• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 436
  • 14
  • Tagged with
  • 450
  • 93
  • 92
  • 82
  • 72
  • 65
  • 65
  • 63
  • 58
  • 55
  • 48
  • 47
  • 45
  • 44
  • 43
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
211

Den [själv]kritiska granskaren : En essä om hur kvalitetsbegreppet görs verksamt i förskole- och granskningspraktiken

Arvidsson Stridsman, Susanne January 2017 (has links)
I den här vetenskapliga essän är utgångspunkten min egen granskningspraktik. Jag undersöker den utifrån en undran jag emellanåt har om tillsyn och kvalitetsuppföljningar fyller det syfte de är tänkta att ha. Vilket är att öka kvaliteten i förskolor. I essän använder jag begreppet granskningspraktik där både kvalitetsuppföljningar och tillsyn ingår. Undersökningen riktar sig mot hur de som granskar förskolor och de förskolor som granskas upplever hur det är att vara den som granskar och den som granskas. Jag undersöker också hur begreppet kvalitet görs verksamt i granskningspraktiken och förskolan. Det handlar om hur man talar om och definierar vad kvalitet i förskolan är och hur man tänker sig att kvalitet ska manifesteras i förskolans praktiska arbete. Genom intervjuer av professionella praktiker som arbetar med kvalitetsutveckling i förskolan på olika sätt har jag utforskat granskningspraktiken och kvalitetsbegreppet i förskolan. Intervjuerna har en form som jag kallar samtalsintervjuer. Där samtalar deltagarna i par och jag själv är också delaktig tillsammans med en kollega. Syftet är att skapa ett reflekterande samtal om de områden som jag utforskar.  I den skrivande processen av essän för jag ett samtal med deltagarnas röster, den valda teorin och mina egna erfarenheter som gestaltas av två berättelser om granskning. Vad som träder fram i detta samtal är å ena sidan en förvirrad eller kanske osäker bild om hur kvalitetsbegreppet ska förstås i förskolan och å andra sidan en vilja att förstå och tolka kvalitetsbegreppet. Dels hur det görs verksamt i relationen mellan förskolepraktiken och läroplanen för förskolan och dels hur det görs verksamt i relationen mellan granskningspraktiken och förskolepraktiken. Både deltagarna och teorin riktar sin blick mot betydelsen av pedagogen som kvalitetsbärare. Det framträder också en kritisk blick mot hur granskningspraktiken generellt ser ut dag där mätbara resultat och målstyrning är i fokus. Begrepp som kommer fram som alternativ till ett fortsatt arbete med granskning och kvalitet är meningsskapande, dialog och profession.    Det bidrag den här essän vill ge till ett fortsatt arbete med granskning och kvalitet i förskolan är att inspirera till att söka en ny utgångspunkt. Den utgångspunkten kan finnas i den praktiska kunskapens fält där begreppen klokhet och ansvar får en tydlig plats i ett offentligt samtal om professionalitet och meningsskapande.
212

Meningsskapande möten i Bild : Elever och lärares väg till meningsskapande genom syliggörande interaktion

Östensen, Anne-Christine January 2013 (has links)
No description available.
213

"Is, lite ondska och kärlekshandlingar" : -En receptionsstudie utifrån filmen Frost

Hedenström, Elin, Ekberg, Sabina January 2017 (has links)
Syftet med studien var att utforska hur barn beskriver sin tolkning av filmen Frost, i egenskap av en multimedial text, samt hur barnen ser på filmen utifrån lärandebegreppet. Filmen ses som multimedial då den bland annat kommunicerar med visuella, auditiva, och språkliga intryck. Receptionsteori beskriver att hur åskådare skapar mening av ett medium är beroende av den sociala kontexten och individens tidigare erfarenheter. Detta gjorde studiens problemområde komplext. Studiens ambition var att genom observation, enkäter och intervjuer försöka få en inblick i barns upplevelser av filmen. Studien fokuserade på hur barn tolkar en fiktiv berättelse, hur barn kunde identifiera sig i en sådan samt hur de såg filmen som ett föremål för lärande. Studien utforskade även om det förekom skillnader mellan flickors och pojkars svar. Resultatet åskådliggjorde att barn i hög grad använder sina egna erfarenheter när de skapar mening ur en berättelse. Det visade även att barn identifierar sig med karaktärer utefter olika karaktärsdrag i form av utseende, personlighet och egenskaper. Här förekom det skillnader mellan vad flickor och pojkar fokuserade på i identifikationsprocessen. Studiens resultat pekade även på att barnen hade svårigheter i att se hur denna typ av film kunde bidra till deras eget lärande. Samtidigt tydde deras svar på omedvetet relationellt lärande. Barnens syn på lärande visade på att de ansåg att nya kunskaper kräver ämnesspecifika nyttoaspekter för att räknas som lärande och att lärarens roll är avgörande.
214

