Denna kvalitativa studies syfte är att belysa coachingfenomenet för att på så sätt få en djupare förståelse för vad det är som skapar utveckling för individen och hur detta upplevs av den som blir coachad. Genom följande frågeställningar uppnår vi vårt syfte: Vad gör en coach när den coachar? Samt vilka faktorer identifierar coachen och den som blir coachad som betydelsefulla för en lyckad process? Den vetenskapsteoretiska ansats som studien utgår från är Hermeneutiken och metoden är kvalitativ, med tematiskt öppna intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. Intervjuerna är genomförda vid olika tillfällen med sex personer vilka arbetar som coach inom arbetslivet i södra Sverige samt med fyra personer som har blivit coachade. Coacherna och de coachade har inget samband med varandra. Intervjun med coacherna speglar en övergripande bild av coaching och de coachade en mer subjektiv upplevelse av det. Inget i studien kan generaliseras då urvalet är för litet och på grund av att urvalet inte är gjort strategiskt. Resultatet visar att coachen med hjälp av frågorna som sitt främsta verktyg får den coachade att reflektera, bli medveten samt komma till insikt. Utifrån detta skapar den coachade sina egna målformuleringar. Resultatet visar också att en god relation mellan coachen och den coachade är en förutsättning för att coachingprocessen ska leda till utveckling och förändring. Det som beskrevs som viktigt i relationen var förtroende, tillit, öppenhet och ärlighet. Något som coachen bl.a. skapar genom att visa empati samt tala om och visa att de två kan dela ett förtroende. Coachen delar också med sig av sina egna känslor och erfarenheter, tillsammans skapar coachen och den coachade något nytt. I resultatet framkommer att coachen och den coachade har olika uppfattning om effekten av coaching. Samtliga coacher anser att coaching är mycket effektivt, de beskriver att tankesättet blir en livsstil. De coachade bekräftar att tankesättet förändrats i viss mån men uttrycker en svårighet att få till stånd bestående förändring och coaching har för dem inte lett till någon ny livsstil.

Studien har utförts i två organisationer, järnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens Räddningsverk. På Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och på Statens Räddningsverk har två enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. På såväl Terminalen som Statens Räddningsverk finns problem gällande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av observationer och intervjuer. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information. Under studiens gång har meningsskapande blivit det övergripande ämnesområdet. I båda organisationerna bottnar många problem i att medarbetarna inte skapar mening med händelser i organisationen. Då kommunikationen inte fungerar aktörer emellan, minskar möjligheterna för gemensamt meningsutbyte gällande bland annat den ekonomiska informationen. Inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk önskar medarbetare fler möten där utbyte av åsikter och synpunkter kan ske. Detta skulle kunna öka medarbetarnas möjlighet till att uppnå en gemensam förståelse kring ekonomisk information och redovisningsfrågor. Även kulturen har visat sig påverka meningsskapandet, då det inom båda organisationerna finns olika normer och värderingar. För att få till stånd ett meningsutbyte och gemensam förståelse finns det därför behov av en kulturförändring inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk, där olika kulturer möter varandra. Undersökningen har visat att förståelsen för ekonomisk information kan ökas genom användandet av händelseberättelser. Berättelserna är en form av händelseredovisning, och kan fungera som kommunikationsmedel. Medarbetarna på Terminalen fick under en utvecklingsresa, våren 2006, ta del av två lokalt anpassade händelseberättelser gällande olika situationer på avdelningen. Undersökningen visade att dessa berättelser fungerade som diskussionsunderlag, vilket ledde till ett ökat meningsskapande och till gemensamma beslut om åtgärder för att lösa problem på avdelningen.

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat. De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig. Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta. Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner. Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.

