Syftet med den här essän är att undersöka om det går att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet är för barnen i deras vardag på förskolan. Mellanrummet gestaltar sig som ett fält med information som är svår att få syn på. Essän utgår ifrån två berättelser om hur barn kan uppleva sin vardag på förskolan och vad kvalitet kan vara utifrån ett barnperspektiv. Berättelserna har också fokus på mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrån att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet är i förskolan ställs i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att få syn på den praktiska kunskap som nyckelpersonerna äger och utövar. Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men också som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig två roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vägledande. Det prövas också som ett gränsobjekt för deltagarna att förenas runt. Synen på begreppet kvalitet studeras i spänningsfältet mellan tillsynsansvarigs syn på kvalitet och förskolechefers och pedagogers syn på kvalitet. Under skivandet träder nya perspektiv på kvalitetsbegreppet fram. Ett intresse för fortsatt utforskande väcks, där begrepp som makt, interaktion, profession och självkännedom blir intressanta.

Syftet för denna uppsats är att undersöka barns skapande verksamhet med digitala och analoga medel och hur de användas som komplement till varandra för att erbjuda barn varierade möjligheter för meningsskapande. Vi har använt oss av videoobservationer samt skärminspelningsfunktion i vår undersökning för att närma oss sen djupare förståelse för den kommunikationen som sker mellan barn och olika medel ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Detta har gett oss bredare förståelse för barns meningsskapande, samspel, kommunikation och kreativitet. Resultatet i våra analyser visar att barn skapar mening på kreativa sätt oavsett ett materials syfte. Barns interaktion sker ofta via resurser, t.ex. digitala plattor med blick och gester jämfört med verbal kommunikation. För att interaktion ska ske på varierade sätt behövs neutralisering av digitala medel vilket betyder att inarbeta de digitala medlen så att de kan användas på lika villkor. Resultatet av möjligheter för barns meningsskapande med digitala och analoga medel berodde på barns fysiska tillgång till materialen, både digitala och analoga. Därutöver ligger vikten på pedagogers inspiration och introduktion för att kunna erbjuda fler möjligheter för meningsskapande och använda material till sin fulla potential.

Bakgrund: Banker är exempel på organisationer där en tvingande lag fordrar en kommunikationsprocess med flera aktörer. Bankerna har, i syfte att efterfölja penningtvättslagen, ställt frågor till kunderna om deras ekonomiska förehavanden. Kunderna har i sin tur bemött frågorna med oförståelse och upprördhet. Genom bankpersonalens upplevelser studerar vi kommunikation från övre instans, inom organisationen och från organisationen till kunderna. Tidigare forskning visar på meningsskapande kommunikations betydelse i organisationer för att skapa gemensam förståelse mellan avsändare och mottagare. Vi identifierar dock en kunskapslucka i hur en kommunikationsprocess av en lag, som involverar flera aktörer som ansvarar för lagens tillämpning och utveckling, kan göras på ett meningsskapande sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en kommunikationsmodell som visar på viktiga faktorer för meningsskapande kommunikation av en tvingande lag i en organisation. Metod: Vi genomför en kvalitativ fallstudie av en sparbanks kommunikation av penningtvättslagen. Empirin består av intervjuer med bankpersonal, deltagande observationer på banken och dokumentstudier. Slutsats: För en meningsskapande kommunikation av en tvingande lag ser vi som en viktig faktor att alla involverade aktörer måste ta lagens värde för slutmottagaren i beaktning vid utformningen av sin kommunikation. Vi ser som en försvårande faktor att möjligheterna till meningsskapande kommunikation är beroende av alla aktörer i processen. / Background: Banks are examples of organizations where a law requires a communication process with several stakeholders. In order to be compliant with the Anti-Money Laundering Act the banks have asked their customers questions about their economic activities. The customers have in turn become upset and lack understanding of the questions. Through the experiences of bank personnel we study communication from upper instance, from within the organization and from the organization to its customers. Previous research have shown the significance of sensemaking communication in organizations to create a shared understanding between a sender and receiver. However, we identify a knowledge gap in how the communication process of a law, that involves several stakeholders, can be made in a sensemaking way. Purpose: The purpose of the study is to create a model of communication that identifies key factors for sensemaking communication of a non-dispositive law in an organization. Method: We conduct a qualitative case study of a swedish savings bank and their communication of the Anti-Money Laundering Act. The empirical data consists of interviews with and observations of bank personnel as well as document studies. Conclusion: For a sensemaking communication process of a non-dispositive law, all stakeholders need to factor in the value of the law for the end receiver when designing their communication process. We also see that the possibilities of sensemaking communication is dependent on all stakeholders, which constitutes an aggravating factor.

