Spelling suggestions: "subject:"mejeri"" "subject:"khejeri""
1 |
Energisanvändning i mejeriverksamhet : En fallstudie vid Wermlands Mejeri AB med fokus på ånganvändning och energieffektivisering / A case study investigating the energy consumption at the Wermlands Mejeri dairy plant in Värmlands Nysäter, SwedenNielsen, Rita, Johansson, Staffan January 2016 (has links)
Mjölkindustrin tillhör en av världens största industrier, och är den snabbaste växande sektorn inom jordbruksnäring. Varje år produceras cirka 800 miljoner ton mjölk världen över, varav svenskar årligen konsumerar cirka 150 kg mejeriprodukter per person. Framställningen av mejeriprodukter innefattar ett flertal processer som kräver stora mängder energi, främst i form av ånga till upphettning av mjölk och vatten samt elektricitet till kylning. Anledningen till att mjölken genomgår diverse behandlingar är framförallt för att döda skadliga bakterier och sporer men också ur kvalitetssynpunkt. För att möta de miljömässiga utmaningar vi står inför krävs att nya hållbara lösningar utvecklas och implementeras. Enligt miljöbalken ska verksamheter använda förnybara energikällor i den utsträckning det är möjligt, återvinning av värme skall nyttiggöras och det ska hushållas med såväl energi som andra resurser. Wermlands Mejeri, beläget i Värmlands Nysäter, startade sin verksamhet i september 2015. Mejeriet framställer dagligen 18 400 liter lättmjölk, mellanmjölk, standardmjölk och grädde, med målet att till augusti 2016 dubbla produktionen med samma sortiment. Syftet med del I av denna studie är att utföra en energikartläggning för att bestämma mejeriets totala energibehov samt hur behovet är fördelat på diverse processer. Energiinventeringens syfte utöver att skapa insikt i hur energianvändningen är fördelad är att ligga som grund för jämförelser med liknande anläggningar. På så vis kan en uppfattning om förbättringspotential erhållas. Vid jämförelser mellan olika anläggningar har nyckelvärdet specifik energikonsumtion, SEC, använts. SEC definieras som använd energi dividerat med den totala produktionsvolymen och kan appliceras på en delprocess eller en hel produktionsanläggning. Analyser av energianvändning och effektiviseringspotential har utförts genom termodynamiska beräkningar, fysiska mätningar, simuleringar och ingenjörsmässiga uppskattningar. Enligt den kartläggning som gjorts förbrukar Wermlands mejerier idag 1141 MWh per år, vilket motsvarar ett SEC-värde på 0,19 kWh/liter mjölkprodukt. Vid en fördubbling av produktionen skulle energianvändningen öka till 1570 MWh per år och SEC-värdet reduceras till 0,13 kWh/l varav värmebehovet representerar 0,09 kWh/l. Två svenska referensanläggningar som använts vid jämförelser har ett totalt SEC-värde på 0,11 respektive 0,12 kWh/liter mjölkprodukt där värmebehovets SEC-värde är 0,05 respektive 0,06 kWh/l. Syftet med del två av studien är således att belysa förbättringspotential genom reducerat värmebehov och ånganvändande. Målet är att presentera åtgärder som sänker och tillgodoser energibehovet utan förbränning av fossila bränslen. Resultatet visar att bränslebehovet kan reduceras från 105 till 782 MWh/år med olika åtgärder. Bränslekostnaden utan åtgärder antas vid dubblad produktion uppgå till drygt 750 000 SEK per år. Vid utbyte till pelletspanna och med samtliga åtgärder genomförda är bränslekostnaden 250 000 SEK/år och koldioxidutsläppen reducerades med över 1000 ton/år. Totala SEC-värdet på värmesidan reduceras då från 0,09 kWh/l till 0,06 kWh/l vilket är jämförbart med de svenska referensanläggningarna. / The dairy industry is one of the world’s largest industries, and the most rapidly expanding sector of agriculture. Every year more than 800 million tons of milk is produced globally, of which the Swedish population annually consumes more than 150 kg per capita. Refinement of milk includes several processes that require large amounts of energy, mainly in the form of steam for heating of milk and electricity for cooling. The main reasons the milk has to go through these heating and cooling process is to reduce the bacterial count, rendering the product safe to drink and of a consistent quality. To meet the environmental challenges that lie ahead, it is important that sustainable solutions for the dairy industry are developed and implemented. According to the environmental code, all industries shall use renewable energy sources to the highest possible