"Alltså den här gillningen eller kommentaren liksom, det ger en viss bekräftelse..." : En kvalitativ studie om ungdomars meningsskapande på Instagram / "Well this like or comment, it kind of gives a certain confirmation..." : - A qualitative study about adolescents meaning making on Instagram

Dahlström, Ellen, Swedén, Emelie January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att öka förståelsen för det meningsskapande som kommer till uttryck när ungdomar använder det sociala nätverket Instagram. Specifikt fokus riktas mot vad som kännetecknar meningsskapande i förhållande till ungdomars erfarenheter av de bilder på kroppsideal och hälsa som framställs på Instagram. För att besvara syftet använder vi oss av en kvalitativ metod, inspirerad av en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört tre gruppintervjuer med totalt 16 ungdomar i årskurs tre på gymnasiet och sedan analyserat datamaterialet med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att Instagram används som ett redskap för att upprätthålla den sociala interaktionen, på och utanför nätverket. Genom att vara intressant och visa upp sin bästa sida söker användarna bekräftelse, vilket de får genom gilla-markeringar och kommentarer. Resultatet visar även att ungdomarna är medvetna om att den bild av kroppsideal och hälsa som finns på Instagram enbart visar en del av helheten. För att vara hälsosam uttrycker ungdomarna att det är viktigt att älska sig själv och ha balans i livet. / The purpose of this study was to increase the understanding for the meaning-making that comes to expression when adolescents uses the social network Instagram. Specific focus is directed on what defines meaning-making in relation to adolescents experiences of the images on body ideal and health that is portrayed on Instagram. To answer the purpose we have used a qualitative research method, inspired by a phenomenological approach. We have completed three group interviews with a total of 16 adolescents in the last year of high school and then analyzed the data with inspiration from a qualitative content analysis. The result shows that Instagram are used as a tool to maintain the social interaction, on and beside of the media. By being interesting and show your best side the users also seek confirmation, which they get from likes and comments. The results also shows that adolescents are aware that the image of body ideal and health that exists on Instagram only shows a part of the whole picture. To be healthy the adolescents express that it's important to love yourself and have a balance in life.
215

Lärandets poesi : Kollektivt lärande i det interaktiva samtalet / The poetry of learning : Learning collectively in interactive communication

Larsson, Annika January 2017 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares kollektiva lärande. Genom fenomenografiska grundidéer kring lärandeapsekter och kvalitativa skillnader i lärandet analyseras lärares interaktiva samtal. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka lärandeaspekter synliggörs i respondenternas interaktiva samtal? Vilka kvalitativa variatiaoner att närma sigl ärandet synliggörs i samtalen. Vilka möjliga relationella förhållanden synliggörs i det kollektiva lärandet mellan lärandeaspekter, kvalitativa variationer och teorin om meningsskapande? I uppsatsens används en fenomenografisk ansats där lärandeapsekter och kvalitativa skillnader i lärande fördjupas med hjälp av teorier om meningsskapande. Resultatanalysen visar och beskriver lärandeaspekterna ’vad’ och ’hur’. Sammanställningen visar att lärandeaspekterna i det interaktiva samtalet kan betraktas utifrån perspektivet inom och bortom innehållet. Respondenternas fyra kvalitativt varierande sätt att erfara lärandet prövas mot hållpunkter sprunga ur teorin om meningsskapande. Sammanställningen visar då att begrepp från teorin som ongoing, retrospective sense och plausiblity skulle kunna tänkas sammanfalla med den fenomenografiska analysen och synliggörandet av den. Begreppen förenklar och skapar medvetenhet om det fenomen som studeras och underlättar på så sätt praktisk och teoretisk tillämpning. Teoretiska hållpunkter inom meningsskapande som the change poet, sharebility constraints och engagemangshållning och förmågan att tolka stärker och argumenterar för det faktum att de kvalitativa variationerna som studien synliggör stämmer överens med metodansats och resultatanalys. Genom att studera den kollektiva sammanställningen gällande lärandeaspekter och kvalitativa variationer kontra den indivuella förändringsagenten, the change poet, konstateras att förändringspoeten stimulerar förändring mellan kvalitativa skilda sätt att erfara. Detta innebär, utifrån fenomenografins utgångspunkt, ett lärande. Slutsatsen kan därför dras att förändringspoeten också kan benämnas ’lärandepoet’ eftersom de innehar samma förändringsmotiverande förmågor, egenskaper och komponenter. Lärandets poesi uppstår när multipla lärandepoeter med varierande förändringsmotiverandeförmågor, egenskaper och komponenter, som med varierande dominanta ställningstaganden tillsammans skapar ett samtalsflöde i rörelse, ett flöde som innefattar samtliga delar i den meningsskapande processen men också innefattas av varierande kvalitativa sätt att närma sig lärandet.
216

Förändring i den föränderliga mediebranschen : En fallstudie av ett medieföretag som befinner sig i en branschförändring.

