ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) is a phenomena that is much talked about in both schools and in communities. Today, there is a conflict surrounding the diagnosis ADHD. A part of the conflict takes part between the sociologist Eva Kärfve and Christopher Gillberg, professor in child- and teenage psychology. The roots of this conflict surrounds the much debated line of what is seen as normal and “too” different, basically how many children that actually should have the diagnosis. The purpose with this study is to show five different views of the diagnosis ADHD, using five teachers. To make this study possible, five informants have participated and shared their view on the diagnosis ADHD as well as their experience with the diagnosis. The informants work at a school in the municipality of Huddinge. The school has students from the 6th to the 9th grade, one preparation class, on special school class and one study group for students with concentration difficulties. The study is based on a method of study which focuses on interpretation of the empirical material. The result of this study is that the informants were of the opinion that medication was a big advantage with the diagnosis, so that the students could work in a school environment. Though there were separate opinions on whether or not the medication should be used and to what degree. The result was that certain informants thought that there were many tricks in the physical environment that could be useful, before adding medication to the equation. The informants thought that one big disadvantage with the diagnosis were that the students were very careful with not sharing the information about the diagnosis to other students. The informants believe that students with the diagnosis ADHD could get some form of “label” on them from their classmates and the teachers.   Keywords: ADHD, medication, diagnosis, normality, stigma, individualization Nyckelord: ADHD, medicinering, diagnos, normalitet, stigmatisering, individualisering

SAMMANFATTNING Introduktion Olika typer av allergier utgör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Allergenspecifik immunterapi (ASIT) är en behandlingsmetod för patienter med måttlig till svår allergisk rinit med eller utan astma, då symtomlindrande behandling varit otillräcklig. Syfte Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur patienter skattar sina allergiska symtom, skattning av egenvårds medicinering samt skattning av den hälsorelaterade livskvaliteten, före, under och efter avslutad ASIT-behandling mot björkpollen och/eller 5-gräs. Metod Studien var en kvantitativ registerstudie med deskriptiv och komparativ ansats. Patienters skattning av allergiska symtom och skattning av egenvårds medicinering samt den skattade livskvaliteten har studerats. Datainsamlingen är gjord under åren 2005 - 2009 med hjälp av ett självskattningsformulär som tilldelades patienter som fick ASIT-behandling på en Lung- och allergimottagning på ett sjukhus i mellan Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 42 patienter, 22 män och 20 kvinnor. Medelåldern i gruppen var 34,7 år. Resultat Resultatet i denna studie visade att det finns ett negativt samband mellan patienters skattning av allergiska symtom och skattning av livskvalitet både före och efter avslutad ASIT behandling. Livskvaliteten skattades signifikant högre mellan första och sista mätningen i hela patientgruppen. Både kvinnor och män skattade lägre egenvårds medicinering under behandlingstiden, men resultatet visar inte på några signifikanta skillnader i skattning av medicinering mellan kvinnor och män. Resultatet visade inga skillnader mellan könen avseende förändringen i den skattade livskvaliteten. Slutsats Patienterna skattar mindre allergiska symtom och lägre behov av egenvårds medicinering men högre livskvalitet efter ASIT-behandling. Resultatet visar inga skillnader mellan könen. Sådan kunskap kan bidra till värdefull information till vårdgivaren och det i sin tur kan bidra till en bättre omvårdnad av patienter som erhåller ASIT-behandling. / ABSTRACT Introduction Different types of allergies constitutes one of the public health diseases in Sweden. Allergenspecific immunotherapy (ASIT) is a treatment for patients with moderate to severe allergic rhinitis with or without asthma, where symptomatic treatment was insufficient. Aim The aim of this study was to obtain knowledge about how patients estimate their allergic symptoms, their estimation for self-care medication and their estimation of quality of life before, during and after ending the ASIT-treatment with birch pollen and or 5-grass allergen. Method A descriptive, comparative, quantitative patient journal study was conducted. Patients estimation of their allergy symptoms, their estimation of self-care medication and estimation of quality of life have been studied. The data was collected during the years of 2005-2009 by using self -assessment questionnaires wish was given to patients that was receiving