degree, recycling of heat shall be used and housekeeping of energy and other resources is of uttermost importance. Wermlands Mejeri, a dairy plant in Värmlands Nysäter, started their operations in September 2015. Today they produce about 18 400 liters of dairy product, with a product portfolio consisting of three different types of milk (0.5, 1.8, and 3 percent fat) and cream. Their goal is to expand the operation, so that the production volume will be doubled by august 2016. The commencing chapter of this report is based on a survey with the goal of defining the total energy consumption at the plant, and also to investigate how the need of energy is divided between the different processes. This survey is purposed to be compared to the energy consumption at other similar dairy plants, in order to point out if (and where) there is any potential to increase the energy efficiency. When comparing different facilities, the key indicator Specific Energy Consumption (SEC) is used. SEC is defined as the total used energy divided by the amount of product, and can be applied on specific processes as well as an entire operation. According to the analysis, Wermlands mejerier consumes 1141 MWh yearly, which corresponds to a SEC index of 0.19kWh/liter milk product. A doubling of the milk production would lead to an increase in energy use to 1570 MWh/year, and a reduction in SEC to 0.13 kWh/l of which the heating system stands for 0.09 kWh/l. The two Swedish reference factories which were used as comparison have an SEC index of 0.11 and 0.12 kWh/l milk product, of which the heating system stands for 0.05 and 0.06 kWh/l, respectively. The aim of the second part of the study is to highlight the potential for improvement by reducing the heating demand and steam usage. The goal is to suggest practice changes that reduce and meet the need for energy without burning fossil fuels. The study shows that the fuel usage can be reduced from 1050 to 782 kWh/year by different interventions. Without these interventions, the fuel cost is expected to reach over 750,000 SEK/year when doubling the production. If all interventions, including changing to pellet boiler, are implemented, the fuel cost will be 150,000 SEK/year and the carbon dioxide emissions reduced by over 1,000 tons yearly. The total SEC index of the heating system will then be reduced from 0.09 to 0.06 kWh/l, which is comparable to the Swedish reference factories.
|
2 |
Energianvändning i mejeriverksamhet : En fallstudie vid Wermlands Mejeri AB med fokus på elanvändning och kylbehov / A case study investigating the energy consumption at the Wermlands Mejeri dairy plant in Värmlands Nysäter, SwedenJohansson, Staffan January 2016 (has links)
Mjölkindustrin är en av världens största industrier, och är den snabbaste växande sektorn inom lantbruksnäring. Varje år produceras cirka 800 miljoner ton mjölk världen över, varav svenskar årligen konsumerar cirka 150 kg mejeriprodukter per person. Framställningen av mejeriprodukter innefattar ett flertal processer som kräver stora mängder energi, främst i form av ånga till upphettning av mjölk och vatten samt elektricitet till framförallt kylning. Anledningen till att mjölken genomgår diverse behandlingar är framförallt för att döda skadliga bakterier och sporer men också för att mjölken skall uppfylla vissa kvalitetskriterier. För att möta de miljömässiga utmaningar vi står inför krävs att nya hållbara lösningar utvecklas och implementeras. Enligt miljöbalken ska verksamheter använda förnybara energikällor i den utsträckning det är möjligt, återvinning av värme skall nyttiggöras och det ska hushållas med såväl energi som andra resurser. Wermlands Mejeri, beläget i Värmlands Nysäter, startade sin verksamhet i september 2015. Mejeriet framställer dagligen 18 400 liter lättmjölk, mellanmjölk, standardmjölk och grädde, med målet att till augusti 2016 dubbla produktionen med samma sortiment. Syftet med första delen av denna studie är att utföra en energikartläggning för att bestämma mejeriets totala energibehov samt hur behovet är fördelat på diverse processer. Vid jämförelser mellan den undersökta anläggningen och andra mejerier har nyckelvärdet specifik energikonsumtion, SEC, använts. SEC definieras som använd energi dividerat med den totala produktionsvolymen och kan appliceras på en delprocess eller en hel produktionsanläggning. Undersökningen består av fysiska mätningar, termodynamiska