Studien är utförd för att identifiera faktorer som påverkar materialflödet negativt i en tillverkningsindustri. På fallföretaget Gunnebo Industries observerades ett specifikt problemområde med fluktuationer som grundar sig i smidesmaskiners driftsäkerhet. Dessa skapar påföljder som försvårar materialhanteringen. Rapporten illustrerar sedan hur stokastisk modellering av maskinfel kan användas som ett indikationsverktyg. Resultatet påvisar en weibullfördelning för samtliga smidesmaskiner. Modellen kan användas för att finna potentiella förbättringsområden eller till och med för att utveckla implementerbara förbättringar. Den reflekterar över nuvarandetillstånd, likt värdeflödesanalys, men med fokus på maskiners pålitlighet. Dessutom diskuteras diverse faktorer som influerar modellen samt hur den i sin tur kan användas vid vidare forskning och analys. / The thesis is conducted on the basis of identifying negatively influencing factors on the flow of material within a manufacturing environment. At Gunnebo Industries the case study revealed a specific problem with fluctuations caused by machine reliability. The report illustrates how stochastic modelling of machine failure can be utilized as a tool of indication. The model can be used to uncover potential refinements regarding production and maintenance. It reflects on current state, complemented by what is attainable. Similarly to value stream mapping, but by emphasizing machine reliability. Furthermore, a discussion is formed regarding various interesting factors influencing the model, and how it in turn can be used in further research and analysis.

Avdelningen Aviation på Eltel Networks Infranet AB arbetar ständigt för att erbjuda kostnadseffektiva tjänster för flygtrafiken för att säkerställa hög luftsäkerhet. Eltel Networks verksamhet är helt kundorderstyrt. Verksamhetslayouten är statisk och anpassas inte utefter kundernas behov. Eltel Networks vill få större kontroll på materialflödet och skapa en mer flexibel verksamhet. Inför ett layoutplaneringsprojekt kan metoden systematisk lokalplanläggning användas på ett systematiskt tillvägagångssätt. Metoden används av organisationer för att designa eller omdesigna en anläggning. Det finns även en förenklad version av systematisk lokalplanläggning. Syftet med studien var att jämföra två layoutmetoder samt ge förslag på ny verksamhetslayout utifrån jämförelsen. En jämförelsestudie genomfördes av de två layoutmetoderna med utgångspunkt vilken metod som passar bäst för mindre materialflöde och minde lokalyta. Förslag på en ny layout ska ges med hänsyn till att hitta en mer flexibel verksamhet. Utifrån jämförelsen framkom det att metoden förenklad systematisk lokalplanläggning är bäst lämpad att genomföras för en layout med mindre materialflöde och mindre lokalyta. Förslag till en mer flexibel verksamhetslayout har presenteras utifrån metoden förenklad systematisk lokalplanläggning. / The department Aviation at Eltel Networks Infranet AB is constantly working to offer cost effective air traffic services to ensure high air safety. Eltel Networks business is completely customized. The business layout is static and does not match customer needs. Eltel Networks want to gain more control over the material flow and create a more flexible business. Facing a layout planning project, the method systematic layout planning can be used in a systematic approach. The method is used by organizations to design or redesign a facility. There is also a simplified version of systematic layout planning. The purpose of the study was to compare two layout methods as well as propose a new business layout based on the comparison. A comparison study was carried out by the two layout methods based on which method best suits less material flow and less space. Proposals for a new layout should be given with regard to finding a more flexible business. Based on the comparison, it was found that the simplified systematic layout planning method is best suited for a layout with less material flow and less space. Proposals for a more flexible business layout have been presented based on the simplified systematic layout planning method.

Syfte – Processer inom och mellan företag måste integreras för att öka konkurrenskraften mot andra företag. Inköp av material har ett stort ansvar att knyta samman leverantörer och godsmottagningen för att ge materialhantering de mest fördelaktiga förhållandena. Godsmottagningen är den första aktiviteten för den interna materialhanteringen och skapar därför förutsättningar för fortsatt effektiv materialhantering nedströms försörjningskedjan. Därför är syftet med studien: att utforska förbättringsmöjligheter vid arbete med leverantörer för att skapa förutsättningar som främjar en effektivare materialhantering vid godsmottagning. Metod – Studiens design är en fallstudie. Empirin består av kvalitativa data, från datainsamlingsteknikerna som bestod av intervjuer, dokumentstudier och observationer. Dokumentstudierna var interna dokument från fallföretaget. Observationerna och intervjuerna var av semistrukturerad karaktär. För analysen av intervjuerna användes en tematisk analys, men för observationerna och dokumentstudierna användes en kvalitativ dataanalys. Resultat – Studien visade att materialflödet endast går från leverantör till godsmottagningen, medan informationsflödet involverar aktörerna inköpsavdelningen, leverantören och godsmottagningen. Kombinationen av empiriska och teoretiska data från nuvarande flödesutmaningar, identifierades möjligheter för materialhantering vid godsmottagning. För att uppnå effektivare materialhantering måste företag arbeta med relationella- och kontraktsbaserade styrmekanismer. Det är viktigt att förbättra kommunikationen, minska osäkerhet, kommunicera förväntningar, ge återkoppling och använda lämpliga kommunikationsmedier. Implikationer – Genom studiens resultat framkommer praktiska implikationer för företag genom att arbeta med kontrakt- och relationella styrmekanismer, samt betydelsen av förbättringsmöjligheter för kommunikation av förväntningar och återkoppling för att minska osäkerhet med lämpliga kommunikationsmedier. Studien påvisar hur företag och beslutsfattare framgångsrikt kan styra och samarbeta med sina leverantörer för att främja effektiv materialhantering vid godsmottagning, som i tidigare studier ofta har misslyckats. Begränsningar – Studiens metod är en enfallstudie, vilket medför vissa begränsningar. Genom att endast studera ett fall kan resultaten vara svåra att generalisera. Studiens trovärdighet hade kunnat stärkas ytterligare genom att inkludera fler intervjuer och observationer.