Syftet med denna studie var att förstå barnens upplevelser av världen som den kan framträda i mobil förskola. Målet var att identifiera barnets subjektiva upplevelse utifrån ett fenomenologiskt teoretiskt perspektiv. Studien bygger på att forskaren själv försöker sätta sig in i barnets perspektiv med hjälp av fältstudier, Leuvens skala av välbefinnande och engagemang, semistrukturerade intervjuer och IPA- inspirerad analysmetod. Studiens resultat visar att barn som deltar i den mobila förskolans verksamhet gärna berättar om sina olika upplevelser, från olika miljöer som de besöker. Barnen berättar och beskriver detaljer av det upplevda, som i denna studie ses som olika fenomen, arena för rörelse, arena för samspel, arena för förståelse, arena för känslor, arena för möjligheter och arena för fantasi. Arenorna tyder på att barnen i sina upplevelser utvecklar förståelse i sin livsvärld. Det kan beskrivas som att deras upplevelser har bidragit till kunskapsbildning och det kan tolkas som att barnen förnimmer olika upplevelser, att det påverkar deras utveckling och lärande. / Abstract The purpose of this study was to understand children’s experiences of the world as it develops in a mobile preschool. The aim was to identify a subjective experience from a child´s perspective within a phenomenological framework. In this study, the researcher herself trives to understand a child’s perspective by using field studies, Leuvens scale of well-being and involvement, semistructured interviews and an IPA-inspired analysis. The study shows that children who participate in mobile preschool activities gladly tell about their experiences of the different environments. The children explain and describe details of their experiences, defined in this study as different phenomena, namely, arenas for movement, for interplay/interaction, for understanding, for feelings, for possibilities and for fantasy. The results indicate that through their experiences children develop an understanding of their lifeworld by building knowledge. Results also suggest that having different perceptions of their experiences affects their development and ability to learn.

This study aims to analyse the mediation of cultural memory in Christopher Nolan’s newest production Dunkirk. Furthermore, the audiences are supposed to identify and create meaning from cultural memories they have not inherited. This problem will therefore be analysed in relation to the mediation of cultural memory. A critical discourse analysis will mark the cornerstone of a methodical analysis model, followed by a semiotic textual analysis. Both the discourse and semiotic analysis will be preceded by a socio historical theory of contemporary ideology.    Dunkirk assumes the form of a popular-cultural text itself, and will therefore be analysed as such. With the help of cultural-historical concepts such as identity creation and collective, cultural and prosthetic memory the study in question will supply a relevant contribution through analysis and result. The result itself concluded that Nolan dedicated his depiction of the events at Dunkerque to the people and civilians.  Through heavily romanticised depictions of civilian efforts, small boats in focus, and the intimate narratives of the soldiers’ struggles, the identification easily cements itself in the audience through sheer emotional investment with the characters and the intricate social hierarchies they produce through isolation and exclusion. In relation to mediating a cultural memory through popular-culture film, these possibilities of identification also create possibilities of prosthetic memories to develop, through which audiences undertake cultural memories they are not entitled to by heritage.