beräkningar och simuleringar i SimuLink. Enligt den kartläggning som gjorts förbrukar Wermlands mejerier idag 1 141 MWh per år, vilket motsvarar ett SEC-värde på 0,19 kWh/liter mjölkprodukt. Vid en fördubbling av produktionen skulle energianvändningen öka till 1570 MWh per år och SEC-värdet reduceras till 0,13 kWh/l. Två svenska referensanläggningar som använts vid jämförelser har SEC-värden på 0,11 respektive 0,12 kWh/liter mjölkprodukt. I den andra delen av rapporten undersöks fem olika åtgärder, vars mål är att reducera mejeriets användning av elektricitet och således innebära en ekonomisk besparing. Dessa åtgärder är fokuserade till kylsystemet och ventilationsanläggningen, vilka tillsammans står för mer än hälften av mejeriets elanvändning. Förslagen behandlar värmeåtervinning vid kylning av grädde, användning av marken som värmesänka för kylmaskiner, kylning av kylrum med hjälp av uteluft, tilläggsisolering av kylrummets tak, samt tidsstyrning av mejeriets ventilationsanläggning. Undersökningen konstaterar att åtminstone tre av åtgärdsförslagen bör övervägas för genomförande, då de uppvisar ekonomisk besparingspotential. / The dairy industry is one of the world’s largest industries, and the most rapidly expanding sector of agriculture. Every year more than 800 million tons of milk is produced globally, of which the Swedish population annually consumes more than 150 kg per capita. Refinement of milk includes several processes that require large amounts of energy, mainly in the form of steam for heating of milk and electricity for cooling. Milk is an extraordinary environment for bacteria and spores to thrive in. The main reasons the milk has to go through these heating and cooling process is to reduce the bacterial count, rendering the product safe to drink and of a consistent quality. To meet the environmental challenges that lie ahead, it is important that sustainable solutions for the dairy industry are developed and implemented. According to the environmental code, all industries shall use renewable energy sources to the highest possible degree, recycling of heat shall be used and housekeeping of energy and other resources is of uttermost importance. Wermlands Mejeri, a dairy plant in Värmlands Nysäter, started their operations in September 2015. Today they produce around 18 400 liters of dairy product, with a product portfolio consisting of three different types of milk (0.5, 1.8, and 3 percent fat) and cream. Their goal is to expand the operation, so that the production volume will be doubled by august 2016. The commencing chapter of this report is based on a survey with the goal of defining the total energy consumption at the plant, and also to investigate how the use of energy is allocated between the different processes. This survey is purposed to be compared to the energy consumption at other similar dairy plants, in order to point out if (and where) there is any potential to increase the energy efficiency. When comparing different facilities, the key indicator Specific Energy Consumption (SEC) is used. SEC is defined as the total used energy divided by the amount of product, and can be applied on specific processes as well as an entire operation. The investigation consists of physical measuring, thermodynamical calculations and simulations in SimuLink. According to this survey, Wermlands Mejeri annually consumes 1 141 MWh of energy, equalling a SEC-value of 0.19 kWh/liter produced milk. When the production is expanded, the energy consumption is predicted to total 1 570 MWh per year, or 0.13 kWh/liter. As a point of reference, the SEC-values of two dairy plants used in the comparison are 0.11 and 0.12 kWh/liter respectively. In the second section of this report, five different operational improvements are defined and investigated, with the purpose of reducing the consumption of electric energy at the plant, and to reduce the operational cost. This investigation is focused on the cooling system and the ventilation equipment. The solutions consist of re-use of heat during cream cooling, usage of the ground as a heat sink for the liquid coolers, refrigerating the cold storage with outside air, extra insulation of the cold storage ceiling, and time-regulation of the ventilation system. At least three of the proposed improvements should be considered for implementation, as they indicate cost-effective ways to reduce the energy consumption.