Konsumenter använder varumärken dagligen och exponering av varumärken sker överallt: i reklam, böcker, filmer, människor och så vidare. Tidigare forskning visar att konsumenter använder varumärken för att bygga upp sin självbild och skapa sin identitet, samt att konsumenter kan ha mer eller mindre starka relationer till varumärken. Varumärken i sig är bara materiella markörer, de blir meningsfulla för konsumenterna först då de sätts in i ett sammanhang och får en individuell historia uppbyggt kring sig. Studiens syfte är att utifrån ett konsumentperspektiv visa hur meningsskapande i en relation mellan ett varumärke och en konsument kan se ut. Detta genom att reda ut frågeställningen: ”Hur kan en konsument skapa mening i sin relation till ett varumärke?”. En fallstudie har genomförts, där en individs meningsskapande kring ett varumärke har undersökts. Fallstudien bestod av två djupgående intervjuer och fem observationer. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier kring bland annat meningsskapandeprocesser och varumärkessymbolik. Slutsatsen är tre faktorer som kan bidra till meningsskapande kring ett varumärke: överensstämmelse med konsumentens ”jag”, symbolisk innebörd och visuellt tilltalande, och användning. / Consumers use brands daily and the exposure of brands takes place everywhere: in advertisements, books, movies, people, and so on. Previous research shows that consumers use brands to create their self-image and identity, and that consumer can have stronger or weaker relationships with brands. Brands in their selves are only material markers, brands become meaningful to consumers when they are put into a context and receive an individual story built around them. The purpose of this paper is to show how consumers can create meaning in their relationship with brands. This is by sorting out the issue: “How can a consumer create meaning in the relationship with a brand? “. A case study has been carried out, in which an individual's meaning creation to a brand has been investigated. The case study consisted of two interviews and five observations. The results were analyzed using theories about meaning creation processes and brand symbolic. The conclusions are three factors that may contribute to the creation of meaning towards a brand: correspondence with the consumer's “self”, symbolic meaning and visually appearance, and the use of the brand.

Servant leadership är ett begrepp som visar potential inom ledarskapsforskningen, framförallt för att förklara meningsskapande ledarskap, hur ledaren leder sig själv samt hur ledarskap kan accepteras utan auktoritet. Problemet är att forskningen hittills varit alltför okritisk. Begreppets validitet har bevisats i kvantitativa mått, men dess implikationer för själva ledarskapsutövandet eller ledaren är oklara. Syftet med uppsatsen är att testa begreppet servant leadership som verktyg för ledarskapsstudier. Kan begreppet konkretiseras och mätas? Kan man vara säker på vad man mäter? För att besvara dessa frågor omfattar uppsatsen en granskande litteraturstudie och en tillämpande fallstudie i tre delar. Resultaten antyder att begreppet servant leadership kan brista i precision och tillförlitlighet. Vissa viktiga faktorer avspeglas inte i enkätresultat, medan andra okända eller irrelevanta påverkar desto mer. Enkätstudier av servant leadership kan, i sin nuvarande utformning, inte bidra med någon förståelse för vad man faktiskt har mätt. Servant leadership kan dock vara värdefullt genom att lyfta intressanta frågor om ledarskap, oaktat mätbarhet. Fallstudien har genomförts i tre delar: En liten replikerande enkätundersökning bland soldaterna i en spaningsgrupp, en omfattande deltagande observation vid en av gruppens övningar, samt en intervju med gruppens chef. Uppsatsen behandlar huvudsakligen teorier om servant leadership (Robert Greenleaf, Larry Spears, Page och Wong) utifrån teorier om meningsskapande ledarskap (Lars Svedberg) samt self leadership (Crossan och Mazutis). / Servant leadership is a concept that shows potential in leadership research, in particular to explain management of meaning, self leadership and acceptance of leadership without authority. The problem is that research this far lacks a critical perspective. Validity of servant leadership measurements has been proven statistically, but its implications for the leadership or the leader remain unclear. The purpose of this paper is to test the concept of servant leadership as a tool for leadership studies. Can it be concretized and measured? Can one be certain as to what is measured? To answer these questions, this paper includes an auditing study of literature and a practical, utilizing case study in three parts. The results indicate that the concept of servant leadership might be lacking in precision and reliability. Some important factors are not reflected in survey results, while other unknown or irrelevant ones have too great of an impact. Survey studies of servant leadership, in their current form don’t seem provide any understanding as to what is actually being measured. This being said, servant leadership can be valuable through raising interesting questions about leadership, regardless of measurability.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samhället vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar när det gäller digital teknik, dock är det få skolor som lyckats integrera tekniken med lärandet på ett bra sätt. Samtidigt är den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag. Syftet med studien är att får en större förståelse för hur elever anser digital medieanvändning påverkar språkinlärningen i engelska. Ur många teoretiska perspektiv på andraspråksinlärning är kommunikationen central. Forskare som Stephen Krashen betonar vikten av verklig kommunikation och naturligt tillägnande av språkinflöde. Tidigare studier visar att surfa på internet, spela datorspel och använda sociala medier påverkar elevers vokabulär positivt men den skriftliga förmågan negativt. I enkätstudien och intervjuerna framkom det att eleverna ansåg att hörförståelsen och läsförståelsen i engelska gynnades mest av den digitala medieanvändningen. Den muntliga förmågan och skriftliga förmågan gynnades inte i samma utsträckning. Även den bristande kvalitén på det språk eleverna mötte i digitala medier ansåg eleverna påverka inlärningen negativt. I användningen av digitala medier ansåg eleverna att de fick använda språket på riktigt. Språket de mötte i digitala medier hade kopplingar till deras tidigare erfarenheter, intressen och behov och därför ansåg de att språkinlärningen underlättades.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod. Ett stödjande team och tidigare erfarenheter underlättade i arbetet med döende människor där de ansåg emotionell balans vara viktig att finna.Diskussion: Svårigheter och dess hantering är beroende av varandra. Meningsskapande bildar ett sammanhang genom ökad förståelse för svårigheter och går att härleda till KASAM komponenten begriplighet. Resurser för att möjliggöra meningsskapande bidrog med hanterbarhet. Det finns anledning att betrakta modellen 6S som ett redskap för sjuksköterskor i hanteringen av svårigheter inom vård i livets slut, då säkerställandet av en god död för patienten även ökar möjligheten till sjuksköterskors tillfredställelse i arbetet. / Background: The aim of palliative care is to alleviate symptoms that occur with life-threatening disease and involves a holistic care of the patient and family and a clear philosophy of care. As the work holds a high complexity and the nurse is exposed to emotional strain in the meeting with bereavement and death, the motivation to stay in the profession can be compromised.Aim: The aim of this study is to describe nurse’s experiences and management of difficulties in palliative care. Method: A literature overview containing an analysis of ten scientific articles has been done. Out of this two head themes emerged, experiences of difficulties in end of life care and managing difficulties in end of life care. Three and four subcategories came out of the two head themes.Result: Difficulties were prominent in the meeting with patient suffering, death and bereavement and in accession to limit setting. Finding meaning where a strong motive to nurses choice to stay in the profession and managing difficulties that occurred. A supportive team and past experiences facilitated the work with dying people where finding an emotional balance were important.Discussion: Difficulties and its management is interdependent. Finding meaning create coherence through increased understanding towards difficulties and is possible to trace to the component comprehensibility in Sense Of Coherence (SOC). The resources to enable finding meaning contributed to manageability. There is reason to consider the model of 6S as a tool for nurses in the management of difficulties in end of life care, since ensuring of a good death increases the possibility of work satisfaction for the nurses.

