Abstrakt Bakgrund: Riskerna för flertalet psykiska och fysiska problem och sjukdomar ökar vid fysisk inaktivitet och minskar vid fysisk aktivitet. Studier har visat att det finns samband mellan påbörjade högskolestudier och en minskad mängd fysisk aktivitet. Projekt Aktiv Student syftar till att få studenter mer aktiva vilket går i linje med fysioterapi som har i uppgift att bland annat främja fysisk aktivitet och hälsa. Kvalitativa studier av deltagarnas upplevda effekter skulle kunna leda till en utveckling av liknande projekt, friskvård, hälsopromotion och andra preventiva åtgärder inom fysioterapin. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka deltagarnas upplevelse av projektet Aktiv Students effekter, som genomfördes vid Luleå Tekniska universitet 2016/2017. Metod: En kvalitativ intervjustudie gjordes med fyra deltagare från Aktiv Student 2016/2017. Ett strategiskt urval genomfördes. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i huvudkategorin; Deltagarnas upplevda påverkan av Aktiv Student, med fyra tillhörande kategorier; Positiva upplevelser av projektdeltagandet i sig, Kortsiktig och långsiktig påverkan på den fysiska hälsan, Träningskompisar och Kortsiktig och långsiktig påverkan på den psykiska hälsan. Till varje kategori finns underkategorier som behandlar området för huvudkategorin. Konklusion: Resultatet visade upplevda förbättringar av den psykiska och fysiska hälsan i samband med ökad fysisk aktivitet. Sociala faktorer, gruppen och träningskompisar var viktiga för motivationen och glädjen i träningen. Deltagarna drevs av både yttre och inre motivation. De med störst inre motivation har varit mest fysiskt aktiva efter projektet. Nyckelord: Aktiv Student, Effekter, Fysisk aktivitet, Hälsa, Motivation

No description available.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra olika metoder för uppskattning av synnerven och gradering av cup/disk förhållandet. Metod: 31 personer med friska ögon deltog i studien varav 25 kvinnor och 6 män. Undersökningen började med visuskontroll med hjälp av en log-MAR tavla. Därefter togs det bilder på synnerven på båda ögonen (med odilaterad pupill) med OCT som möjliggör en 3D visning av cupen och disken. Slutligen togs det bilder på synnerven via en funduskamera som visar en 2D bild. Fyra erfarna optiker fick bedöma 2D bilderna och gradera cup disk förhållandet subjektivt. Parametrarna som bedömdes var horisontell och vertikal cup/disk kvot, samt cup/disk area kvoten. Dessa parametrar jämfördes sedan med mätvärden som var uppskattade med hjälp av OCT maskinens program. Resultat: Resultatet bestämdes med hjälp av ett parat t-test som visade en signifikant skillnad mellan den vertikala cup/disk kvoten (p<0,001) som var uppmätt och uppskattad av OCT och en funduskamera. Likadant för horisontell cup/disk kvoten och cup/disk area kvoten hittades det en signifikant skillnad (p <0,001) vid jämförelse av olika uppskattningsmetoderna. Optikernas cup/disk bedömning jämfördes och resultatet visade att bedömningarna inte var enade, då korrelationen var låg r <0,8. Slutsats: Jämförelsen mellan de subjektiva och objektiva uppskattningarna av horisontell och vertikal cup/disk samt cup/disk area kvoten visade signifikant skillnad. / Aim: The aim of this study was to compare the different methods for estimating the optic nerve head and grading the cup-to-disc ratio. Methods: In this study 31 subjects were included. The participants were aged between 19-32 years old and all of them had healthy eyes. An OCT was used to scan the optic nerve on both eyes and estimate the cup-to-disc ratio. The OCT scanning gives a 3D image of the optic nerve. Finally, the retina was photographed with a fundus camera, where the images were only 2D. Four experienced opticians graded the cup-to-disc ratio based on the 2D images. The parameters that got estimated were the horizontal and vertical cup-to-disc ratio, but even the cup-to-disc area ratio. Both subjective and objective parameters were compared to each other. Results: A paired t-test was performed for the vertical cup-to-disc ratio that was both estimated by the graders and determined by the OCT; the t-test showed a statistically significant difference (p<0,001) between the two. Likewise, a paired t-test was performed for the horizontal cup-to-disc ratio and the cup-to-disc area ratio, which was graded by the opticians and determined by the OCT, and the results showed a significant difference (p<0,001). The agreement between the graders were compared, and the correlation between the ratings of the cup-to-disc ratios was not high r<0,8. Conclusion: The comparison between the subjective gradings from the opticians of the cup-to-disc ratio and the objective cup-to-disc parameters showed a significant difference.