ASIT treatmentat a Lung and Allergy Department, at a hospital in the middle of Sweden. The study group consisted of 42 patients, 22 men and 20 women with a mean age of 34,7 years. Results The main findings of this study shows that there is a negative connection between patient’s estimation of their allergic symptoms and quality of life both before and after ending ASIT treatment. Patients estimation of the quality of life got significantly higher in the whole study group comparing first and last measurement. Both women and men estimated lowered selfcare medication during the treatment period, but no significantly differences could be found between the genders regarding estimation of their medication. The result showed no differences between the genders regarding estimation of quality of life. Conclusion Patients estimated less allergic symptoms and lower need of self-care medication but a higher quality of life after ASIT-treatment. The result shows no differences between genders. Such knowledge can contribute to valuable information to caregivers and in turn it may result in a better care of patients who receives ASIT-treatment.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som leder till en ökad förstöring av de dopaminproducerande nervcellerna. Sjukdomen visar sig med symtom som rörelsehämning, muskelstelhet och skakningar. Det förekommer även kognitiva störningar som till exempel minnessvårigheter och talsvårigheter. För personer som lever med Parkinsons sjukdom innebär det en livslång behandling med medicinering. Det är en sjukdom som påverkar hela personens liv. Syfte: Syftet med arbetet är att sammanställa vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats för att belysa vilka erfarenheter patienter har av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Datainsamlingen genomfördes i PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades med en kvalitativ granskningsmall från SBU och analyserades med en 5 stegsmodell från Forsberg & Wengström (2015). Resultat: Arbetets resultat bygger på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultatet är indelat i tre huvudkategorier, förändrad livssituation med underkategorierna kommunikation, anpassning till sin sjukdom och oviss framtid, medicinering med underkategorin kontroll över situationen och emotioner med underkategorierna stigma, oro och lidande i relation till sjukdomen. Konklusion: Patienter som lever med Parkinsons sjukdom har en erfarenhet av en förändrad livssituation i form av att behöva anpassa sig till olika hinder i vardagen. Medicineringen är en stor del i deras liv och innebär att de själva måste ha kontroll över sin medicin och oro kring om de som är involverade i deras vård har tillräcklig kunskap om hur medicinen fungerar. Det är en känslomässig sjukdom som innefattar frustration och tankar om att inte passa in i samhället. Patienterna lever i en ovisshet för hur morgondagen kommer att bli och hur framtiden på längre sikt kommer att vara. Det innefattade även rädsla för att bli dement och förlora sin självständighet. / Background: Parkinson’s disease is a neurological disease, that leads to an increased destruction of the dopamine producing neurons. The disease brings symptoms such as akinesia, rigidity and tremor. There are also cognitive symptoms, such as memory loss and speaking disabilities. For people living with Parkinson’s disease, it implicates a lifelong treatment with medication. It is a disease that has an impact on the whole person's life. Aim: The aim of this study is to compile scholarly articles with qualitative design to illuminate what experiences patients have of living with Parkinson’s disease Method: Literature study with a qualitative design. Data collection was sampled from PubMed and Cinahl. The articles were reviewed with a qualitative review template from SBU and where analysed with a 5-step model from Forsberg & Wengström (2015). Result: The study’s result is based on 12 qualitative scholarly articles. The result is divided into three main categories, changed life situation with the subcategories communication, adaption to the disease and uncertain future, medication with the subcategory control of the situation and emotions with the subcategories stigma, concern and suffering in relation to the disease. Conclusion: Patient’s living with Parkinson’s disease has an experience of a changed life situation, such as needing to adapt to different challenges in everyday life. Medication is a big part of their life, that implies that they have control of their own medication and they are concerned that the people that are involved in their care do not have enough knowledge about how the medication works. It is a disease that has an emotional aspect, that includes frustration and thoughts about not fitting in to society. The patients are living with an uncertainty about how their days will turn out and about how their future will be. It also included fear about developing dementia and lose their independence.

Bipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig sjukdom och risken för återinsjuknande är livslång. Risken för suicid och olycksfall är förhöjd under både maniska och depressiva episoder. Farmakologisk långtidsbehandling är den primära behandlingen för att behandla och förebygga maniska och depressiva skov vid bipolär sjukdom. Bristande läkemedelsföljsamhet är den vanligaste orsaken till återinsjuknande och ett stort hälsoproblem. Syftet med studien var att utforska aspekter som kan påverka följsamheten till underhållsbehandling hos personer med bipolär sjukdom. En integrativ litteraturstudie genomfördes inspirerad av Whittemore och Knafls metod. Totalt 15 studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats inkluderades. Som teoretisk utgångspunkt i resultatdiskussionen användes Orlandos teori om en reflektiv omvårdnadsprocess. Ur dataanalysen framkom fyra teman vilka innehöll totalt åtta underteman. De fyra identifierade teman var: Patient/sjukdom; Familj och samhälle; Läkemedel samt Behandlingsallians och undervisning. Att ha kunskap om avgörande faktorer för läkemedelsföljsamhet kan fungera som ett viktigt verktyg i specialistsjuksköterskans hälsoarbete med patienter med bipolär sjukdom. Behandlingsalliansens betydelse för följsamheten framkom i studien. Samlad kunskap om faktorer som påverkar följsamheten till långtidsmedicinering kan ge ökad förståelse och verktyg för sjuksköterskan i mötet med patientgruppen.

Bakgrund: Forskning visar att antipsykotisk medicinering är en förutsättning för att upprätthålla hälsa och en god funktionsnivå hos patienter med psykossjukdom. Samtidigt är det vanligt att patienter slutar medicinera. Patienter har rätt att vara delaktiga i sin vård och behandling och psykiatrisjuksköterskan har ett ansvar att se till att dessa rättigheter uppfylls. Patienters upplevelser av delaktighet i samband med antipsykotisk medicinering är således viktiga att belysa. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av antipsykotisk läkemedelsbehandling med fokus på vad som påverkar patientens delaktighet Metod: Som metod valdes en litteraturöversikt med systematisk ansats. En litteratursökning genomfördes i tre olika databaser och 15 vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Dessa artiklar analyserades med tematisk analysmetod.  Resultat: Patienters upplevelser av vad som påverkar delaktighet i samband med antipsykotisk läkemedelsbehandling beskrevs genom fyra huvudteman; “Kommunikation och relationer med vårdpersonal”, “Upplevelser av maktlöshet vid medicinering”, “Bristfällig eller ingen information om antipsykotiska läkemedel från vården” samt “Hur läkemedlet i sig och dess biverkningar påverkar inställningen till medicinering”.  Slutsats: Patienters delaktighet i läkemedelsbehandlingen påverkas främst av dennes relation med läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Individanpassad och tydlig läkemedelsinformation, en jämn maktbalans mellan patient och vårdpersonal samt patientens inställning till medicinering påverkar också delaktigheten men samtliga aspekter förutsätter att fungerande vårdrelationer existerar. / Background: Research shows that antipsychotic medication is a prerequisite for maintaining health and a good level of function in patients with psychosis. At the same time, it is common for patients to stop taking medication. Patients have the right to participate in their care and treatment and the psychiatric nurse has a responsibility to ensure that these rights are met. Patients' experiences of participation in connection with antipsychotic medication are thus important to shed light on.  Aim: The aim was to describe patients’ experiences of antipsychotic drug treatment with focus on what affects the patient’s participation Method: A literature review with a systematic approach was chosen as method. The literature search was performed in three databases and 15 original scientific articles were included. These articles were analysed with a thematic content analysis Results: Patients' experiences of what influences participation in connection with antipsychotic drug treatment were described through four main themes;"Communication and relationships with healthcare professionals", "Experiences of powerlessness during medication", "Inadequate or no information about antipsychotic drugs from healthcare" and "How the drug itself and its side effects affect the attitude towards medication" Conclusion: Patients' participation in drug treatment is mainly affected by their relationship with doctors, nurses and other healthcare professionals. Individualized and comprehensible drug information, an even balance of power between patient and healthcare staff and the patient's attitude to medication also affect participation, but all aspects presuppose that functioning healthcare relationships exist.

