Att besöka museum är ett populärt nöje, och ett sätt att erhålla ny kunskap. Tidigare studier har visat på positiva resultat av att öka meningsfullheten av besöken genom användning av teknologi. Denna forskning introducerade en design som framtagits genom deltagande design. Forskningen visar på möjligheten att förstärka upplevelsen av museibesöket genom digitalt gåvo-givande beteende. Deltagarna besöker ett museum som ett par, där den ena parten agerar gåvogivare och den andra mottagare. Under besöket ritar deltagarna sketcher, hittar objekt, svarar på frågor angående utställningsföremålen och samlar därigenom ledtrådar för att avkryptera gåvan. Denna forskning förklarar hur gåvo-givande beteende bidrar till den sociala upplevelsen mellan romantiska par och hur denna bidrar till upplevelsen av museibesöket. Resultatet erbjuder möjligheter för vidare forskning om hur nära förhållanden påverkar meningsfulla upplevelser. / Museums are popular among people to relax and obtain knowledge. Prior studies showed great efforts on increasing meaningfulness of the museum tour with the support of technology. This research introduces a design created through participatory design practice. The interaction presents its potential of enhancing the museum visiting experience for visitors in intimate relationships through digital gift- giving behavior. Participants visit the museum as couples, with one party acting as the gift giver and the other as the gift receiver. During the visit, participants draw sketches, find objects, answer questions related to the objects and collect the clues to decrypt the given gift. This research explains how gift- giving behavior enhances the social experience between the intimate couple and how social interaction between intimate couple enhances the museum visiting experience. This research suggests the opportunity for research on the effect of the close relationship on meaningful experiences.

Det förekommer skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Skillnaderna kan ge negativa hälsokonsekvenser för de enskilda individerna och för samhället. Många unga, invandrare, personer med beroendeproblematik, bidragsberoende och personer med diagnoser står idag utanför arbetsmarknaden och löper större risk att hamna i utanförskap. Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan leda till negativa konsekvenser för hälsan som påverkar en individs livssituation. Att arbeta är en central del av individers liv som ger en känsla av sammanhang och meningsfullhet. Studiens syfte är undersöka kommunanställdas erfarenhet av att arbeta med utanförskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kommunanställda som arbetar med utanförskap i en kommun i Mellansverige. Det insamlade materialet har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att samverkan mellan olika aktörer underlättar kommunanställdas möjlighet att ge socialt stöd till individer som befinner sig i utanförskap. Att ge socialt stöd ansågs också vara viktigt i arbete med utanförskap eftersom utsatta människor kan sakna det. Deltagarna i studien har belyst att individer som har socialt sammanhang påverkar deras delaktighet i samhället. Att uppleva sammanhang kan skapa en meningsfullhet för utsatta individer som befinner sig i utanförskap. En rimlig slutsats av resultatet är att de kommunanställda arbetar med att öka det sociala sammanhanget bland utsatta personer som söker hjälp och kan hjälpa dem med att öka det sociala stödet. Deltagarna belyste även att deras arbete med att motverka utanförskap lyckas med hjälp av deras samverkan med aktörer och myndigheter. / There are differences in health between different groups in society. The differences can cause negative consequences for individuals and for the society. Young adults, immigrants, people with addiction problems, contributions dependent, people with diagnoses are currently outside the labor market who are more likely to end up in social exclusion. Individuals who are far from the labor market can affect their life situation, which usually has negative consequences. Work today is a central part of individuals lives that’s gives a sense of context and meaningfulness. The aim of the study is to analyse communal employees experience of work with exclusion. To answer the study’s purpose, a qualitative method was used, and semi-structured interviews were conducted with five communal employees who work with people in social exclusion in a communal in the middle of Sweden. The collected material has been analysed through a manifest content analysis. The results show that collaboration between different actors facilitates their ability to provide social support to individuals who are in exclusion. Social support was considered important in work with exclusion because it leads to positive factors. The communal employees highlighted that social context among vulnerable individuals is something that affects them to take part in the society and experience meaningfulness. A reasonable conclusion from the result is that communal employees work to increase the social context among vulnerable people who seek help thereby increasing social support. The participants have highlighted that their work with people is in social exclusion succeeds with the help of their collaboration with actors and authorities.