Old studies shows that prescribing of medications with split tablets dosages occurs in 10 % of all presciptions in Sweden. The aim of this study was to find out if any changes has happened since the old studies and if patients still experience difficulties with split tablets. Another aim is to study if there are any diffrences between how men and women experience dosages with split tablets. The method used was an interview study. Patients included were people with prescriptions of split tablets and people who collected prescriptions that included dosages of split tablets for some other person. Customers with prescriptions for animals were excluded. 171 patients with prescriptions of dosages with split tablets were interviewed. 34 patients experienced that they had problems with tablet splitting and of these patients were 68 % women. The most common problems were that the tablets were small and hard which resulted in different sizes of the tablethalfs and that the tablet crumbled. 49 % of the patients used their fingers to split the tablet into halfs. 31 % used a knife and 14 % used a tabletsplitter. The results of this study showed that 2,4 % of the prescriptions had a dosage with split tablets. The study shows that it is more common that women (65 %) split their tablets. Imovane 7,5 mg® is the most common tablet who is splitted. Most of the patients in this study have not considered any alternative to splitting tablets.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa integrerar hälsa i ämnet idrott och hälsa samt vilka hälsodiskurser som finns hos dem. Frågeställningar: Vad har lärare i idrott och hälsa för syn på hälsa? Vad har lärare för syn på hälsa kopplat till ämnet idrott och hälsa? Hur undervisar lärare eleverna om hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vilka hälsodiskurser framträder hos lärare i idrott och hälsa? Metod Studien är kvalitativ och i form av intervjuer med fyra utbildade lärare i grundskolan inom ämnet idrott och hälsa. Ett bekvämlighetsurval gjordes för att hitta deltagare till studien. Som teoretisk utgångspunkt och som analysredskap användes Quennerstedts hälsodiskurser: fysiologidiskurs, riskdiskurs, hygiendiskurs, social fostransdiskurs, moraliseringsdiskurs och motorik- och kroppsupplevelsediskurs. Resultat Resultatet visar på att lärarnas syn på hälsa, samt att kunskapsområdet hälsa i ämnet idrott och hälsa till stor del handlar om fysisk aktivitet. Lärarna är medvetna om de flera olika delar (fysiska, psykiska och sociala) som enligt WHO:s definition ingår i hälsobegreppet, men väljer att lägga den mesta undervisningstiden på just den fysiska delen. Om och när de övriga delarna väl kommer med, sker det oftast i samband med fysisk aktivitet. Lärarna har en gemensam syn på att ämnet idrott och hälsa ska genomsyras av rörelse, hälsa och glädje. Den hälsodiskurs som framträder mest hos lärarna är fysiologidiskursen, medan vissa diskurser knappt går att utläsa i den insamlade empirin. Slutsats Studien visar att lärare i idrott och hälsa behöver lägga mer tid på, och oftare undervisa i den psykosociala delen av hälsa då den fysiska redan tar stor plats. Mycket av resultatet i studien går att koppla till tidigare forskning och stärker att den fysiska delen dominerar lärares syn på och tal om hälsa i ämnet idrott och hälsa.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka sockerintaget och nivån av stress och nedstämdhet hos gymnasieelever. - Hur ser sockerintaget ut hos gymnasieeleverna? - Hur ser nivån av stress ut hos gymnasieleverna? - Hur ser nivån av nedstämdhet ut hos gymnasieeleverna? - Finns det något samband med sockerintag och stress? - Finns det något samband med sockerintag och nedstämdhet? Metod: En kvantitativ studie har genomförts där en enkätundersökning gjorts på tre gymnasieklasser i en kommun i storstockholm. Det var 50 personer som deltog, varav 35 var kvinnor och 15 var män. Deltagarna var mellan 18 och 20 år. Enkäten innehöll frågor som berörde elevernas kostintag, deras upplevda nivåer av stress och nedstämdhet. Data har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Resultatet visade att det mest frekventa intaget av godis och läsk var 2–3 gånger per vecka. Intaget av bakverk och glass var 2–3 gånger per månad. Hälften av eleverna tillsatte socker i mat och dryck. Resultatet angående stressnivåer och nedstämdhet visade att 56 % av eleverna upplevde höga stressnivåer, 44 % upplevde en låga stressnivåer. Resultaten visade också att 66 % av eleverna inte upplevde någon form av nedstämdhet eller mycket lätt nedstämdhet, 17 % upplevde lätt nedstämdhet, 15 % upplevde måttlig nedstämdhet och 2 % av eleverna upplevde svår nedstämdhet. Resultatet visade ett signifikant samband mellan ett högt sockerintag och höga stressnivåer. Det visade också ett signifikant samband mellan höga nivåer av nedstämdhet och även mellan ett högt intag av godis och höga nivåer av nedstämdhet. Slutsats: Resultaten i denna studie visade att ett högt sockerintag korrelerar med höga nivåer av stress och nedstämdhet. Det visade även att ett högt intag av godis korrelerade med höga nivåer av nedstämdhet. Det krävs mer forskning kring detta område och forskningen bör framförallt fokusera på att hitta orsakssamband mellan dessa variabler.