|
3 |
Lagerstyrning av emballage med hänsyn till utrymmesbegränsningar : En fallstudie vid Arla Foods Linköping / Inventory management of materials subject to storage space constraints : A case study at Arla Foods LinköpingIsaksson, Carina January 2011 (has links)
Detta examensarbete har utförts på Arla Foods mejeri i Linköping. Mejeriet har länge haft problem med höga lagernivåer av emballage som resulterat i stora hanteringssvårigheter och höga kostnader. Syftet med detta arbete är att föreslå en effektivare lagerstyrning med målet att minska de höga lagernivåerna av emballage på mejeriet. En nulägesanalys visade att medelbeläggningen för perioden 2010-05 – 2011-02 var ca 70 % av maxkapaciteten varav ca 30 procentenheter utgjordes av säkerhetslagret. Totalkostnaden för lagerföring och beordring för ett år baserat på dessa siffror blir ca 1 716 000 kr/år. Alternativa lagerstyrningsmetoder har undersökts i två olika scenarier. Scenario 1 innefattar beräkning av ekonomisk orderkvantitet för varje emballageartikel, men med en utrymmeskostnad inkluderad i lagerföringskostnaden som styrparameter. I scenario 2 konstruerades och undersöktes en optimeringsmodell baserad på en beräkning av periodisk orderkvantitet med hänsyn både till en utrymmeskostnad och aktuella leverantörskrav med avseende på minimibeställningar och leveransfrekvenser. Dessutom användes i denna modell en delad ordersärkostnad för beställning respektive leverans, eftersom ordersärkostnaden vid leverans är gemensam för artiklar från samma leverantör. Undersökningarna visade att mycket finns att vinna på att göra någon form av beräkningar över orderkvantiteterna. Då man bibehåller samma beläggningsgrad som nuläget kan kostnaderna minskas med 47 % för scenario 1 respektive 53 % för scenario 2. Alternativt kan beläggningen minskas med upp till ca 20 procentenheter utan att kostnaden för nuläget överstigs. Rekommendationerna av detta arbete är att företaget gör nya beräkningar för säkerhetslagren, eftersom dessa nivåer är mycket höga. Dessutom kan företaget genom att börja använda beräkningar för ekonomisk orderkvantitet med hänsyn till en utrymmeskostnad göra stora besparingar gällande både utrymme och kostnad. Till sist skulle ett systemstöd för artiklarnas fysiska placering i lagren potentiellt kunna tillgängliggöra mycket av den existerande lagerytan.
|
4 |
Sinar svensk mjölkproduktion? : En studie om en bransch i kris / Is Swedish dairy farming getting dry? : A study on an industry in crisisCarlsson, Victoria, Löfgren, Cecilia January 2015 (has links)
Bakgrund: År 1990 avreglerades den svenska livsmedelsmarknaden för att marknadsanpassasmot den europeiska. Sedan dess har antalet mjölkföretag sjunkit från 25 000mjölkföretag till strax över 4 000 företag. Under slutet av 2014 och början av 2015 haravräkningspriset varit väldigt låg, vilket påverkat mjölkföretagares ekonomiska situation.Varje mjölkföretagare tillhör ett mejeri, till vilket mjölkföretagaren levererar sinmjölk. Mejeriet beslutar vad mjölkföretagaren får betalt för sin vara. Eftersommjölkföretagaren endast har en vara, mjölk, vilken är svårt att differentiera, hamnarmjölkföretagare ofta i en olönsam situation. Syfte: Studien syftar till att förstå den svenska mjölkbranschens struktur och vilkaproblem mjölkföretagare uppfattar i den. Givet den uppfattade strukturproblematikenvill vi undersöka vilka möjligheter mjölkföretagare anser att de har för att påverka sinroll inom mjölkbranschen. Genomförande: Studien inleddes med att ta del av nyhetspress och facklitteratur angåendemjölkbranschen. Insamlandet av sekundärdata följdes upp med insamlande avprimärdata genom flertalet besök på mjölkföretag, enkätundersökningar, en fallstudiesamt en telefonintervju. Studien har ett abduktivt angreppssätt och således har teoriinhämtats parallellt med empirin. Vid insamlandet av empiri använde vi oss av bådekvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa informationen samlades in med hjälpav semistrukturerade respektive strukturerade intervjuer och observationer, medan denkvantitativa empirin samlades in med hjälp av surveyundersökningar. Slutsats: Svenska mjölkföretagare befinner sig idag i en svår situation. De lider av låglönsamhet och har svårt att i rådande branschstruktur påverka sin inkomst. Dåmjölkföretagare ofta har svårt att påverka sin verksamhet och samtidigt har en högarbetsbelastning är det möjligt att det kan påverka deras hälsa på ett negativt sätt. Vitror, likt många mjölkföretagare själva, att mjölkföretagare kan påverka sin situation ibranschstrukturen, men att det kräver mycket arbete. Vill mjölkföretagare påverka sinposition