Syfte - Sjunkande marginaler hos primärprodukter har riktat ökad uppmärksamhet mot den lönsamma reservdelsverksamheten. Det finns dock utmaningar kring flödet av reservdelar, bland annat i) teoretiskt gap kring flödet av reservdelar, ii) behovet att effektivisera flöden av reservdelar, och iii) avsaknad av praktisk arbetsprocess. Med bas i dessa utmaningar har studiens syfte formulerats till ”Att utforma en arbetsprocess för effektivare materialflöde av reservdelar mellan OEM och centrallager för tillverkande företag”. Genom att identifiera och analysera effektivitetsvariabler som påverkar flödet av reservdelar, har en praktiskt tillämpbar arbetsprocess skapats för att effektivisera försörjningskedjan och fylla kunskapsgapet inom området. Metod - Denna studie är av typen enfallsstudie, som undersöker materialflödet av reservdelar och arbetsprocesser inom logistik. Data samlades in genom intervjuer och dokumentstudier för att identifiera effektivitetsvariabler. Studien kombinerar teori och empiri för att erhålla djupare förståelse av fallet och strävar efter att dra slutsatser och ge insikter som kan tillämpas inom logistikområdet i allmänhet. Resultat - Resultatet av studien redovisas en arbetsprocess som har utformats för att effektivisera materialflödet av reservdelar mellan OEM och centrallager. Genom att ha identifierat effektivitetsvariabler har studien prioriterat de variablerna med störst förbättringspotential. En arbetsprocess har utvecklats med konkreta förslag på förbättringar för att minska avstånd, kostnader och ledtider till centrallagret. Resultaten ger insikter om hur materialflödet kan effektiviseras mellan OEM och centrallager hos tillverkande företag. Implikationer - Resultatet av studien fyller kunskapsgapet genom att undersöka reservdelsflödet och dess koppling till effektivisering av försörjningskedjor. Genom att ha identifierat effektivitetsvariabler bidrar studien till ökad förståelse för hur företag kan effektivisera hanteringen av reservdelar. Studien adresserar viktiga utmaningar inom reservdelsförsörjningen genom att erbjuda praktiska lösningar och insikter till beslutsfattare för att skapa effektiva materialflöden. I studien har en arbetsprocess skapats, vilket kan hjälpa företag att effektivisera dess reservdelsflöden och undvika onödig resursförbrukning. Resultatet av studien kan fungera som en vägledning för företag som strävar efter att förbättra sitt materialflöde av reservdelar och öka sin övergripande effektivitet. Begräsningar - Studiens begränsningar är att enbart en enfallsstudie har utförts. Dessutom behandlas endast det materialflöde uppströms mellan OEM och centrallager som utgörs av det utvidgade försörjningskedjan. Därav undersöks inte materialflödet nedströms mot slutkund. / Purpose - Falling margins in primary products have directed increased attention to the profitable spare parts business. However, there are challenges around the flow of spare parts, including i) theoretical gap around the flow of spare parts, ii) the need to streamline the flow of spare parts, and iii) lack of practical work process. Based on these challenges, the purpose of the study has been formulated as "To design a work process for more efficient material flow of spare parts between OEM and central warehouse for manufacturing companies". By identifying and analyzing efficiency variables that affect the flow of spare parts, a practically applicable work process has been created to streamline the supply chain and fill the knowledge gap in the field. Method - This study is of the single-case study type, which examines the material flow of spare parts and work processes in logistics. Data were collected through interviews and document studies to identify efficiency variables. The study combines theory and empiricism to obtain a deeper understanding of the case and aims to draw conclusions and provide insights that can be applied within the field of logistics in general. Findings - The result of the study is a work process that has been designed to streamline the material flow of spare parts between the OEM and the central warehouse. By having identified efficiency variables, the study has prioritized those variables with the greatest potential for improvement. A work process has been developed with concrete proposals for improvements to reduce distance, costs, and lead-times to the central warehouse. The results provide insights into how the material flow can be made more efficient between the OEM and the central warehouse of manufacturing companies. Implications - The result of the study fills the knowledge gap by examining the flow of spare parts and its connection to the efficiency of supply chains. By having identified efficiency variables, the study contributes to increased understanding of how companies can streamline the handling of spare parts. The study addresses important challenges in spare parts supply by offering practical solutions and insights to decision makers to create efficient material flows. In this study, a work process has been created, which can help companies to streamline their spare parts flows and avoid unnecessary resource consumption. The result of the study can serve as a guide for companies that strive to improve their material flow of spare parts and increase their overall efficiency. Limitations - The study's limitations are that a single case study has been carried out. In addition, only the upstream material flow between the OEM and the central warehouse that constitutes the extended supply chain is treated. As a result, the material flow downstream towards the end customer is not investigated.

