Matematik A (Matematik 1) ar ett karnamne, vilket innebar att amnet kraver att du minst far ett godkant betyg for att kunna fa ut sitt slutbetyg. Trots detta tenderar dagens elever att bli allt samre i matematik. Syftet med denna studie ar att undersoka om det i ett tidigt skede gar att identifiera elever som riskerar att bli underkanda i matematik. For att na syftet, undersoktes mojliga monster mellan forstaarselevers resultat pa matematik- och svenskdiagnoser i borjan pa terminen samt slutbetyg i Matematik A pa en gymnasieskola. Till undersokningen anvands tre datainsamlingsmetoder, sammanstallning av insamlat material (matematik- och svenskdiagnoser och slutbetyg), intervjuer och en gruppdiskussion. De tva forsta metoderna anvands for att fa svar pa mina fragestallningar, medan den sista anvandes for en analys av resultatet. Resultatet visar att elever som presterade daligt pa bade matematik- och svenskdiagnosen tenderar att fa ett lagt betyg i Matematik A. Av dessa elever blev alla med det lagsta vardet pa svenskdiagnosen underkanda i amnet.

Syftet med studien var att se om det finns ett samband mellan matematiksvårigheter och elevens arbetsminne. Utifrån ett befintligt resultat från screeningtest valdes 19 elever ut med matematiksvårigheter, och ytterligare 20 som kontrollgrupp. Därefter genomfördes arbetsminnestester samt test av antalsuppfattning. Undersökningarna utfördes i år 3 och 4 på två olika skolor. Arbetsminnestesterna testade den centrala exekutiven, fonologiska loopen, visuella skissblocket, process-hastighet. Resultaten som analyserades med variansanalys visade att det finns samband mellan arbetsminne och matematiksvårigheter. Studien visar på specifika störningar i centrala exekutiven, men också störningar i den medfödda antalsuppfattningen.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter upplever matematikundervisning som bygger på öppna frågor.Studien ger en överblick över vad litteraturen tar upp om matematiksvårigheter och matematikinlärning, samt hur en god matematikundervisning kan bedrivas. Den teoretiska utgångspunkten har vi hämtat ur KASAM – teorin. Genom observationer och intervjuer har vi studerat hur elever i matematiksvårigheter, på mellanstadiet, upplevt meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i matematikundervisning med öppna frågor. Genom enkätundersökning har vi tagit del av klassernas och av de matematiksvaga elevernas inställning till matematik. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att alla de elever i matematiksvårigheter vi studerat, ser matematikundervisning med öppna frågor som meningsfull. I de fall inte matematiken känts meningsfull har eleven känt mening med att tillhöra gruppen. Begripligheten blir inte större av öppna frågor för eleverna i matematiksvårigheter i åk 4 och 5. I åk 6 påverkar typen av fråga, öppen respektive sluten, inte begripligheten för eleverna. Hanterbarheten av öppna frågor blir större, för de flesta av eleverna i matematiksvårigheter, om arbetet utförs tillsammans med en kompis. Öppna frågor stimulerar många gånger elevernas fantasi och ökar därmed lusten att lära. Läraren har en stöttande roll för elever i matematiksvårigheter genom att ge tydligare förklaring av uppgiftens innehåll, samt ge kompletterande material eller stödfrågor.

Sammanfattning Lärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat. Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen. Nästan alla klasslärare använder sig av observationer i samband med undervisningen och nästan alla svarar att observationerna leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna. En tredjedel av klasslärarna saknar gemensamma rutiner på skolan för hur de ska arbeta med kartläggning och uppföljning av elevernas matematikutveckling under de första skolåren. Utan rutiner och riktlinjer ställs extra stora krav på varje enskild klasslärares kompetens och kunskap inom matematikämnet. Det är upp till varje lärare att hitta sina rutiner, metoder och material för att identifiera elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna undersökning var att ur ett elevperspektiv belysa hur lärarna ska kunna på bästa sett stötta elever med matematiksvårigheter. Till denna undersökning handplockades informanter. De urval som gjordes var utifrån elevernas matematiksvårigheter samt att alla fyra informanter gick första året på gymnasiet. Ansatsen som undersökningen baserades på bestod av semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen som undersökning kom fram till var bland annat att eleverna saknade intresse för ämnet, undervisningsmiljöns påverkan på inlärningen samt betydelsen av det matematiska språket som används av lärarna och läromedlen. Även lärarens didaktiska kunskaper har en viss påverkan på elevernas matematiksvårigheter då eleverna upplevde ämnet som enformigt det vill säga att all undervisning skedde utifrån läromedlen och att eleverna inte gavs möjlighet att utföra det praktiskt.