Lundmark, Ida January 2016 (has links)
I denna studie undersöks en mediebyrå som befinner sig mitt i en branschförändring.  Mediebyråns förutsättningar har sedan 2014 förändrats i och med intåget av ett nytt, automatiserat sätt att köpa medieutrymme, vilket kallas för programmatiska medieköp. Detta nya köpförfarande riskerar att förändra, och har redan förändrat många av byråns anställdas roll och branschförändringen ligger i fokus för studien. Studien syftar således till att undersöka hur organisationen ställer sig till intåget av programmatiska köp, samt hur förändring förstås genom  kommunikation inom organisationen. Tidigare forskning kring förändring och förändringskommunikation har identifierat att ett förändringsmotstånd ofta uppkommer i samband med större förändringar. Denna studie fann dock att det inte förekom några tydliga tecken på förändringsmotstånd i samband med branschförändringen. Flera olika förklaringar till bristen på förändringsmotstånd upptäcktes under studiens gång. Företagets organisatoriska kontext är en huvudsaklig anledning till den positiva inställningen till förändring. Företaget befinner sig i en organisatorisk kontext som är utsatt för konstanta förändringar, något som gör att företagets medlemmar är mer öppna till förändring. Genom meningsskapande, kommunikativa processer försöker företagets anställda hela tiden skapa mening av förändringarna genom intern och externt influerad kommunikation, i form av utbildning och informationsspridande. Studien fann även att en bidragande orsak till bristen på förändringsmotstånd är att de anställda tillåts delta i förändringsprocessen på olika sätt, och detta leder till att de blir mer informerade och redo att ta till sig förändring. / Aim: The aim of this study is to research how organizational change is communicated and accepted in a media organisation. This is done by analyzing different strategies of change communication and sense making strategies in uncertain environments.  Contribution: The papers contribution to the field is mainly empirical. A lot of studies have been done on change resistance, but not as many has been done on reasons for lack thereof. This paper strives to bring clearness to how a company manages to prevent change resistance in a ever changing environment.  Results and conclusion: The study found that one of the biggest challenges in the studied organisation was a business wide emergence of a new way to buy advertising space. Although the change is likely going to effect a lot of employees in the organisation, a lack of resistance towards the change was found in the initial period of the observations conducted at the company. The aim was thereafter to find out how this could be. The findings was that several aspects could explain the phenomenon. The company’s organizational context was a main reason for the positive attitudes towards change. The company operates in a context that is largely affected by constant changes, and this makes the members of the organisation more open to change. Also, through sense making mechanisms, the company constantly strives to make sense of the changes by internal and externally influenced communication. A second reason to the lack of resistance is found to be the fact that the employees are allowed to participate in different ways in the change, leading them to become more informed and ready for the emerging change.
217

Multimodalitet och meningsskapande : användning och kombination av olika resurser i grundskoleelevers sätt att kommunicera

Kane, Elin, Liljedahl, Jenny January 2021 (has links)
I detta examensarbete har vi valt att studera och sammanfatta delar av forskningen som utgår ifrån en multimodal teoribildning och ett sociosemiotiskt perspektiv. Examensarbetet utgörs av en fallstudie som innefattar textanalyser. Vi undersökte vilka modaliteter och semiotiska resurser som elever i en lågstadiekontext väljer att använda  samt kombinera när de producerar en berättande text i svenskämnet i meningsskapande syfte. Vi undersökte även vilka kvalitativa aspekter i form av likheter och skillnader som är synliga i elevers multimodala berättelser. Vår slutsats är att majoriteten av eleverna väljer att inkludera bild och färg i sina multimodala berättelser. Resultatet av vår studie kan jämföras med den tidigare forskning som visar att elever prioriterar bild och färg framför skriven text. Tidigare forskning konstaterar även att multimodala framställningar skapar motivation och förväntan samt gynnar alla elevers meningsskapande oavsett språklig bakgrund. Det har även noterats att diskussioner är ett viktigt hjälpmedel för att uppmärksamma resursers samspel och därmed hjälpa eleverna att dra paralleller till tidigare erfarenheter i syfte att skapa mening. Vi har dragit slutsatsen att elevers bilder är svårtolkade om eleverna inte har möjlighet att tydliggöra sina tankar och idéer. Avslutningsvis uppmärksammar vi ett behov av vidare forskning av hur multimodala framställningar kan gynna elevers skrift- och verbalspråkliga utveckling. Detta kräver att lärare besitter hög kompetens för att kunna konstruera och bedöma multimodala uppgifter av god kvalitet.
218

Hur skapas mening under en samhällskris? : En kvalitativ studie med fokus på “Sensemaking” i organisationer: Tolkning av ett digitalt möte som behandlar ledarskap och entreprenörskap i samhällskrisen.

