miljöer, samt hur dessa kan analyseras utifrån Gehls metoder. / Tierp´s municipality is experiencing demographic and economic growth, and Tierp´s urban centre needs renewal and renovation. People living in a city experiencing growth have higher expectations and higher demands on public spaces´ sustainability and design. Tierp´s municipality seeks for an urban environment that is more attractive, more secure and more available. This case study is delineated to Centralplan. The site contains Tierp´s centre for public transport, shops and other businesses. The purpose of this study is to fulfill the municipality goals by creating a social and welcoming meeting place for everybody. Centralplan was studied with Jan Gehl´s methods of studying public life. Centralplan´s built environment was inventoried and factors such as sun, wind, building material, businesses and physical design were documented. Centralplan was analyzed with Gehl´s 12 quality criterias. People´s social behaviour in relation to the built environment was also studied through Gehl´s methods counting, mapping and tracing. For deeper insight into Centralplan´s physical and social conditions, bypassers were interviewed. The interviews consisted of structured questions with possibility to answer openly, giving respondents the chance to freely explain how they experienced Centralplan and what they wanted to change. Subsequently, the answers were grouped and analyzed for statistical significance. Through observations, interviews and obtained knowledge about planning theory, a design proposal has been created over a more attractive, social and welcoming meeting place for everybody. The creation of a design proposal over Centralplan, has contributed to the knowledge of Swedish towns and their built environments, and thus how they can be analyzed with Gehl´s methods.

Sellout är ett community där medlemmarna har en presentationssida, en gästbok, ett bildgalleri och en dagbok. Det finns även ett forum, där medlemmarna kan diskutera med varandra om allt mellan himmel och jord. Det som skiljer vårt community från andra är att medlemmarna även kan lägga upp bilder och beskrivningar på saker de vill sälja, tipsa om och söka efter musikevenemang, och de kan också få sina demolåtar spelade i vår webbradio. Designmässigt har vi försökt förmedla en känsla som ska få användarna att uppleva att sidan är levande. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag? Metod För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter. Resultat Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén. Slutsats Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.