Förskolan ska erbjuda en varierad och utmanande lärmiljö. Miljö och material skiljer sig åt mellan förskolor och materialets tillgång och tillgänglighet ser ofta olika ut beroende på barns ålder. Med utgångspunkt i vår egen erfarenhet av arbete med de yngsta barnen i förskolan har vi kommit att intressera oss för deras förutsättningar  och möjligheter till meningskapande lek och utveckling i olika gruppkonstellationer. Syfte med studien är att ta reda på hur lärare verksamma inom olka gruppkonstellationer på förskolan samtalar kring miljö och material med fokus på barn mellan ett och tre år. Detta gör vi genom tre övergripande frågeställningar som behandlar materialets betydelse för små barns meningsskapande, skillnader och likheter i olika gruppkonstellationer ur materialsynpunkt samt hur lärarna beskriver hinder och möjligheter i organiseringen av miljö och material. Studien tar sin sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.  Vår tanke med studien är att undersöka två avdelningar med olika åldersinriktningar. Studiens metod utgörs av fokusgruppsamtal och observationsmallar. Sammanlagt deltar sju lärare och materialet analyseras med hjälp av en Foucaultinspirerad diskursanalys. Resultatet visar att de yngre barnen har liknande möjligheter och förutsättningar till meningsskapande lek och materialtillgänglighet på båda avdelningarna. Utbudet av material är större på syskonavdelningen vilket också är ett dilemma ur säkerhetsaspekt på grund av smådelar. Lärarna på syskonavdelningen uttalar fler hinder än möjligheter i organiseringen av innemiljön än de på småbarnsavdelningen. Det kan härledas till den större åldersspridningen i barngruppen. Olika syn på barn framträder i samtalen beroende på situation. Materialets tillgänglighet speglar lärarnas barnsyn och vilket material som finns på förskolan.

No description available.