<p><strong>Background:</strong> In the schools today it is common that teachers talk about children with special needs and children with “Attention Deficit Hyperactivity Disorder” – ADHD. You can often hear people discuss about children with ADHD from the teachers point of view, that pupils are hard to handle and that they do not know how to create a good relationship with them. But you seldom hear anyone talk about school from the children’s perspective, how they feel, think and experience their school attendance. </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this qualitative study was to examine how a functional disability like ADHD can effect a childs schooling and also to show how pupils with ADHD themselves experience their school attendance and how they are being treated by teachers and other pupils.</p><p><strong>Method:</strong> In order to investigate this, five interviews was carried out with students in the the ages of 16-25. I was interested in their experiences from their years in compulsory school, first to ninth grade. The theoretical basis in this study has been Vygotskijs socio-cultural perspective and concepts such as self-esteem and individualization.</p><p><strong>Result:</strong> The result of the interviews shows that large classes and disturbing noises in the classroom affected the pupil’s concentration in a bad way. They felt that their teachers did not listen or understood their complex of problems, which resulted in frustration, disappointment and anger, which often led to conflicts. They also felt that the teachers very often criticized and punished them, which resulted in more frustration and decreased self-esteem. All respondents felt a kind of alienation because of the treatment from teachers and other children.</p><p><strong>Conclusions:</strong> One of the conclusions in this study is that the teachers did not have enough knowledge, understanding or competence to give the pupils the support they required, and therefore, this study emphasizes the importance of further education for teachers.</p>

Background: In the schools today it is common that teachers talk about children with special needs and children with “Attention Deficit Hyperactivity Disorder” – ADHD. You can often hear people discuss about children with ADHD from the teachers point of view, that pupils are hard to handle and that they do not know how to create a good relationship with them. But you seldom hear anyone talk about school from the children’s perspective, how they feel, think and experience their school attendance.  Purpose: The purpose of this qualitative study was to examine how a functional disability like ADHD can effect a childs schooling and also to show how pupils with ADHD themselves experience their school attendance and how they are being treated by teachers and other pupils. Method: In order to investigate this, five interviews was carried out with students in the the ages of 16-25. I was interested in their experiences from their years in compulsory school, first to ninth grade. The theoretical basis in this study has been Vygotskijs socio-cultural perspective and concepts such as self-esteem and individualization. Result: The result of the interviews shows that large classes and disturbing noises in the classroom affected the pupil’s concentration in a bad way. They felt that their teachers did not listen or understood their complex of problems, which resulted in frustration, disappointment and anger, which often led to conflicts. They also felt that the teachers very often criticized and punished them, which resulted in more frustration and decreased self-esteem. All respondents felt a kind of alienation because of the treatment from teachers and other children. Conclusions: One of the conclusions in this study is that the teachers did not have enough knowledge, understanding or competence to give the pupils the support they required, and therefore, this study emphasizes the importance of further education for teachers.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom och är en starkt bidragande orsak till sjukdomar som stroke, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och arterioskleros. En effektiv läkemedelsbehandling mot hypertoni reducerar kraftigt insjuknande och död i dessa sjukdomar. Mer än 50 % av patienterna som behandlas för hypertension, slutar helt sin behandling inom ett år från att diagnos har ställs. Bland de som fortsätter sin behandling är det endast hälften som är följsamma det vill säga tar 80 % av sitt förskrivna antihypertensiva läkemedel. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till medicinering hos patienter med diagnosen hypertension. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med en ansats till innehållsanalys. Tio artiklar från sju kvantitativa studier och tre kvalitativa studier, som svarade på syftet kvalitetsgranskades och inkluderades i litteraturstudien. Resultat: Resultatet visade att anledningen till att inte följa sin läkemedelsordination kan bero på många olika faktorer som grundar sig på patienters attityd till sin sjukdom och medicin, sociala och ekonomiska faktorer, mental påverkan samt vårdgivarens roll och agerande. Konklusion: Att se varje patient som unik och arbeta personcentrerat visade sig förbättra följsamheten till läkemedelsbehandlingen. Detta är ett område där mer forskning krävs. / Background: Hypertension is a common disease and is a major contributor to diseases such as stroke, heart failure, coronary artery disease and atherosclerosis. An effective drug treatment for hypertension greatly reduces illness and death from these diseases. More than 50% of patients being treated for hypertension, stops treatment within a year of the diagnosis. Among those who continue their treatment, only half are compliant i.e., taking 80% of their prescribed antihypertensive medications. Objective: The aim of this study was to investigate the factors that influence adherence to medication in patients with the diagnosis hypertension. Method: The method used was a literature review with an approach to content analysis. Ten articles from seven quantitative studies and three qualitative studies, answering the study aim were reviewed regarding scientific quality and were finally included in the literature review. Results: The results showed that the reason for not being adherent to medication could be caused by many different factors, based on patients' attitudes to their illness and medicine, social and economic factors, mental influence and the caregiver's role and actions. Conclusion: To see each patient as a unique person and give individualized care improved adherence to drug treatment. This is an area where more research is needed.

Samhället formas genom vårt språk och därför kan mänsklig kommunikation aldrig betraktas som neutral. Trots det missar den samhällsvetenskapliga forskningen ofta att belysa språkets betydelse för hur komplexa sociala fenomen framställs och förstås. Hur och i vilka sammanhang samhälleliga fenomen nämns och diskuteras i media påverkar hur människor uppfattar och förhåller sig till fenomenet i verkligheten. Det är i relationen mellan språk, kommunikation och samhälle den här studien har sitt fokus. Studien syftar till att undersöka hur diagnosen ADHD framställs i svenska dagstidningar. Studien har för avsikt att undersöka hur dagstidningstexter framställer ADHD i perspektiv som fokuserar på diagnos och funktionsförmåga. Vidare syftar studien till att belysa hur individuella erfarenheter och upplevelser skildras i dagstidningstexter. Tre svenska dagstidningar har valts ut och utifrån dessa har artiklar som berör ADHD analyserats. För att kunna uppfatta och förstå mönster och strukturer i texter som framställer ADHD är studiens utgångspunkt diskursteori. Diskurser fungerar som ett raster för vad som kan sägas, tänkas och skrivas om ett visst fenomen. Mänskliga handlingar och skeenden får genom diskurser en objektiv status vilket får effekten att de blir förgivettagna. Materialet i studien har analyserats med utgångspunkt i Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som syftar till att belysa hur diskurser producerar och reproducerar ojämlika maktförhållanden i samhället. Resultatet tyder på att ADHD skildras ur ett antal återkommande diskurser, där främst en medicinsk diskurs dominerar. Personer som kommer till tals eller skildras i texterna upplevs ha ett motsägelsefullt förhållande till diagnosen. Det finns ett behov av att befinna sig inom diskursen för att ha rätt till samhällets stöd. Samtidigt motsätter sig personerna diagnosens stigmatiserande effekter. Studiens resultat visar att ADHD inte låter sig förklaras genom enstaka diskurser. Det krävs, precis som Fairclough hävdar, ett kritiskt ifrågasättande av intertextuella sammanhang för att förstå komplexiteten i ett fenomen som ADHD. / Society is shaped by our language and therefore human communication can never be considered neutral. Nevertheless, social science research often misses the importance of language for how complex social phenomena are produced and understood. How and in which contexts social phenomena are mentioned and discussed in the media affect how people perceive and relate