Denna kvalitativa studie med etnografisk metodansats syftar till att beskriva samt förstå vad vårdhundsinsatsen betyder för äldres välbefinnande ur ett interaktionistiskt perspektiv och vilka övriga effekter som insatsen bidrar till. Studiens resultat bygger på fyra observationer som utförts under pågående vårdhundsinsatser på ett äldreboende i en mellanstor svensk kommun, samt fem kompletterande intervjuer med relevant yrkespersonal. Resultatet visar att vårdhundar bidrar till äldre personers välbefinnande genom att skapa en meningsfullhet i vardagen. Hunden möjliggör för brukare att släppa sin oro om så bara för en liten stund samt ger hälsofrämjande effekter i form av bland annat en ökad fysisk aktivitet. Förutsatt att brukaren inte besitter en rädsla eller allergi kopplad till hundar. Utifrån resultatet har slutsatsen om att äldres psykiska hälsa behöver bejakas samt prioriteras lika högt som deras fysiska hälsa framkommit, genom att implementera vårdhundsinsatsen i större omfattning inom äldreomsorgen. / This qualitative study based on ethnographic methodology aims to describe and understand the meaning of the animal-assisted therapy for older persons´well-being from an interactionist perspective and what other effects this can contribute to. The result of the study is based on four observations that were conducted at a care home in a medium-sized municipality in Sweden, as well as five complementary interviews with some of the professional staff. The result shows that therapy dogs contribute to the well-being of the older adults by creating a meaningfulness in their everyday life. To make it possible for older persons to let go of their concerns if only for a little while as well as to give health-promoting effects in the form of, among other things, increased physical activity. Assuming that the older person do not have a fear or allergy associated with dogs. From the result, the conclusion is that the mental health of older persons needs to be treated as well as their physical health, by implementing therapy dogs to a greater extent within eldercare.

Denna kvalitativa studie med etnografisk metodansats syftar till att beskriva samt förstå vad vårdhundsinsatsen betyder för äldres välbefinnande ur ett interaktionistiskt perspektiv och vilka övriga effekter som insatsen bidrar till. Studiens resultat bygger på fyra observationer som utförts under pågående vårdhundsinsatser på ett äldreboende i en mellanstor svensk kommun, samt fem kompletterande intervjuer med relevant yrkespersonal. Resultatet visar att vårdhundar bidrar till äldre personers välbefinnande genom att skapa en meningsfullhet i vardagen. Hunden möjliggör för brukare att släppa sin oro om så bara för en liten stund samt ger hälsofrämjande effekter i form av bland annat en ökad fysisk aktivitet. Förutsatt att brukaren inte besitter en rädsla eller allergi kopplad till hundar. Utifrån resultatet har slutsatsen om att äldres psykiska hälsa behöver bejakas samt prioriteras lika högt som deras fysiska hälsa framkommit, genom att implementera vårdhundsinsatsen i större omfattning inom äldreomsorgen / This qualitative study based on ethnographic methodology aims to describe and understand the meaning of the animal-assisted therapy for older persons´well-being from an interactionist perspective and what other effects this can contribute to. The result of the study is based on four observations that were conducted at a care home in a medium-sized municipality in Sweden, as well as five complementary interviews with some of the professional staff. The result shows that therapy dogs contribute to the well-being of the older adults by creating a meaningfulness in their everyday life. To make it possible for older persons to let go of their concerns if only for a little while as well as to give health-promoting effects in the form of, among other things, increased physical activity. Assuming that the older person do not have a fear or allergy associated with dogs. From the result, the conclusion is that the mental health of older persons needs to be treated as well as their physical health, by implementing therapy dogs to a greater extent within eldercare

<p>Författaren till detta arbete har anledning att tro att piloter från olika flygsystem inom Flygvapnet känner olika stor grad av meningsfullhet med det arbete de utför. I detta arbete gör författaren en undersökning där han utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv försöker påvisa sådana skillnader mellan stridspiloter och transportflygpiloter. Samt vilka effekter dessa skillnader i så fall kan innebära för piloternas hälsa och motivation i såväl yrket som i livet i allmänhet. Författaren beskriver utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) hur det går att förklara varför vissa människor är bättre rustade än andra för att klara av problematiska situationer eller svåra händelser. Vidare beskriver författaren även vikten av att individer känner en meningsfullhet i det arbete de utför och hur detta kan påverka deras vilja till att stanna kvar i det. Största delen av empirin till arbetet erhåller författaren genom en enkätundersökning bland piloter i Flygvapnet som flyger antingen JAS 39 Gripen eller C-130 Hercules. Resultatet av undersökningen är att författaren inte lyckas påvisa någon skillnad i känsla av sammanhang mellan de båda grupperna. De har utifrån detta resultat således likartade förutsättningar för att hantera motgångar och svåra situationer i livet. Författaren ser vidare en tendens till att transportflygpiloterna uppfattar sitt arbete som något mer meningsfullt än stridspiloterna, särskilt tydligt är detta i åldersintervallet 30-39 år. Författaren lyckas emellertid inte påvisa dessa skillnader som statistiskt signifikanta och utifrån uppmätt meningsfullhet med yrket drar författaren slutsatsen att de båda pilotgrupperna har likartade förutsättningar till att vilja stanna kvar inom sina respektive yrken.