Sammanfattning Bakgrund: Diabetes typ 2 kan innebära en stor livsstilsförändring för de som får diagnosen. Personerna kan behöva ändra sina motions- och kostvanor, samt vara i behov av läkemedel. Egenvården är betydelsefull för personer med diabetes typ 2 för att undvika komplikationer. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja personerna i egenvården för att kunna göra livsstilsförändringar. Mot bakgrund av detta var det av vikt att undersöka personers upplevelse av sjuksköterskans stöd. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sjuksköterskans stöd vid livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes vilken baserades på 10 vetenskapliga artiklar. För analysen användes Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Den ena var “En trygghet i tillvaron”, där sjuksköterskans stöd vid livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2 upplevdes som motiverande, gav ökat självförtroende samt skapade trygghet. Den andra kategorin benämndes “Att inte känna sig sedd”. Personerna i denna grupp upplevde att stödet inte var tillräckligt samt att de inte blev sedda. De kände sig osäkra och upplevde även en brist på delaktighet. Mot bakgrund av studiens resultat påvisas att det stöd som sjuksköterskan ger till personer med diabetes typ 2 bör vara personcentrerat och anpassat individuellt efter varje persons önskemål och förutsättningar. Slutsats: Personer med diabetes typ 2 upplevelse av sjuksköterskans stöd vid livsstilsförändringar är individuell. Vissa upplevde stödet som positivt, där det gav dem motivation samt ökat självförtroende. Å andra sidan upplevde vissa att de inte blev sedda, vilket även resulterade i en känsla av osäkerhet.   Nyckelord: diabetes typ 2, egenvård, livsstilsförändring, patientens upplevelse, sjuksköterska, stöd

No description available.

Bakgrund En gomspalt påverkar oftast ett barns talutveckling. Barn med läpp-käk-gomspalt är dock en heterogen grupp, vilket innebär att det finns stora skillnader på hur talet kommer att utvecklas. Tidigare studier har funnit mönster som förefaller kunna predicera fonologiska nedsättningar i en äldre ålder. Fler studier behövs för att styrka resultaten.     Syfte Studiens huvudsyfte är att undersöka om det finns samband mellan konsonantproduktionen vid 18 månader och 3 års ålder.   Metod Nio barn med unilateral läpp-käk-gomspalt (ULKG) födda inom norra sjukvårdsregionen identifierades. Ljudinspelningar av ULKG-gruppen vid 18 månader och 3 år transkriberades av författarna för talbedömning. En referensgrupp om 12 deltagare utan läpp-käk-gomspalt åldersmatchades med ULKG-gruppen vid 3 års ålder. Vid 18 månaders ålder analyserades spontana yttranden, vid 3 år användes ordbenämning från SVANTE. Vid 18 månader analyserades antalet etablerade konsonanter, antal olika främre konsonanter och antal olika klusiler. Variabler som analyserades vid 3 år var: PCC-A, talavvikelser framför och bakom velofarynx, antal konsonantprocesser och antal etablerade konsonanter.   Resultat Korrelationsanalys mellan 18 månader och 3 år fann signifikans mellan antalet främre konsonanter och PCC-A samt antalet främre konsonanter och antal etablerade konsonanter. Jämförelse mellan ULKG-gruppen och referensgruppen vid 3 år visade på signifikanta skillnader för alla variabler.   Slutsatser Resultatet visar att vissa mönster kan ses vid 18 månader som kan användas för att predicera den fortsatta fonologiska utvecklingen vid 3 år. Vid 3 års ålder finns det skillnader i talutvecklingen mellan barn med LKG och referensgrupp. Ytterligare studier med fler deltagare föreslås.

No description available.

ACOG (American College of Obestetrician and Gynecoligists) believes that the safety and efficacy of misoprostol is sufficiently proven to be used in induction of labor. Treatment with misoprostol (Cytotec®) is usually used outside its indication area. Internationally, the use of misoprostol is preferred before other prostaglandin analogues because it has a large number of benefits. The purpose of this literature study was to investigate the efficacy and safety of misoprostol in the dose regimens 25 μg and 50 μg in pre-induction of labor. Searching for scientific articles for the literature study was implemented on the PubMed database and in search function used the terms “misoprostol” and “labor, induced”. The studies do not show sufficiently large differences that an optimal treatment dose of misoprostol in labor induction should be established. Larger clinical studies are required to determine optimal treatment dose of misoprostol where the route of administration and dose interval should also be investigated.

No description available.

Bakgrund: Majoriteten av dödsfall som sker på sjukhus varje år uppskattas ha varit i behov av palliativ vård. En patient som vårdas palliativt hamnar ofta i fokus och anhöriga till patienten hamnar i bakgrunden. Anhörigas behov av kommunikation och stöd i den svåra perioden påverkar hur anhöriga upplever den palliativa vården och hur dödsfallet av patienten som vårdas palliativt hanteras. Som sjuksköterska är det därför viktigt att inkludera både patienten och de anhöriga i den palliativa vården. Anhörigstöd är tillsammans med kommunikation, teamarbete och symtomlindring de fyra hörnstenar som den palliativa vården bygger på.  Syfte: att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård på en allmän vårdavdelning inom den somatiska vården.  Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt användes där åtta artiklar valdes ut och ligger till grund för studiens resultat. Artiklar söktes i de två databaserna Cinahl och PubMed. I analysen användes en integrerad analys enligt Kristensson.  Resultat: Tre kategorier identifierades: kommunikationens betydelse för delaktighet, betydelsen av stöd och konsekvenser av resursbrister. Resultatet visar att många var nöjda med den palliativa vården men det finns även utrymme för förbättringar då det även upplevdes att vården hade stora brister.  Slutsats: Studien visar att anhöriga får en bättre upplevelse av den palliativa vården när de känner sig delaktiga i vården. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga är därmed viktig. Att anhöriga kunde ringa till vårdavdelningen vid behov av information och uppdateringar i patientens tillstånd gjorde att anhöriga kände sig trygga med vården. Stödet efter dödsfallet är lika viktigt som under vårdtiden. Sörjandet efter patientens dödsfall hanterades lättare om anhöriga kände sig delaktiga i vården, kände trygghet och fick stöd.

No description available.

No description available.

No description available.