to the phenomenon of reality. It is in the relationship between language, communication and society this study has its focus. The study aims at investigating how the diagnosis ADHD is presented in Swedish daily newspapers. The study intends to investigate how daily newspapers present ADHD in perspective that focuses on diagnosis and functional ability. Furthermore, the study aims at illustrating how individual experiences and events are depicted in newspaper articles. Three Swedish daily newspapers have been selected and from these, articles concerning ADHD have been analyzed. To detect and understand patterns and structures in texts that concern ADHD, the study takes origin in the discourse theory. Discourses act as a filter for what can be said, thought and written about a certain phenomenon. Human acts and occurrences are given an objective status through the discourse, which causes them to be taken for granted. The material in the study has been analyzed based on Norman Fairclough's critical discourse analysis aimed at illustrating how discourses produce and reproduce an uneven balance of power in society. The result suggests that ADHD is described by many recurring discourses, primarily dominated by a medical discourse. Persons who are spoken or portrayed in the texts are found to have a contradictory relationship to the diagnosis. There is a need to be in the discourse to be entitled to community support. At the same time, the individuals oppose to the stigmatizing effects of the diagnosis. The results of the study show that ADHD cannot be explained by single discourses. It is necessary, as Fairclough claims, to have a critical questioning of intertextual contexts to understand the complexity of a phenomenon such as ADHD.

To tackle the problem of poor adherence to medication, pill boxes are manufactured to help patients store and organise their pills. Unfortunately, pill boxes alone cannot aide people with memory difficulties to improve their adherence to medication. A solution to this problem is to improve pill boxes by integrating technology. Technology makes it possible to have audio signals, as well as light signals, in a pill box, which can remind the users of their dosing times. The purpose of this report is to design a pill box unit, which together with an already designed watch unit from the company Victrix AB, will form a lockable dosing system. The pill box unit itself should be able to facilitate medication intake for people with disabilities in their hands, among other disabilities and diagnoses, as well as for the visually impaired. Interviews were conducted with potential users of a dosing system to identify the product requirements of a pill box. These requirements were used to generate different concepts. From the concepts developed, two were chosen for further development and design in CAD. The results from the study were Dosis, a pill box with an automatic locking function, and Medix, a pill box with a manual locking function, which together meet all the set requirements. Due to the limitations imposed on the design, in correlation with the requirements that were set, the study could not design a concept of a pill box that could solely meet all the requirements. / För att förhindra underdosering vid medicinering av läkemedel tillverkas dosetter, ett förvaringsutrymme för tabletter. Dessvärre hjälper inte endast ett förvaringsutrymme för att människor med minnessvårigheter ska komma ihåg att inta sin medicinering. En lösning till detta problem är doseringssystem, vilket påminner användare om deras doseringstillfällen med hjälp av en ljudsignal. Syftet med denna rapport är att konstruera en pillerdosaenhet, som tillsammans med en redan formgiven klockenhet från företaget Victrix AB, ska bilda ett låsbart tablettdoseringssystem. Pillerdosaenheten i sig ska kunna underlätta tablettintag för personer med, bland annat, handikapp i händerna och för synskadade. Intervjuer med potentiella användare för ett tablettdoseringssystem genomfördes för att identifiera de krav som ställs på en dosett. Kraven användes sedan för att generera olika koncept. Utifrån de framställda koncepten valdes två, ett med manuell låsfunktion och ett med en automatisk låsfunktion, för att vidareutvecklas och sedan konstrueras i CAD. Resultatet blev Dosis med automatisk låsfunktion och Medix med manuell låsfunktion, som tillsammans kan uppfylla alla ställda krav på produkten. På grund av begränsningar som sattes på konstruktionen, i samband med kravställningen, kunde studien inte komma fram till en enskild pillerdosa som kunde uppfylla samtliga krav.