ABSTRACT Date: 2nd June 2024  Level: Master thesis in Product and Process Development, advanced level, 30 credits Institution: School of Innovation, Design and Engineering, Mälardalen University Author: Raiman Darman, 25th April 2000, Jasmin Alhaj, 12th Mars 1998 Title: Improving the Material Flow through Just-in-time Tutor: Ola Wassenius & Oliver Söderlund, ABB Robotics, Mats Ahlskog, Mälardalen University  Keywords: Material flow,  Just-in-time, Lean production, Warehouse management system Purpose: The purpose of this master thesis is to explore how Just-in-time principles can be applied to improve the internal material flow and to identify necessary functionalities in the warehouse management system to support Just-in-time. Research questions:  Q1: How can the material flow in production systems be improved by implementing Just-In-time? Q2: What type of functionality is needed in the warehouse management system to support Just-in-time? Method: This study employs qualitative research and an abductive approach to achieve its objectives. Data collection is categorized into secondary research, involving a review of existing literature, and primary research, which includes a case study conducted through interviews and observations. Both semi-structured and unstructured interviews were employed with the case company and the benchmarking organization. The use of benchmarking allows for the comparison of organizational practices, challenges, and outcomes, aiding in identifying areas for improvement and gaining insights into effective strategies. Conclusion: Addressing the first research question, the material flow can be improved by transitioning to a pull-based system and implementing concepts such as supermarkets and point-of-use storage. Furthermore, integrating automated systems for tracking cart availability and establishing clear protocols for standardized work procedures are crucial. Real-time communication and coordination between departments, facilitated by advanced solutions like real-time visibility screens, are also ways of improving the material flow.  Addressing the second research question, it's critical to integrate the internal WMS with the SAP ERP software, address communication gaps, provide comprehensive user training and support, streamline task sequencing, and conduct regular system updates and maintenance. / SAMMANFATTNING Datum: 2 juni 2024 Nivå: Examensarbete i produkt- och processutveckling, avancerad nivå, 30 hp Institution: Akademin för Innovation, Design och Teknik, IDT, Mälardalens universitet  Författare: Raiman Darman, 25 april 2000, Jasmin Alhaj, 12 mars 1998 Titel: Förbättra materialflödet genom Just-in-time Handledare: Ola Wassenius & Oliver Söderlund, ABB Robotics, Mats Ahlskog, Mälardalens Universitet Nyckelord:  Materialflöde, Just-in-time, Lean production, lagerhanteringssystem Syfte: Undersöka hur Just-in-time-principer kan tillämpas för att förbättra det interna materialflödet och att identifiera nödvändiga funktioner i lagringshanteringssystemet för att stödja Just-in-time.  Frågeställningar: F1: Hur kan materialflödet i produktionssystemen förbättras genom att implementera Just-in-time? F2: Vilken typ av funktionalitet behövs i lagerhanteringssystemet för att stödja Just-in-time? Metod: Denna studie använder kvalitativ forskning och en abduktiv metod för att uppnå sina mål. Datainsamlingen kategoriseras i sekundär forskning, med en genomgång av befintlig litteratur, och primär forskning, som inkluderar en fallstudie genomförd genom intervjuer och observationer. Både semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer används med caseföretaget och benchmarkingorganisationen. Användningen av benchmarking gör det möjligt att jämföra organisatoriska metoder, utmaningar och resultat, vilket hjälper till att identifiera områden för förbättringar och få insikter i effektiva strategier. Slutsats: Genom att ta itu med den första forskningsfrågan kan materialflödet förbättras genom att gå över till ett pull-baserat system och implementera koncept som stormarknader och point-of-use. Dessutom är det avgörande att integrera automatiserade system för att spåra vagnens tillgänglighet och upprätta tydliga protokoll för standardiserade arbetsprocedurer. Kommunikation i realtid och koordinering mellan avdelningar, underlättat av avancerade lösningar som skärmar i realtid, är också sätt att förbättra materialflödet. För att ta itu med den andra forskningsfrågan är det viktigt att integrera det interna WMS med SAP ERP-programvaran, åtgärda kommunikationsluckor, tillhandahålla omfattande användarutbildning och support, effektivisera uppgiftssekvenseringen och genomföra regelbundna systemuppdateringar och underhåll.