Thermal comfort of the occupants is of highest importance specifically in Scandinavian countries. Especially for an educational building, both students and working staff spend most of their time indoors, therefore it is critical to guarantee a healthy and productive indoor climate environment around a whole year. Taking into account that Högskolan Dalarna plans to move into a newly renovated building in the center of Borlänge in 2022, this thesis focus on this essential topic and tries to dig out some valuable adaptive suggestions for the coming schematic design phase. In the next design phase, it aims to satisfy design requirements of Miljöbyggnad 3.0 certification at sliver level, as well as operation requirements of BREEAM InUse at very good level. Consequently, the aim of this thesis project is to have an overall thermal comfort assessment of all representative rooms in the project of the new campus building in Borlänge, Sweden. The thermal comfort assessment consists of both winter situation and summer situation. Both situations are completely under recommended study method from Miljöbyggnad 3.0 with the technical assistant of dynamic building simulation software tool IDA ICE 4.8. Several aspects have been investigated in terms of indoor thermal comfort. The first impacting element is future climate scenarios, so as to check how the future climate will affect the thermal comfort performance. Afterwards, both external and internal shading devices were individually applied to examine and quantify the benefits in terms of indoor thermal comfort. Lastly, the advanced control shading strategies were studied to further improve the thermal comfort performance based on the appropriate conventional shading method. The results showed that future climate scenario has limited impact on the thermal comfort performance when rooms are under temperature controlled via room heating and cooling units. Regarding the shading methods, the internal shading was proved to give a better overall performance. If there is the chance to implement automation shading device, the author recommends the “zone air temperature with operative temperature setpoint 21°C, in which proved to be significantly improved the thermal comfort levels that previously discovered in the vulnerable zones. Therefore, it is expected significantly to reduce the energy dependency during cooling season.

Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrågan hos bland annat fastighetsägare, potentiella kunder och hyresgäster. Allt fler beställare väljer därmed att låta certifiera sina projekt med något av dagens miljöcertifieringssystem. För arkitekter innebär detta en stor utmaning, då det ställs hårda krav på byggnaden för att den ska uppnå den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav påverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att då som arkitekt uppnå ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven måste uppfyllas är inte enkelt.  Det är dessutom viktigt att projektera rätt redan från början. Det här projektet syftar till att utöka arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hänsyn till de gestaltningspåverkande indikatorer beträffande områdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt är viktiga att beakta i ett tidigt skede. Undersökningarna görs på en fiktiv kontorsbyggnad med representativa och vedertagna förutsättningar för en vanlig kontorsbyggnad enligt dagens byggnormer. Beräkningar och analyser har gjorts med avseende på dagsljus, värmeeffektbehov, energianvändning, solvärmelast och termiskt inneklimat. Resultaten visar på att det är möjligt att projektera lokalbyggnader med en relativt stor fönsterandel, upp mot 40 % i förhållande till fasad, och trots det uppnå Miljöbyggnads certifieringsnivå silver. Det som dock tycks vara en förutsättning för detta är att byggnaden har rörlig solavskärmning. Alternativt annan solavskärmning, men som då tillåter ett högt dagsljusinsläpp samtidigt som stor del av den totala energin från solen stängs ute de molnfria och varma dagar under året. Ett ytterligare villkor för att uppnå certifieringsnivån i fråga är att en värmekälla placeras vid fönsteren, för att under vintern uppnå ett behagligt inneklimat. Det som till synes är svårast att uppnå är balansen mellan ansenligt dagsljus, låg solvärmelast samt ett tillfredsställande termiskt klimat sommartid. / Environmental certification of buildings becomes more important as demand from e.g. property owners, potential customers and tenants increases. More and more investors therefore choose to certificate their building projects with some of today’s environmental systems of certification. For an architect it means a more extensive challenge, since it requires higher claims for the building to achieve the desired certification. Some requirements for the authorisation affect big parts of the design of the building. The task is for the architect to achieve a good balance between the requirements and the design of the building. It is therefore very important to plan properly from the start of the process. This project aims to increase the knowledge among architects in the early stage of building process when it comes to office buildings with a certification according to the system Miljöbyggnad. The analysis will be made of calculations for every indicator that directly affects the design of the building and have a special importance in the early stage of the building process. Daylight, energy and the indoor environment judged according to Miljöbyggnad. The studies will be made by a fictitious building placed in Stockholm with the representative properties of a normal office building recording to the building standards of today. Our results in this thesis show that there is a possible way to build an office building with a relatively high portion of window of the building façade, and considered that still accomplish the requirements to achieve the level Silver Miljöbyggnad. There is one thing that seems to be an assumption for this kind of office building, it has to be mobile shading for the windows. Alternatively some other kind of shading that also allow an highly inlet of daylight which at the same time let big part of the total energy from the sun out of the building during warm and sunny days. One other condition to accomplish the level of Silver is that a heat source will be placed under the windows, to make the indoor climate pleasant during winter season. As a conclusion of our analyses it seems that the hardest thing to accomplish is the balance between a good daylight factor, low solar load and at the same time a satisfying thermal climate during summer time.