i branschen är det bra för dem att utveckla en tydlig strategi för sitt företag,något vi inte uppfattar att många mjölkföretagare har idag. / Background: In 1990, the Swedish food market was deregulated to be enforced with theEuropean food market. Since then, the number of dairy farms has dropped from roughly 25000 companies, to a little bit more than 4 000 companies. During the end of year 2014 andthe beginning of 2015 the price paid to dairy farmers by dairies has been extremely low,which has had an impact on the dairy farmers profitability. Each dairy farmer has one dairycompany affiliation, and it is the dairy companies who decide which price they will pay forthe milk that is produced. Because of the monotone production of dairy farmers, it isusually hard for them to differentiate their product and they often end up in an unprofitablesituation. Aim: This study aims to examine the dairy industry and the structural problems Swedishdairy farmers perceive within it. Given the perceived structural problems, we want toexamine the approach Swedish dairy farmers holds to the possibilities they considerthemselves to have, to influence their role within the dairy industry. Completion: The study begun by reading newspaper articles, specialist literature and othere-references regarding the dairy industry. The collecting of secondary data was followed upby collection of primary data through several visits by dairy farms, surveys, one case studyand one telephone interview. The study has an abductive approach, and therefore theory andempirical data were collected parallelly. During the collection we used both a qualitativeand a quantitative method. The quantitative information was collected by using semistructuredand structured interviews but also by doing observations. The quantitative datawere collected using surveys. Conclusion: Swedish dairy farmers are today in a severe situation. They suffer from lowprofitability, and it is hard for them to influence their income in the current dairy industrystructure. Because dairy farmers experience low control in their daily work, and at the sametime have a very high work strain, it is possible that it will affect their health in a negativeway. However, we believe that dairy farmers, like many of them selves, can influence theirposition in the dairy industry, even though a lot of work will be needed. If dairy farmerswould like to affect their position in the industry, it would be helpful for them to develop aclear strategy for their companies, something we do not percept that many Swedish dairycompanies have today.
|
5 |
Implementering av LEAN i småskalig mejeriverksamhetKarlsson, Marcus January 2017 (has links)
Wermlands Mejeri AB startade under hösten 2015 som en ny leverantör av mjölk och grädde för de värmländska konsumenterna. Under det dryga året som mejeriet haft sin verksamhet igång har det skett flera investeringar och produktionskapaciteten har ökat. För att uppnå den nya kapaciteten ställs det krav på produktionsutrustningen. Den måste fungera utan avbrott för att få en jämn och kontinuerlig produktion samtidigt som kvaliteten i livsmedelsbranschen är högsta prioritet av hygieniska skäl. När mjölk tillverkas genomgår den ett antal processteg för att kunna säljas. Detta projekt är avgränsat till förpackningssteget och förpackningsavdelningen. Syftet med projektet är att kartlägga de åtta slöserierna som beskrivs i produktionssystemet Lean. Målet är att efter kartläggningen kunna ge konkreta förslag till förbättringar för att minska en eller två slöserier. Genom observationer, intervjuer och insamling av data har slöserierna analyserats och förbättringsåtgärder har föreslagits med hjälp av verktyget 5S. 5S är ett verktyg inom Lean som beskriver hur saker kan förbättras och hur det kan ske. Två av de åtta slöserierna valdes ut för att analyseras mer och ge förbättringsförslag. De två blev rörelser och defekter. Genom att använda sig av de två första S:en, sortera och strukturera så kan rörelser minskas för personalen i förpackningsavdelningen. Defekterna uppstår i de olika maskinerna och kan minskas genom att arbeta mer förebyggande. Genom att införa ett underhållssystem och kartlägga vart och varför defekterna uppstår så skapas en bild av hur defekterna uppstår. Att arbeta systematiskt med de delar som orsakar problem i maskinerna och föra statistik över dem kan antalet defekter minska. Ett avvikelserapporteringssystem bör införas för att se hur ofta och var defekterna uppstår. Projektet kan ses som ett första steg för att införa Lean i Wermlands mejeris verksamhet och kan användas för vidare studier inom området.
