No description available.

Bakgrund: Detaljhandelns utveckling har lett till en mer kundorienterad marknad. Samtidigt innehåller livsmedelsindustrin FMCG som kännetecknas av kort produktlivslängd och ledtid. Det innebär att företagen måste vara beredda på variationer i efterfrågan. Dessa efterfrågevariationer försvårar arbetet mot jämna materialflöden. För att hantera dessa måste företagen framställa pricksäkra prognoser som ligger till grund för den kapacitetsplanering som görs. På Mejeriproducenten AB upplevs efterfrågevariationer orsaka kapacitetsbrist i transporter vilket resulterar i ökade kostnader.  Syfte: Syftet med studien är att fylla forskningsgapet mellan efterfrågevariationer och transporter genom att identifiera bakomliggande orsaker till varför dessa variationer uppstår samt föreslå hur de kan minimeras och åtgärdas. Detta genom att skapa ett generellt ramverk som kan användas av flera producerande företag inom samma och liknande branscher.  Metod: Denna fallstudie har använt sig av en kvalitativ forskningsstrategi. Datainsamling skedde dels genom semistrukturerade intervjuer, enkätstudie och dels data från Qlikview. Detta har skett med ett bekvämlighetsurval med relevanta respondenter som varit tillgängliga till forskarna. Dataanalys har gjorts genom en mönsterjämförelse. Vid forskningsetiskt övervägande har anonymisering varit av extra stor vikt genom arbetets gång.  Slutsats: Kommunikationsbrister är två av de orsaker bakom efterfrågevariation som identifieras. Genom ett ökat samarbete i försörjningskedjan kan kommunikationen förbättras vilket leder till mer pricksäkra prognoser som tar hänsyn till efterfrågevariationer. Resultatet blir att transportplaneringen underlättas då kapaciteten kan planeras efter variationer i efterfrågan. Vidare undersöks fyllnadsgraden i de transportslingor som den här studien tar i beaktning. Det visade sig att den upplevda kapacitetsbristen endast existerar i ett fåtal av slingorna medan resterande slingor innehåller en stor andel tillgänglig kapacitet. Vidare visas effekten av vad en ruttoptimering hade kunnat uppnå genom att jämna ut belastningen på alla slingor vilket hade minskat risken för att överlass uppstår vid en efterfrågevariation. Om Mejeriproducenten AB lyckas med att prognostisera efterfrågevariationer kan fyllnadsgraden ökas i varje slinga vilket innebär ett minskat behov av transport kapacitet.

En jämförelsestudie mellan svenska och kinesiska mejeriförpackningar som delvis genomfördes i Shanghai, Kina. Omfattar även en färgstudie samt en undersökning om personers uppfattning av färger kontra fetthalt.

One third of all food that is produced ends up as waste, making it an important for society. Companies in food sector offer various packaging sizes to consumers to meet different household needs, where smaller packaging sizes often have a higher unit price than larger packaging sizes. In Sweden, 70% of households consist of 1-2 person households, which indicate a need for smaller packaging sizes. Price is a determining factor in the choice of products, which may mean that consumers choose packaging size by price and not after their need.  This master thesis has focused on dairy products because it is one of the product groups where wastage is highest. Furthermore, dairy products are important in the Swedes diet, have high emission of CO2-equivalents and can be bought in different packaging sizes.  The purpose of this master thesis was to investigate how companies’ price strategy influence product price of small versus large packaging and also to investigate the emission of CO2-equivalents of different packaging sizes. This was done in order to get a better understanding of the subject and to find a recommendation for companies to help households to reduce food waste. A case study was used as research strategy, and through a mixed-method with calculations, interview, price gathering and collection of secondary data a result has been presented.  The results indicate that more food can be wasted from an economical perspective than from the perspective with emission of CO2-equivalents, which is true for all investigated products. It results in lower emission of CO2-equivalents if the customers purchase smaller packaging instead of waste food. However, there will be difficult to reduce the amount of household food waste if it continues to be economically motivated to waste food instead of purchase smaller packaging. A cost based pricing of food products is not useful if the consumers shall reduce their food waste, since price is an important factor when choosing products. One way to reduce the household food waste is to shift towards more value-based strategies when pricing products. This might reduce the unit price gap between different packaging sizes. / En tredjedel av all mat som produceras slutar som matavfall, vilket gör det till en viktig samhällsfråga. Livsmedelsföretagen erbjuder olika förpackningsstorlekar till konsumenterna för att möta olika hushålls behov, där mindre förpackningsstorlekar oftast har ett högre jämförelsepris än större förpackningar. I Sverige är 70% 1-2 personers hushåll vilket innebär ett behov av mindre förpackningsstorlekar. Pris är en avgörande faktor vid val av produkter, vilket kan innebära att konsumenterna väljer förpackningsstorlek efter pris och inte efter behov.  Denna examensuppsats har fokuserat på mejeriprodukter eftersom det är en av produktgrupperna som det slängs mest av. Mejeriprodukter är dessutom en viktig del av svenskarnas diet, har ett högt utsläpp av CO2-eqvivalenter och kan köpas i olika förpackningsstorlekar.  Syftet med denna examensuppsats var att undersöka hur företagens prisstrategi påverkar produktpriset på små kontra stora förpackningar och också att undersöka utsläppet av CO2-eqvivalenter på olika förpackningsstorlekar. Det gjordes för att få en ökad förståelse av ämnet och för att hitta en rekommendation till företag att hjälpa hushållen att minska matsvinnet. En fallstudie användes som forskningsstrategi och genom en mixad metod med beräkningar, intervju, prisinsamling och insamling av sekundärdata har ett resultat presenterats.  Resultatet visar att det går att slänga mer mat ur ett ekonomiskt perspektiv än ur ett perspektiv med utsläpp av CO2-ekvivlaenter, vilket överensstämmer för samtliga undersökta produkter. Det resulterar i mindre utsläpp av CO2-eqvivalenter om konsumenterna köper mindre förpackningar istället för att slänga mat. Det kommer däremot att bli svårt att minska mängden matsvinn från hushållen om det fortsätter att vara ekonomiskt motiverat att slänga mat istället för att köpa mindre förpackningar. En kostnadsbaserad prissättning av produkter är inte användbar om konsumenterna ska minska sitt matsvinn eftersom priset är en viktig faktor vid val av produkter. Ett sätt att minska hushållens matsvinn är att byta till mer värdebaserade strategier vid prissättning av produkter. Detta kan minska skillnaden i jämförelsepris mellan olika förpackningsstorlekar.