Introduction: Previous studies have reported that there is a seasonal variation in the prevalence of Attention- deficit/hyperactivity disorder (ADHD) diagnosis and medication in among other North America and Europe. The reason for this has suggested being relative immaturity.Aim: To investigate, in the county of Värmland, if children born late in the year are more likely to have medical treatment of ADHD compared to children born early in the year.Material and Methods: a population-based study including all children in the county of Värmland, Sweden, that were born between 2000 – 2011. Patients defined as children with ongoing prescription of ADHD medication and without intellectual disability or severe motor impairment by January 2018. Risk ratio for receiving ADHD medication during different quarters of the year were calculated with reference data from Statistics Sweden (SCB) on the total number of children registered in the present county.Results: The study included 27 950 children and 999 children of them had ADHD medication. The prevalence of ADHD medication had a trend to rise although the year. Risk ratios (95 % CI) for ADHD medication were 1.42 (1.15 – 1.75) in boys and 1.39 (0.98 – 1.92) in girls when comparing the fourth to the first quarter of the year.Conclusions: Children, especially boys, born late in the year have higher rates of ADHD medication. This could lead to that children born early in the year is diagnosed later. The study cannot enounce a cause for this, but relative immaturity is a possibility.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur en hälsoinriktad skolmiljö påverkade elevernas psykiska och fysiska hälsa. Vi valde Ålstensskolan som är en kommunal F-5 skola i Stockholm. Skolan hade daglig pulshöjande träning på schemat, för att få eleverna fysiskt aktiva. Vi utgick från två frågeställningar, (1) Hur upplevde mellanstadieeleverna pulshöjande aktivitet under skoldagarna? (2) Hur upplevdes elevernas kognitiva förmåga på lektionstid? Metod För att få svar på studiens frågeställningar, genomfördes fem intervjuer samt en observation på Ålstensskolan. Analysen som valdes var innehållsanalys. En semistrukturerad intervjuguide låg till stöd i intervjuerna. På så sätt kunde vi ställa följdfrågor och ta del av ytterligare beskrivningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades upprepade gånger för att öka tillförlitligheten. Transkriberingen kondenserades för att hitta relevanta teman, koder och meningsbärande enheter. Resultat Teman som låg till grund för vår studie baserades på våra resultat samt observationen vi gjorde på skolan. Våra teman blev Rörelse, Den goda Ålstensandan samt Lugn & Ro. Utifrån intervjuerna tolkade vi respondenternas upplevelser och fick fram vårt resultat. Tack vare skolans drivna idrottslärare, rektor och elever blev de pulshöjande aktiviteterna genomförbara. Majoriteten av eleverna på skolan blev pigga, glada och fann ett stort intresse i att vara fysiskt aktiva. Resultatet av vår intervjustudie visade att eleverna kunde få en bättre fysisk förmåga, förbättrad koncentrationsförmåga samt förbättrad inlärningsförmåga på teorilektionerna, genom den pulshöjande träningen på skolan. Detta såg lärarna under lektionstid då eleverna var piggare. Slutsats Studien visade på att Ålstensskolans aktivitetsprogram bidrog till att elever rörde på sig mer och utvecklade sitt perspektiv på hälsa. Skolan bidrog till en förbättrad koncentration och inlärningsförmåga genom fysisk aktivitet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att intervjua gymnasieelever som går på en nationell godkänd idrottsutbildning, deltagarna spelar fotboll på elitnivå. Syftet är att undersöka om hur den psykiska ohälsan upplevs bland unga elitidrottare. Frågeställningar: Hur upplevs psykisk ohälsa bland unga elitidrottare? Vilka faktorer har påverkat psykisk ohälsa? Hur hanterar deltagarna psykisk ohälsa? Metod För att få svar på frågeställningar intervjuades fem deltagare som studerar på en nationell godkänd idrottsutbildning. Deltagarna är 18 år. En semistrukturerad intervjuguide användes för att få ut så breda svar som möjligt. Varje intervju spelades in med hjälp av två Smartphone från Apple. Därefter transkriberades intervjuerna och analyserades av båda författarna med hjälp av kodning. Koder skapades genom att studera meningar och hitta passande koder för psykisk ohälsa. Resultat Resultatet visade att varje spelare med en nuvarande eller tidigare skada hade många olika former med psykisk ohälsa. Resultatet visade också att det är många faktorer som har påverkat psykisk ohälsa och orsaker kan skilja sig från individ till individ dock är det många orsaker som återkommer för varje individ. De mest förekommande orsakerna till psykisk ohälsa är skador, brist på tid att spendera med vänner och familj, att hinna med skolan och för liten omtanke från klubbens sida under skadeperiod. Slutsats Denna studie har visat att en ung elitsatsande fotbollsspelare ställs inför många krav och förväntningar varje dag som kan leda till psykisk ohälsa och detta måste förebyggas i framtiden genom att underlätta för spelarna med ett bättre samarbete mellan klubbarna, skolan och familjen.