</p> / <p>The author of this work has reasons to believe that pilots from different systems within the Swedish air force experiences different degree of meaning with that work they carry out. In this essay the author does a survey where he on the basis of a behavior scientific perspective tries to identify such differences between fighter pilots and transport pilots. He also tries to describe what possible effects these differences, if they exist, could cause for the pilots' health and motivation. The author describes on the basis of Aaron Antonovskys theory about sense of coherence (SOC) how it is possible to explain why some people, better than other, manage to copewith difficult situations or threatening events. Furthermore the author describes the importance of feeling a purpose and meaningfulness with the work the pilots do and how this may affect their willingness to remain in their trade. The author has obtained most of the empirical material through a survey among pilots in the Swedish Air Force, flying either the JAS 39 Gripen or the C-130 Hercules. The result of the study is that the author is not able to detect any differences in sense of coherence (SOC) between the two groups of pilots. Based on this result they therefore seem to have similar abilities to handle adversities and difficult situations in life. The author also sees a tendency that cargo pilots experiences their work as something more meaningful than fighter pilots, this is particularly evident in the age 30-39 years. However, the author does not manage to prove these differences as statistically significant. Based on the study the author therefore draws the conclusionthat neither of the two different groups of pilots is more likely than the other to leave their profession due to lack of meaningfulness with what they are accomplishing.</p>

Författaren till detta arbete har anledning att tro att piloter från olika flygsystem inom Flygvapnet känner olika stor grad av meningsfullhet med det arbete de utför. I detta arbete gör författaren en undersökning där han utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv försöker påvisa sådana skillnader mellan stridspiloter och transportflygpiloter. Samt vilka effekter dessa skillnader i så fall kan innebära för piloternas hälsa och motivation i såväl yrket som i livet i allmänhet. Författaren beskriver utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) hur det går att förklara varför vissa människor är bättre rustade än andra för att klara av problematiska situationer eller svåra händelser. Vidare beskriver författaren även vikten av att individer känner en meningsfullhet i det arbete de utför och hur detta kan påverka deras vilja till att stanna kvar i det. Största delen av empirin till arbetet erhåller författaren genom en enkätundersökning bland piloter i Flygvapnet som flyger antingen JAS 39 Gripen eller C-130 Hercules. Resultatet av undersökningen är att författaren inte lyckas påvisa någon skillnad i känsla av sammanhang mellan de båda grupperna. De har utifrån detta resultat således likartade förutsättningar för att hantera motgångar och svåra situationer i livet. Författaren ser vidare en tendens till att transportflygpiloterna uppfattar sitt arbete som något mer meningsfullt än stridspiloterna, särskilt tydligt är detta i åldersintervallet 30-39 år. Författaren lyckas emellertid inte påvisa dessa skillnader som statistiskt signifikanta och utifrån uppmätt meningsfullhet med yrket drar författaren slutsatsen att de båda pilotgrupperna har likartade förutsättningar till att vilja stanna kvar inom sina respektive yrken. / The author of this work has reasons to believe that pilots from different systems within the Swedish air force experiences different degree of meaning with that work they carry out. In this essay the author does a survey where he on the basis of a behavior scientific perspective tries to identify such differences between fighter pilots and transport pilots. He also tries to describe what possible effects these differences, if they exist, could cause for the pilots' health and motivation. The author describes on the basis of Aaron Antonovskys theory about sense of coherence (SOC) how it is possible to explain why some people, better than other, manage to copewith difficult situations or threatening events. Furthermore the author describes the importance of feeling a purpose and meaningfulness with the work the pilots do and how this may affect their willingness to remain in their trade. The author has obtained most of the empirical material through a survey among pilots in the Swedish Air Force, flying either the JAS 39 Gripen or the C-130 Hercules. The result of the study is that the author is not able to detect any differences in sense of coherence (SOC) between the two groups of pilots. Based on this result they therefore seem to have similar abilities to handle adversities and difficult situations in life. The author also sees a tendency that cargo pilots experiences their work as something more meaningful than fighter pilots, this is particularly evident in the age 30-39 years. However, the author does not manage to prove these differences as statistically significant. Based on the study the author therefore draws the conclusionthat neither of the two different groups of pilots is more likely than the other to leave their profession due to lack of meaningfulness with what they are accomplishing.