This thesis examines some special education teachers with experiences of childrendiagnosed with dyscalculia. Problems with mathematics at school may occur to allchildren in all schools. It is therefore important that the teacher knows the variousdisabilities that teachers may encounter. The study is based on four randomlyselected special education teachers, all-working at schools that are related to amedium-sized Swedish town. This work will immerse in the knowledge ofdyscalculia among four special education teachers.The interviews revealed that all special education teachers felt that dyscalculiainvolves specific difficulties in mathematics, their views on dyscalculia is consistentwith current research. Special Educators also agreed that students with dyscalculiamust be treated with sensitivity, because students with dyscalculia may be atdifferent skill levels from day to day. Special Educators prefer that laboratorymethods are used with concrete materials where students can hear and talkmathematics.The implementation of the work has been done through qualitative interviews withfour special education teachers unknown to the interviewer. Through interviews,special education teachers approach to diagnosis of dyscalculia, and what practicesspecial educators use to meet students with dyscalculia. The focus is also on howspecial education teachers acquire knowledge of dyscalculia, as it continuously,new research and new research findings. / Arbetets syfte har varit att undersöka fyra specialpedagogers erfarenheter,kunskaper och tillvägagångssätt beträffande den matematiska diagnosendyskalkyli. För att ta tillvara på specialpedagogernas erfarenheter användessemistrukturerade intervjufrågor, detta för att kunna ställa ostrukturerade frågoroch nå djupare på specifika erfarenheter som specialpedagogerna hade. Resultatenav de fyra intervjuerna har sammanfattats och redovisats utifrån de fyrafrågeställningarna. De resultat som forskaren kommit fram till i undersökningen,gäller dels hur specialpedagogerna uppfattar dyskalkyli, dels vilka olika arbetsmetoderspecialpedagogerna använder när de stödjer elever med dyskalkyli.Samtliga specialpedagoger var eniga om att dyskalkyli gäller matematiksvårigheter.Specialpedagogerna använder ofta ett laboratoriskt och praktiskt arbetssätt medelever med dyskalkyli. Studien drar även slutsatser beträffande specialpedagogernastillvägagångssätt för att tillgodogöra sig kunskaper om dyskalkyli.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns samband mellan matematiksvårigheter och utvecklingen inom idrott och hälsa. För att uppnå mitt syfte har jag haft samtalsintervjuer med 5 olika lärare på en skola. Vi utforskade resultaten på 82 elever för att se efter om de har svårigheter i matematik, idrott och hälsa eller i båda ämnena. För att komma fram till resultatet finns det 5 kategorier per ämne som vi utgick från. Resultaten av undersökningen visar att det fanns 8 elever som visar problem i båda ämnen. För att underbygga studien har det tagits med logopedens åsikter, bedömningar av ämnet samt litteratur kring såväl matematik som idrott. Då det inte finns mycket tidigare forskning kring just samband mellan matematiksvårigheter och idrott och hälsa, samt uppsatsens omfång finns det inte många slutsatser men en del öppningar till fortsatt forskning. / 2010ht4752

Syftet med undersökningen var att studera verksamma lärares syn på hur man bemöter elever med dyskalkyli i grundskolans tidigare år (år 1-6). För att nå detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare som alla har erfarenhet av matematikundervisning. I studiens inledande kapitel definieras begreppet dyskalkyli och olika förklaringsmodeller tas upp. Möjliga orsaker, omfattning och åtgärder behandlas också. Slutligen beskrivs några pedagogiska insatser som är till hjälp för elever med specifika matematiksvårigheter. Resultatet redovisas i tre kategorier; begreppet dyskalkyli, lärarnas erfarenheter och pedagogiska insatser. Slutligen analyseras forskning och intervjuresultat i diskussionskapitlet. Dyskalkyli visade sig vara ett svårtolkat begrepp, något som även framkom i intervjuerna med lärarna. De var dock eniga om att dyskalkyli är matematikens motsvarighet till dyslexi. De intervjuade lärarnas uppfattning gällande elever med dyskalkyli var att man måste utgå från varje elevs specifika svårighet. Att använda sig av konkret material ansåg de är mycket viktigt i arbetet med elever med dyskalkyli.