|
6 |
Ett VattenåterVinnande mejeri : En fallstudie på ett mejeri / Water recycling cheese dairy : A case study at a dairyNilsson Bergström, Hampus, Carlsson, Lukas January 2021 (has links)
Uppsatsen är en fallstudie utförd på uppdrag av Arla ostmejeri i Kalmar med syfte att undersöka om en minskning av den höga vattenförbrukningen på anläggningen är genomförbar. För att svara på studiens frågeställning har samtal med systemtekniskt kunnig personal på mejeriet tillsammans med egen efterforskning och studiebesök utförts. Fokus har lagts på att undersöka möjligheten att öka användningen av biprodukten produktkondensat som vattenresurs, vilket redan används till en nyttjandegrad upp till ca 50%. Ökningen är tänkt att ske bland annat genom att använda produktkondensatet i ostrecepten vilket gör att kondensatet måste vara fritt från bakterier och orenheter. Tanken är att det ska uppnås med hjälp av avancerad filterteknik, så som omvänd osmos och ultrafiltrering. Även undersökning kring fullständig vattenåterföring genom total vattenrening har undersökts som alternativ, det visade sig vara ett kostsamt projekt med behov av större utbyggnader. Arbetet är aktuellt då många kommuner i Sverige kämpar med att hålla vattenförsörjning till invånare och industrier under särskilt torra somrar. / This is a case study commissioned by Arla cheese dairy in Kalmar, Sweden, with the purpose to examine if a decrease of the high water consumption on the dairy is possible. To answer the question formulation of the study dialogues with experienced personnel of the dairy together with research and visit at an adjacent water treatment plant. The research has focused on the possibility to increase the use of the bi product ”product condensate” as a water resource, which is used up to 50% today. The increase is supposed to be achieved with the use of product condensate in the cheese recipes which means that the condensate needs to be free from bacteria and impurities. To reach this cleanliness of the water advanced filter technique like reversed osmosis and ultrafiltration must be used. Total water recirculation with no water discharge in the factory was examined but it showed to be an expensive project with the need of big investments.This study is important today since a lot of areas in Sweden is struggling with high water consumption, especially warm and dry summers.
|
7 |
"Ju mer hat de får desto mer lojal blir jag” : En studie om Oatlys brand community-medlemmars engagemang och värderande av informationAlbrektsson, Noah January 2022 (has links)
Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap kring varför medlemmarna i Oatlys brand community engagerar sig i communityn och hur de värderar information som kommer från Oatlykontra från externa källor. Studien syftar även till att undersöka om medlemmarnas konsumtionsbeteenden påverkas av negativ information de får om Oatly. Det empiriska materialet bygger på medlemmar i Oatlys brand community på Instagram och samlades in genom två fokusgruppsdiskussioner. Studien har visat att medlemmarna engagerar sig i communityn för att tillfredsställa behov av gemenskap, identitet, och information samt att medlemmarna värderar information från Oatly som pålitlig och positiv medan de värderar externa källors informationsom felaktig och opålitlig. Ännu en av slutsatserna från studien är att deltagarna i communityntolkar budskap utifrån en gemensam tolkningsram. Vidare visade studien att mer lojala medlemmar uppgav att de ökade sin konsumtion i mötet av negativ information om Oatly.
|
8 |
Unga vuxnas attityd till och kunskap om mejeriprodukter och vätbaserade alternativ / The knowledge of and attitudes towards dairy-products and plant-based alternatives in young adultsWalter, Ella, Albertsson, Moa January 2021 (has links)
Bakgrund Det finns många olika motiv till att individer väljer att äta växtbaserat. De främsta motiven är egenhälsan och etiska aspekter i form av djurrätt, men även minskad klimatpåverkan. Den största barriären till att övergå till en mer växtbaserad kosthållning är informationsbrist om kosthållningen. Näringsinnehållet skiljer sig mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ, vilket kan leda till brister om mejeriprodukter helt eller delvis utesluts ur kosten. Syfte Syftet med studien var att undersöka skillnader i attityd och kunskap om mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ hos unga vuxna i åldrarna 18–30 år. Metod Studien var kvantitativt designad och genomfördes via webbenkät i september 2020 med 125 deltagare. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor, kunskap- och attitydpåståenden. Data analyserades med IBM SPSS Statistics 27. Signifikansnivån p <0,05 valdes. Resultat 117 svar analyserades, majoriteten var kvinnor, personer mellan 18–24 år och kosthållningen blandkost. Signifikanta skillnader sågs för påståendena om hälsa, etik och smak mellan kosthållningarna blandkost och vegetarian (p=0,011, p=0,023, p<0,001) samt blandkost och vegan (p<0,001, p=0,042, p=0,008). Samtliga kosthållningar var över lag mer benägna att hålla med om de påståenden som var positivt vinklade för deras kosthållning. 50-87 % svarade fel eller vet ej på kunskapspåståendena, förutom på påståendet Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter där majoriteten svarade rätt. Inga signifikanta skillnader sågs mellan åldersgrupperna gällande kunskap och attityder. Slutsats Attityderna till mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ skiljer sig beroende på kosthållning, framförallt mellan omnivorer och veganer. Kunskapen om näringsmässiga skillnaderna mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ var låg hos blandkost och pescetarian och vegetarian och vegan. / Background The motives for consuming plant-based diet vary, the main ones being health related and animal-welfare. Decreasing environmental impact also ranks quite high. The biggest perceived barrier to follow a plant-based diet is the lack of information regarding the diet. The nutritional content of plant-based dairy-alternatives differs from dairy-products. If dairy-products are partially or completely excluded from the diet there is a risk of nutritional deficiencies. Objective The aim of the study was to investigate the difference in attitude towards and knowledge of dairy-products and plant-based alternatives in 18-30-year-olds. Method A web-based survey was conducted in September of 2020 with 125 participants. The survey consisted of three sections with questions regarding background, knowledge of nutritional differences and attitudes towards dairy-products and plant-based alternatives. The data was analysed through IBM SPSS Statistics 27. The significance level was set to p<0,05. Results 117 participants' answers were in the final analysis. Most of them were women and omnivorous. Significant differences in attitude towards health, ethical aspects and taste preferences could be seen between omnivores and vegetarians (p=0,011, p=0,023, p<0,001) as well as omnivores and vegans (p<0,001, p=0,042, p=0,008). In general, the different dietary preferences were prone to agree with statements that agreed with their diet. 50-87% answered incorrectly or “Don’t know” at the knowledgestatements, except Calcium naturaly occurs in dairy products where the majority answered correctly. No significant differences were found between the age groups regarding knowledge or attitude. Conclusion Attitudes towards dairy-products and plant-based dairy-alternatives significantly differ depending on diet. The biggest differences were seen between omnivores and vegans. Knowledge about the nutritional differences between dairy-products and plant-based dairy-alternatives was low among both omnivore and pescatarian and vegetarian and vegan.
|
9 |
Metodutveckling för optimering av kaliumsorbat i mättad saltlake : För inhibition av jästThörngren, Elias January 2024 (has links)
Humans have been using milk from cattle for at least 10 000 years. During millennia, techniques for the refinery of milk to cheese have evolved resulting in the transition from small scale local production to the industrialized manufacture seen today. A problem faced today is the occurrence of dairy spoilage yeasts, of whom species belonging to the genus Candida is most prevalent. Methods to combat spoilage fungi involves the use of chemical preservatives, of which salts of sorbic acid are widely used. In water, the sorbate ion accepts a proton from the oxonium ion resulting in the formation of sorbic acid. Sorbic acid can diffuse into and over cellular membranes of yeasts, where it disrupts a range of functions. The most important being the disruption of proteins located in the mitochondrial membranes, resulting in an inhibition of the respiratory chain. The process of salting cheese is usually done by submersion in brine. The brine used is home to a diverse microflora, sometimes comprising said yeasts. The purpose of this work was to develop a method to investigate whether a reduced use of potassium sorbate in brine is possible. Two methods were developed, one where yeast was inoculated into different concentrations of potassium sorbate. The other used yeast in suspension derived from a simulated brining tank. The results showed that the simulated brining tank worked better, and a potential reduction to 1/3 of the current use of sorbate is possible. However, the experimental basis for this conclusion, even though supported by previous studies, is weak.