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra. Det kan uppstå konflikter ifall deras roll och person inte stöder varandra. Sekretesslagen är ett exempel på något som kan hindra sjuksköterskorna från att hjälpa och detta bidrar till en konflikt mellan sjuksköterskornas personlighet och roll. En sådan konflikt kan leda till att sjuksköterskorna inte mår bra och de kan bli känslomässigt engagerade så att de känner sig förvirrade och frustrerade. Det gör att de inte kan hitta en mening i det de gör och arbetet upplevs som tungt och meningslöst. De upplever att de inte kan hjälpa föräldrarna som utreds när de inte vet varför de utreds. De känner att harmoni uppkommer ibland av sig själv och ibland försöker de själv åstadkomma denna harmoni på olika sätt. En sjuksköterska umgås med vänner, andra utvecklas kunskapsmässigt o.s.v. / We have done a social psychological study where we have studied the child health nurses' experiences of meaningful work in child care center. Our purpose of this study is to increase understanding of how the child health clinic nurses go about to feel the work meaningful and feel good at the same time. The results show that the creation of meaning is of great importance for the nurses in their welfare. It shows that the nurses feel meaningfulness in their work when they as a person and as a role support each other and when there is harmony between the two. The nurses feel well and work flows in without effort, the nurses want to help and it´s a part of the role to help and in this way role and person supports each other. There may be conflicts if they do not. Secrecy law is an example of something that may prevent nurses from helping and the law contributes to a conflict between the nurses’ personality and their role. Such conflict can lead to the nurses do not feel well and they can become emotionally involved so that they feel confused and frustrated. This means that they cannot find a meaning in what they do. The work is perceived as heavy and useless and they feel that they cannot help parents who are investigated when they do not know why they are being investigated. Harmony occurs sometimes by itself and sometimes the nurses try themselves to achieve this harmony in different ways. A nurse socializes with friends, others develop their knowledge etc.

Today's labor market is experiencing a rapid change within the workforce. A new generation, generation Y, is entering the workforce and thus comes the slow and steady exit of generation X. The results lead to new preferences and values within work as generation Y brings new characteristics within the work environment. The present situation causes a problem for organizations, as well as for employees, because of the differences that develop, and organizations need to react to the transforming workforce. This study will chart and explain generation Y to give answers as to what preferences the generation possesses and what they seek within the workplace. This charting process is executed with the help of a global survey that was conducted by Universum in 2014 along with former theories within scientific areas. Moreover, to understand how organizations can react, we have contacted top workers within the Universum organization to help us understand the fundamentals of how organizations can counter this new generation. Results of the analysis and findings show us that generation Y is a cohort like no other before - looking for work within flexible environments, motivation from their superiors and the true meaning within work. Also, the study explains how organizations today need to tackle this emerging generation from a more datadriven method to truly understand the generation completely. Furthermore, how organizations also need to work with the term purpose and align it with the organization and potential future employee´s purpose. / Employer branding (EB) innebär att företag applicerar marknadsföringstekniker inom rekryteringsprocessen för att attrahera nuvarande och potentiella medarbetare. Företagets employer brand förmedlas genom deras employer value proposition (EVP), det centrala verktyget inom EB. Företagets EVP erbjuder organisationer en chans att differentiera sig från andra företag genom att ta fram unika attribut, det vill säga utmärkande egenskaper hos organisationen. I dagens läge ser vi hur en ny generation, generation Y, träder in på arbetsmarknaden. Detta för med sig en förändring i hur organisationer bör tänka kring sitt employer brand eftersom generation Y besitter nya förväntningar på företag och arbetsplatser. Generation Y skiljer sig åt från tidigare generationer. De har en annorlunda syn på work-life balance, möjligheter till att snabbt avancera inom karriären samt meningsfullhet. Uppsatsen har i syfte att kartlägga hur generationens preferenser ser ut