This study aims to investigate how key personnel in a government agency integrate cross-sectorial issues into their activities. The survey shows that it is possible to understand the work as a pedagogical practice. However, this approach is based on another conceptual tradition of learning than the general one. Cross-sectorial commissions do not seem to lead to the integration of different issues. It is rather the agency’s and the employees' approach to the assignment and the cross-sectorial practice that is crucial. A socio-cultural perspective on learning can help the authority consider the cross-sectorial community of practice to be an asset, thus utilising learning within them in a more strategic and systematic way. The survey also helps to understand negotiation of meaning as a way to integrate practices. The study has a deductive approach and is based on a socio-cultural perspective on learning to contribute to the understanding of the implementation as pedagogical practices. The survey includes one government agency that works with two different cross-sectorial commissions. The work of each government commission has been investigated through interviews with key persons within the agency. The phenomenological point of departure has also influenced the compilation, interpretation and thematic analysis of the results of the survey. / Studien syftar till att undersöka hur nyckelpersoner i en statlig myndighet arbetar med tvärsektoriella uppdrag för att integrera tvärsektoriella frågor i verksamheten. Undersökningen visar att det är möjligt att förstå arbetet som en pedagogisk praktik, men att detta synsätt utgår från en annan idétradition om lärande än den allmänt förekommande. Uppdragen i sig verkar inte leda till att olika sakfrågeperspektiv överbryggas. Det är istället myndigheten och dess medarbetares förhållningssätt till uppdraget och den tvärsektoriella praktiken som är avgörande. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan bidra till att myndigheten betraktar den tvärsektoriella praktikgemenskapen som en tillgång och tillvaratar lärandet som sker där på ett mer strategiskt och systematiskt sätt. Undersökningen bidrar också till att förstå meningsskapande som ett sätt att integrera olika praktiker. Studien har en deduktiv ansats och undersökningen görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande för att bidra till förståelsen om uppdragens genomförande som pedagogiska praktiker. Undersökningen omfattar en statlig myndighet som arbetar med två olika tvärsektoriella regeringsuppdrag. Arbetet med respektive regeringsuppdrag har undersökts genom forskningsintervjuer med nyckelpersoner inom myndigheten. Den fenomenologiska utgångspunkten har även påverkat sammanställning, tolkning och tematiska analys av undersökningens resultat.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka spillmaterialets betydelse och inverkan på barns meningsskapande. Studiens frågeställningar berör arbetssätt med spillmaterial i relation till barns meningsskapande och hur verksamma inom förskolan beskriver spillmaterialets betydelse och inverkan på barns meningsskapande i förskolans verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt berör både det konstruktionistiska perspektivet där barnen ses som medkonstruktörer av kunskap och kultur och det posthumanistiska perspektivet där miljön och de materiella tingen i vår omgivning ses som verksamma faktorer för barns lek, lärande och utveckling. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamlingen av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare och en förskolechef. En observation har även genomförts för att få en vidare blick över vad som händer med materialet i verksamheten och för att berika empirin. En slutsats är att arbetet med spillmaterial gynnar barns meningsskapande då det kan möjliggöra utveckling och utmaning av barns språk, kreativitet och fantasi då materialet visar sig vara oförutsägbart och föränderligt där barns egna tankar, idéer och teorier kan få utrymme. En slutsats är också att arbetet med spillmaterial gynnas av ett utforskande arbetssätt och de tre pedagogerna (barn, pedagog och miljö) för tillsammans verksamheten framåt vilket bidrar till barns meningsskapande. I relation till posthumanismens teori om att allt ses som relationellt och sammanflätat kan vi förstå att de tre pedagogerna blir betydelsefulla för barns meningsskapade. Vår önskan med studien är att bidra med kunskap om spillmaterialet och dess betydelse och inverkan på barns meningsskapande.

Denna studies syfte är att undersöka på vilka sätt mening skapas i klassrummet med hjälp av ett dramapedagogiskt arbete, samt hur arbetet kan bidra till utvecklad förståelse av en text. I studien används forskningsfrågorna: vilka meningsskapande processer sker när elever arbetar med dramatisering av text? och: på vilka sätt rör sig eleverna genom olika litterära föreställningsvärldar under processen? Studien nyttjar ett sociosemiotiskt perspektiv, men skriv- och dramaprocesser analyseras också utifrån byggandet av litterära föreställningsvärldar. Med ett etnografiskt förhållningssätt utfördes dels en deltagande observation av arbetet med en dramatisering av ett stycke ur Alf Henrikssons bok Asken Yggdrasil, och dels en serie semistrukturerade intervjuer av eleverna i den berörda klassen. Analysen av resultatet visar att de meningsskapande processer elever får uppleva bidrar till ett ökat engagemang och glädje inför arbetet. Flera förmågor tränas samtidigt som förståelse av en text arbetas med. Med hjälp av drama som en estetisk lärprocess ges eleverna möjlighet att förstå världen tillsammans med andra och på så sätt skapa betydelse i sitt eget lärande, och sina egna liv.

Studien följer Ostens vänner, en Social rörelse som under ett års tid2018/2019varit aktiva i samhället Boxholm i Östergötland. Uppkomsten av rörelsen är en protest emot att Boxholms mejeri ska läggas ner och verksamheten ska flyttatill en annan ort. Denna uppsats behandlar rörelsens betydelse förindividen, gruppen och samhället. Hur Ostens vännerhar organiserat sig som grupp och hur det har speglat samhällets historia av ett litet brukssamhälle. Bidragen inom de olika områdena har varit många, men även svårigheter som uppstått under året. Rörelsen har haft olika sammankomster och marscher med stor uppslutning och engagemang. Ostens vännerhar även varit aktiv i sociala medier, på Facebook har rörelsen nästan 13000 medlemmar. Mitt empiriska material baseras i största del av de fyra intervjuer jag gjort med mina informanter. Resultatet visar på att sociala rörelser kan göra skillnad på olika plan, även om inte gruppen lyckas med sitt mål. / The essay is about Ostens  vänner, agroup of Social movement. During the year 2018/2019 they have been active in the community Boxholm in Östergötland. It is a protest group against the closure of Boxholms ost a local cheesemaking industry. The industry is going to close and move to another place. This essay addresses the significance of the movement for the individual, the group and society. How Ostens vänner have organized themselves as a group and how it has reflected the history of society in a small industrial community. Contributions in the various areas have been many, but also difficulties that have arisen during the year. The movement has also been active in social media, on Facebook the movement has almost 13,000 members. My empirical material is largely based on the four interviews I have done with my informants. The result shows that social movements can make a difference on different levels, even if the group does not succeed in its goal.