|
10 |
Avloppsrening från småskalig processindustri / Wastewater treatment from small-scale process industryDahlström, Julia January 2020 (has links)
Småskaliga processindustrier är små industrier som genom ett småskaligt, hantverksmässigt eller lokalt förhållningssätt förädlar råvaror genom olika automatiserade processer. Vid förädlingen uppkommer stora mängder processavloppsvatten med stor organisk belastning som måste tas om hand på ett hållbart, resurseffektivt och miljömässigt sätt för att inte skada människa eller miljö. I denna studie undersöktes kvaliteten på processavloppsvatten från småskaliga slakterier, mejerier och bryggerier, samt hur hanteringen av processavloppsvattnet från dessa processindustrier ser ut i Sverige idag. Ytterligare utreddes hur reningstekniker för små avlopp kan användas för rening av processavloppsvatten från småskalig processindustri samt hur marknaden för användande av tekniker för små avlopp för rening av processavloppsvatten ser ut. Studien använde ett flertal metoder, litteraturstudie av småskaliga processindustrier och små avlopp, intervjuer och enkätundersökning av småskaliga slakterier, mejerier och bryggerier, samt intervjuer med tillverkare för tekniker för små avlopp. Resultatet visade att kvaliteten på processavloppsvattnet inte kunde redovisas för majoriteten av processindustrierna från intervjuer och enkätundersökning eftersom kvalitetsanalyser inte alltid verkar ske på processavloppsvattnet, varken före eller efter rening. Litteraturen beskrev vidare att prioriterade parametrar att rena för slakterier, mejerier och bryggerier främst är organiska ämnen (mätt som BOD eller COD), suspenderade ämnen, kväve, fosfor, samt pH. Dessa parametrar varierar mellan de olika typerna av processindustrierna och inom samma typ av processindustri. Variationerna anses utgöra en utmaning att hitta passande reningstekniker som fungerar i alla sammanhang. Angående vilka reningstekniker och avloppslösningar som används av småskaliga processindustrier visade resultatet att en stor andel av processindustrierna har intern rening, och knappt en tredjedel har anslutning till kommunalt avloppsnät. Processindustrier med intern rening vars processavloppsvatten dimensionerades till mindre än 100 personekvivalenter använder till övervägande del tekniker för rening av små avlopp, men andra avloppslösningar såsom gödselbrunn, reningsverk och biogasanläggning förekom även för större avloppsdimensioner. Reningstekniker för små avlopp för rening av processavloppsvatten, samt anpassade tekniker för processavloppsvatten, erbjuds till viss grad på dagens marknad men det finns fortfarande utmaningar för att kunna tillhandahålla lösningar för fler typer av processindustrier. Möjlighet att utjämna avloppsflöden och lösningar med större belastningskapacitet är fortfarande något som behöver utvecklas vidare. / Small-scale process industries are small, sometimes locally or artisanal, industries that produces their product through processing raw materials by using automated processes. Large volumes of wastewater effluent are produced by doing this, and this wastewater is characterized by high organic load and nutrients which must be treated in a sustainable way to not be harmful to humans nor the environment. This study evaluated industrial wastewater treatment from small-scale slaughterhouses, dairies and breweries, including wastewater characteristics of these types of process industries in Sweden today. The study also included an evaluation of decentralized wastewater treatment systems for small-scale industrial wastewater treatment and what the Swedish market can provide regarding small-scale industrial wastewater treatments. Different methods were used to reach this goal; a literature study regarding wastewater characteristics and treatment of industrial wastewater and decentralized wastewater treatment systems, interviews, and surveys of Swedish small-scale process industries, and finally interviews with manufacturers of decentralized wastewater treatment systems. The result showed that wastewater characteristics was not accessible from most of the Swedish small-scale process industries. They mostly do not analyze their wastewater neither before nor after wastewater treatment. Furthermore, it was described that highpriority wastewater characteristics for treatment according to the literature was BOD, COD, suspended solids, nitrogen, phosphorus, and pH. Variations of these characteristics is common both between different types of process industries and in the same type of industry. These variations are challenging in regard to finding suitable wastewater treatment techniques that is adequate in every situation. Wastewater treatment systems used today are mostly local at the site, it is around a third that have connection to municipal wastewater facilities. The most common local wastewater treatment for small process industries (less than 100 population equivalents) is decentralized wastewater treatment systems according to the interviews and surveys. Other wastewater treatments such as dung pits, wastewater treatment plants and biogas plants were also used for larger process industries. Decentralized wastewater treatment systems for industrial wastewater treatment and adapted small-scale industrial wastewater treatments can be found to some extent on the Swedish market today, but there are still some challenges to provide small-scale industrial wastewater treatment for every type of process industry. Solutions to level out intense wastewater flows and capacity to receive high effluent loads need to be further developed.
|
Page generated in 0.2779 seconds