inom arbetsmarknaden samt hur organisationer i sin tur kan bemöta generation Y vid användandet av sin EB. För att kunna svara på problemformuleringen använder sig studien av semistrukturerade intervjuer som berör ämnet EB och ställer frågor kring hur generation Y skiljer sig från generationer i vad de vill ha och hur organisationer kan arbeta för att bemöta dem. Studien använder sig av intervjuer och sekundärdata i form av en undersökning som metod. Studien besvarar frågor och myter kring generation Y och kommer även med tips kring hur organisationer kan bemöta denna generation. Studien landar i slutsatsen att generation Y söker efter snabba framsteg inom karriären, mentorskap, work-life balance och meningsfullhet inom arbetet. Paradoxalt nog vill generation Y arbeta hårt för att avancera inom karriären men samtidigt erhålla work-life balance, något som är utmärkande för denna heterogena generation. Studien har funnit att organisationer inte kan forma sin EB mot generation Y utifrån trender eller generalisering av generationen. Ett mer datadrivet sätt att arbeta för att förstå sin målgrupp är att rekommendera. Vidare är det viktigt för organisationer att arbeta med begreppet purpose, både sitt eget och sina framtida anställdas. Detta innebär att organisationen tydliggör vad dem själva anser är meningsfullt och försöker finna individer som ligger i linje med vad som är framtaget. Avslutningsvis är det även viktigt för organisationer att tänka på trovärdighet inom sitt employer brand och se över vilka attribut som de redan har. Attribut som anses självklara kring företaget bör inte tas med i företagets EVP.Företag bör istället fokusera på attribut som väcker meningsfullhet hos generation Y och som anses attraherande för företagets önskade målgrupp. Emellertid måste attributen som finns med i företagets EVP anses som sanna och trovärdiga av målgruppen.

The primary objective of this study was to investigate the relationship between archetypal values (measured by the PMAI), career orientations (measured by the COI), perceived career success and meaningfulness (measured by open-ended questions) in a sample of 207 participants employed in the science and engineering sector. The secondary objective was to qualitatively assess the core themes underlying individuals‟ perceptions of their career success and meaningfulness. The tertiary objective was to determine whether demographic groups differ in terms of their archetypal values and career orientations. The research findings indicated significant relationships between participants‟ archetypal values, career orientations, their perceptions of career success and meaningfulness. The findings further revealed a number of core themes underlying individuals‟ perceptions of their career success and meaningfulness. Significant differences were observed between demographic groups in terms of their archetypal values and career orientations. The findings contributed valuable new knowledge to inform career counselling and decision-making practices. / Industrial and Organisational Psychology / M. Com. (Industrial and Organisational Psychology)

Text in Afrikaans / Die doel van die navorsing is om die individu se aanpassing tydens integrasie te ondersoek. 'n Gedragsprofiel vir aanpassing word in die literatuuroorsig voorgestel volgens sin van koherensie as konstruk van die salutogenese paradigma. Empiries word die lewensorientasievraelys as psigometriese instrument gebruik om sterkte van sin van koherensie te bepaal. K walitatiewe onderhoude, gegrond op fenomenologiese beginsels, word gebruik om aanpassing kwalitatief te evalueer. In die navorsingsontwerp is daar sprake van verkennende, beskrywende en verklarende navorsing en nie-waarskynlikheidsteekproeftrekking word gebruik. Kwantitatiewe en kwalitatiewe resultate word gekoppel ten einde inteme geldigheid op kontekstuele vlak te verseker. Bevindinge toon dat betekenisvolheid van die integrasieproses die vemaamste verskil maak tussen aanpassing en nie-aanpassing. Verstaanbaarheid binne grense van die onmiddellike omgewing en hantering van instrumentele eise sonder om die fokus op emosionele parameters te plaas, fasiliteer verdere aanpassing. Relevante sleutelwoorde is aanpassing, stres, patogenese, salutogenese, sin van koherensie, verstaanbaarheid, hanteerbaarheid, betekenisvolheid, fenomenologie en triangulasie. / The aim of this research is to study individual coping during integration. A behavioural profile for coping is proposed in the literature study based on sense of coherence, a construct of the salutogenesis paradigm. Empirically the psychometric instrument, orientation to life questionnaire, is used to determine the strength of sense of coherence. Qualitative interviewing, based on phenomenological principles, is used to evaluate coping qualitatively. In the research design there are signs of exploratory, descriptive and explanatory research and nonprobability sampling is used. Quantitative and qualitative results are combined to ensure internal validity on a contextual level. Findings showed that meaningfulness of the integration process is the major difference between coping and not coping. Comprehensibility within the boundaries of the immediate environment and the management of instrumental demands without focusing on the emotional parameters, facilitate further coping. / Industrial Psychology / M.A. (Industrial Psychology)