Popular video games often provide people with the option to play characters that are good or evil in nature, and yet, little is known about how individual differences in personality relate to the moral and ethical alignments people chose in their digital representations. We examined whether participants' pre-existing levels of moral disengagement and Big 5 scores predicted the alignments they selected for their avatar in video game play. Results revealed that men, relative to women, were more likely to play "bad guys" and that moral disengagement predicted this finding. Agreeableness and conscientiousness mediated the relationship between moral disengagement and alignment such that those higher in these two traits were more likely to play good characters.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur XXL, Blocket och SJ framställer HBTQ-personer i sina reklamfilmer under 2010-talet. Dessa reklamfilmer dök upp i mainstreammedier efter ett förtryck mot ryska HBTQ-personer 2013. Detta väckte mitt intresse för att studera deras framställning och ta reda på hur dessa tre reklamfilmer kan förstå som ett stöd för den marginaliserade gruppen. Det är en kvalitativ semiotisk analys som studerar konstruktionen och representationen av HBTQ-personer. Denna studie vilar på queerteori, representationsteori och teori om stereotyper. Resultaten visar att alla tre reklamfilmerna har framställt HBTQ-personer i ett homosexuellt förhållande. Den visar också att två av reklamfilmerna visar mångfald genom att skildra HBTQ-personer med olika hudfärg och med olika etnisk bakgrund. Dock finns det även intersektionalitet av klass, ras och ålder. I analysen framkom det att XXL:s och Blockets reklamfilmer har visat på homosexualitet genom ett queeruttryck, men det saknas i SJ:s reklamfilm som presenterar homosexualitet ur ett heteronormativt perspektiv och försöker normalisera HBTQ-normen. Fördomen att dessa reklamfilmer har en avsikt att stödja ryska HBTQ-personer tenderar att vara sann på grund av de ledtrådar som hittats under analysen och pekar på samma förutsägelse.

Modern identity has been shaped by technology, which has in turn shaped theories in understanding identity. How one communicates who they are to others is given limitless possibilities by the advent of the Internet and computer-mediated environments. Thus, identity theory today must take into account computer-mediated communication theory and research. Such research indicates four ways in which identity is affected by technology. First, researchers have discussed the differences between an individual's true identity and the virtual identity he or she presents, via self-selected text and images, to an online world. Second, researchers have discussed how the Internet can provide both protective anonymity for those who seek it and cathartic disclosure for those who need it. Third, researchers have discussed ways in which users pursue both reflective virtual lives online and role-play with identities, often multiple identities. Fourth, researchers have conducted experiments that reflect the impact that virtual identity has on the practice of communication and the impact communication has on the presentation of the self.

Through a rhetorical and semiotic analysis of six strategically selected charity campaigns, patterns were found in the way charities packaged and conveyed messages and stories in their campaigns. The strategies that became clear were, among other things, the use of contrasting messages and the campaigns ability to elicit guilt and empathy from the recipient. Strategies that had a bearing on how the message was presented and communicated. It was also shown how the packaging of messages and stories has significance for the recipient's further reflection. And how the campaigns convey feelings like guilt and shock as a way to get on the agenda and gain publicity. The essay presents, discusses and uses the theories Agenda setting, Framing, Intertextuality, Semiotics and Rhetoric as a tool in the analysis and creation of an understanding of the framing of the campaigns.

The focus of the study is the representation in the Swedish Printed Media, of a group of Romanian beggars, living in Sweden. This research explores the relationship between the visibility of Romanian beggars in the Swedish media and its perceived effects on that group.The study has two dimensions; one which examines the dominant media discourse on Romanian beggars (from the viewpoint of the printed media), and the other, which examines a group of Romanian beggars’ sense-making of their media representation (the Romanian beggars’ angle). It is the first study to research media representation of Romanian beggars from the beggars’ view. The study has academic relevance because it helps understand better how the Romanian beggars in Sweden live and relate to all the media exposure they have. The findings of the study add to the scarce body of media&communication literature about the beggars from Sweden. The study used methods, such as the content analysis of media frames and visual ethnography, as well the analytical category of visibility, as proposed by Brighenti (2007), as its overarching theoretical framework. It also employed second level agenda setting and framing theoretical concepts to complement the Visibility Theory and to develop a customised theoretical model of media visibility for the issue of Romanian beggars. The study’s results reveal that the dominant media discourse uses a mainly negative tone of voice, which elicits an aggressive emotional response from the reader. Furthermore, other findings in the study also suggest that the participants in the study were mostly unaware of their media visibility. Those, who were aware of the power of media visibility, better perceived the potential effects of it, both positive and negative.

Studien undersöker användandet av mobiltelefonen som medieproduktionsverktyg i skapandet av journalistisk tv-produktion. Detta kallas vanligtvis för mojo, vilket är en förkortning av engelskans mobile journalism. Med ett socialsemiotiskt perspektiv undersöks vad mobiltelefonen erbjuder vad gäller möjligheter och begränsningar inom journalistisk medieproduktion och för att göra tvnyheter. Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för när det passar bäst att använda mobiltelefonen som produktionsverktyg för att göra tv-nyheter. Mobiltelefonen utvecklades inte för att användas som ett medieproduktionsverktyg inom tv-produktion, men används ändå som just det. Studien tar ett teoretiskt avstamp i begreppet affordans, den möjliga användningen av ett objekt. Affordans syftar på det potentiella användandet av ett objekt eller en resurs, när användandet eller ändamålet hamnar utanför vad som var det förutbestämda syftet. Varje användare har dock olika behov och intressen och uppfattar därför ett objekt olika och kan därför upptäcka olika affordanser i samma objekt. Genom att använda metoden research through design, i mitt fall forskning genom att själv göra medieproduktion, och genom intervjuer med mojo-journalister som jobbar inom public service försöker studien besvara följande frågeställningar: • Vilka affordanser framträder när mobiltelefonen används som medieproduktionsverktyg? • Vilka affordanser hos mobiltelefonen kan användas i journalistiska syften? • I vilka sammanhang lämpar det sig bäst att använda mobiltelefonen som produktionsverktyg inom tv-nyheter - och varför? Resultaten i studien pekar på att det finns en rad affordanser som framträder när mobiltelefonen används för att göra tv-nyheter, bland annat att det är ett diskret verktyg, ett snabbt verktyg, att du alltid har den med dig, billigt, ett verktyg som gör det lätt att jobba själv med mera. En slutsats som dras är att det egentligen alltid passar att använda mobiltelefonen som produktionsverktyg inom tvnyheter - så länge man är medveten om dess för- och nackdelar.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.