Gustafsson, Olivia, Lundholm, Maja January 2020 (has links)
Det är många före oss som valt att intressera sig för sensemaking, meningsskapande, i och runt organisationer. Det finns även mycket forskning om hur man bör gå tillväga och arbeta med sin meningsskapande process när man ställs inför en krissituation. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning genom att vi mitt i samhällskrisen, studerar den meningsskapande processen. Ofta studeras resultatet av sensemaking snarare än processen och vi vill genom vår kvalitativa studie av ett digitalt möte titta närmre på hur sensemaking ter sig i ett specifikt möte, för att kunna se hur man arbetar med meningsskapande under en krissituation som COVID-19. Genom att delta i det digitala mötet “Ledarskap och entreprenörskap i samhällskrisen” fick vi chansen att uppleva, tolka och analysera hur den meningsskapande processen såg ut, där och då, och vad man kom fram till, det vill säga vilken mening som skapades där. Det vi såg genom vår tolkning av det digitala mötet var att man använde sig mycket av sensegiving och sensetaking, samt att erfarenheter och interaktion mellan individer stod i fokus under den meningsskapande processen. Man skapade mening med hjälp av varandra och den mening som skapades handlade mycket om att reducera osäkerhet och skaffa sig kontroll i den svåra situationen.
219

Exponering av fotografiets möjligheter : En socialsemiotisk analys av fotografier i läromedel

Jonasson, Viktor, Reidler, William January 2020 (has links)
Denna studie undersöker antalet av den multimodala resursen som kan kategoriseras som fotografi som finns representerat i fyra stycken läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Undersökningsmaterialet avgränsas till de arbetsområden som behandlar de fiktivt berättande genrerna lyrik, epik och dramatik i läromedlen. Med ett urval av tre stycken fotografier från varje läromedel analyseras också samspelet mellan den multimodala resursen och den tillhörande texten. Dessutom undersöker studien om det råder några likheter eller skillnader för fotografierna gällande deras kommunikationssyfte och potential som meningsskapande. Undersökningen tar avstamp i den socialsemiotiska teorin på multimodalitet och genom både en kvantitativ och kvalitativ metodansats besvaras frågeställningarna. Studien visar att antalet fotografier som används som multimodal resurs är jämt i tre av fyra undersökta läromedel. Ett av läromedlen använder en mindre mängd fotografier som multimodal resurs. Undersökningen visar också att det råder ett samspel mellan fotografiet och den tillhörande texten i de flesta av exemplen med ett fåtal undantag. Studien uppmärksammar dessutom likheter och skillnader mellan fotografiernas kommunikationssyften och potentialer som meningsskapande.
220

Bland stark medicin och lyxiga krämer : Om ledarskapsprocesser på apotek

Rubin, Viktoria January 2019 (has links)
The Swedish pharmacies have gone through a period of many changes during the last decade, due to the deregulation of the pharmacy market in 2009. Beside the traditional mission to provide medicine and qualified advice to the citizens, a commercial mission with profitability demands has been added. The purpose of this study was to contribute to a new understanding of the leadership processes at pharmacies. The point of departure was a broadened perspective of leadership, where leadership is seen as the effects of social processes in organizing and understanding of the goals and aims of the work. The theoretical framework included theories of organizing, sensemaking and professionalism. The design of the study consisted of a case study based on participant observations and semi-structed interviews at two pharmacies. The findings showed that there were four institutional logics that explained and guided the employees’ behaviours; efficiency, sales, quality and customer satisfaction. Each logic was connected to certain characteristics of the leadership processes; the sensemaking of the direction of work and the organizing in action nets. The direction of work was understood either from the employees’ organizational or professional identity and the organizing consisted either of dense or sparse action nets. It was also apparent that the leadership processes for the different institutional logics were opposing to one another in several situations, which challenged the identities and hindered the collective understanding of the work. These institutional logics were also reflected in the pharmacies’ dual missions, where the aim for efficiency and sales formed the prerequisites for the business and the aim for quality and customer satisfaction represented the legitimacy of the profession and the organization.

Page generated in 0.0969 seconds