Bakgrund Det finns många olika motiv till att individer väljer att äta växtbaserat. De främsta motiven är egenhälsan och etiska aspekter i form av djurrätt, men även minskad klimatpåverkan. Den största barriären till att övergå till en mer växtbaserad kosthållning är informationsbrist om kosthållningen. Näringsinnehållet skiljer sig mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ, vilket kan leda till brister om mejeriprodukter helt eller delvis utesluts ur kosten. Syfte Syftet med studien var att undersöka skillnader i attityd och kunskap om mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ hos unga vuxna i åldrarna 18–30 år. Metod Studien var kvantitativt designad och genomfördes via webbenkät i september 2020 med 125 deltagare. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor, kunskap- och attitydpåståenden. Data analyserades med IBM SPSS Statistics 27. Signifikansnivån p <0,05 valdes.  Resultat 117 svar analyserades, majoriteten var kvinnor, personer mellan 18–24 år och kosthållningen blandkost. Signifikanta skillnader sågs för påståendena om hälsa, etik och smak mellan kosthållningarna blandkost och vegetarian (p=0,011, p=0,023, p<0,001) samt blandkost och vegan (p<0,001, p=0,042, p=0,008). Samtliga kosthållningar var över lag mer benägna att hålla med om de påståenden som var positivt vinklade för deras kosthållning. 50-87 % svarade fel eller vet ej på kunskapspåståendena, förutom på påståendet Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter där majoriteten svarade rätt. Inga signifikanta skillnader sågs mellan åldersgrupperna gällande kunskap och attityder. Slutsats Attityderna till mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ skiljer sig beroende på kosthållning, framförallt mellan omnivorer och veganer. Kunskapen om näringsmässiga skillnaderna mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ var låg hos blandkost och pescetarian och vegetarian och vegan. / Background The motives for consuming plant-based diet vary, the main ones being health related and animal-welfare. Decreasing environmental impact also ranks quite high. The biggest perceived barrier to follow a plant-based diet is the lack of information regarding the diet. The nutritional content of plant-based dairy-alternatives differs from dairy-products. If dairy-products are partially or completely excluded from the diet there is a risk of nutritional deficiencies. Objective The aim of the study was to investigate the difference in attitude towards and knowledge of dairy-products and plant-based alternatives in 18-30-year-olds. Method A web-based survey was conducted in September of 2020 with 125 participants. The survey consisted of three sections with questions regarding background, knowledge of nutritional differences and attitudes towards dairy-products and plant-based alternatives. The data was analysed through IBM SPSS Statistics 27. The significance level was set to p<0,05. Results 117 participants' answers were in the final analysis. Most of them were women and omnivorous. Significant differences in attitude towards health, ethical aspects and taste preferences could be seen between omnivores and vegetarians (p=0,011, p=0,023, p<0,001) as well as omnivores and vegans (p<0,001, p=0,042, p=0,008). In general, the different dietary preferences were prone to agree with statements that agreed with their diet. 50-87% answered incorrectly or “Don’t know” at the knowledgestatements, except Calcium naturaly occurs in dairy products where the majority answered correctly. No significant differences were found between the age groups regarding knowledge or attitude. Conclusion Attitudes towards dairy-products and plant-based dairy-alternatives significantly differ depending on diet. The biggest differences were seen between omnivores and vegans. Knowledge about the nutritional differences between dairy-products and plant-based dairy-alternatives was low among both omnivore and pescatarian and vegetarian and vegan.