In the construction industry today there is a significant technological revolution going on. New methods for automated processes and information management are developed continuously. Intense studies are currently taking place to ensure ways and means to embrace the new technology of BIM. At the present, environmental certification systems are considered cumbersome and challenging. However, the increasing demands of sustainable development in the construction industry imply that the environmental certifications will not disappear. This Master Thesis examines the possibilities to apply BIM technology within the field of environmental certifications to streamline the processes. The applications that provide the best opportunities are: - To use BIM to be able to, during the design stage, dynamically evaluate the result or score a certain building will achieve. - To avoid unnecessary work through collection of data for calculations directly from a BIM-model. - To be able to automate certain time consuming calculations that are currently performed manually. - To automatically examine the completed model to ensure that the demands are fulfilled. The possibilities to use BIM within these areas are however limited by the technology itself. Today there are no BIM applications within the field that work satisfyingly, which hinders a large-scale implementation.

Certification systems, that assess companies’ work with social and environmental issues, have emerged in an increasing number of industries. Today, there are environmental certifications for the food industry, the forestry, the fisheries sector and several more. In apparel industry, certification for sustainable working conditions has been of major impact. The property sector is no exception from other industries. Today, there are a variety of different environmental assessment methods in the world, in order to support sustainable construction. In recent years, a rapid development has also been taken place in the Swedish real estate market, where many property owners show great interest in certifying their portfolios. On the Swedish market for commercial real estate there are three different environmental certification systems being used: BREEAM, LEED and the national label Miljöbyggnad. The GreenBuilding Programme, which focuses solely on energy efficiency, has also had a significant impact in the country. Environmental certifications are market-driven regulations, based on customer demand driving companies to conduct their operations in a sustainable way. According to Auld, Bernstein and Cashore (2008), the certification systems differs from other forms of CSR because the companies voluntary agree to let external organizations regulate their activities. In return, the companies get a credible recognition on the market, showing they work seriously and concretely with sustainability issues. According to previous studies, the demand for environmentally certified properties and offices is still limited (Broström & Weinz, 2010; Reuterskiöld & Fröberg, 2010; Bonde, Lind, & Lundström, 2009; van der Schaaf & Sandgärde, 2008). Yet, the interest of stakeholders in the real estate sector is widely spread. This examination aims to determine the value of environmental certification for property owners, and from that basis try to find out how the development might proceed. The study is based on qualitative interviews with stakeholders in the Swedish construction and property sectors, as well as a literature review of the development of certification systems in other industries and in international property markets. In order to get a holistic perspective of this complex industry, the commercial real estate is seen as a system through four phases: Construction, Management, Renovation and Transaction. Interviews were conducted with stakeholders who were considered representative for each phase, resulting in Property development companies, Property owners and Real Estate appraisals. Based on empirical findings, the interest of environmental certifications peaks in the phase of construction, while companies mainly active in management and renovations are more hesitant in the choice of certifying their buildings or not. The fact that the share of newly constructed buildings is very small relative to the total property stock implies that the market for certified buildings is virtually nonexistent, and will so remain unless the environmental certification systems spread to existing buildings. The minimal market has consequences in the transaction phase, since the yield is determined from previous transactions of comparable properties. In the present situation, certified buildings are compared to conventional ones, which imply that the certification doesn’t result in a higher market value. In addition, the limited supply leads to badly informed tenants and, thus, a low demand for certified offices. Despite the lack of purely economic value, that is, price or rent premiums, the environmental certifications still seems to be valuable, though in a more qualitative way. Interviewed companies think that a certification provides a communication value in the relationship with external stakeholders, credibility through third party review, insurance against future customer requirements, sustainable internal processes and an internal sense of pride among employees. To be able to transform qualitative values to monetary ones, the environmental certifications must develop through the value chain of commercial real estate, to the phases of management and renovations. This development can be supported and accelerated by adapting certification systems for the management of the existing building stock. In addition, the author argues for the importance of not restricting the number of certification schemes in the market, as well as not neglecting the importance of political leadership for a continued development in the sector. / Certifieringssystem för att bedöma företagens arbete med miljömässiga och sociala problem är ett fenomen som dykt upp inom alltfler branscher. Idag finns miljöcertifieringar inom livsmedelsbranschen, skogsindustrin, fiskenäringen och många fler. Inom klädindustrin har exempelvis certifieringar för hållbara arbetsförhållanden fått ett stort genomslag. Bygg- och fastighetssektorn är inget undantag. Idag finns det i världen en uppsjö av olika miljöcertifieringssystem som syftar till att stödja ett hållbart byggande. Under de senaste åren har en snabb utveckling även observerats på den svenska fastighetsmarknaden och det finns idag ett stort intresse hos landets fastighetsägare att miljöcertifiera sitt bestånd. På den svenska marknaden används framförallt tre miljöcertifieringssystem: brittiska BREEAM, amerikanska LEED och svenska Miljöbyggnad. Det EU-initierade energieffektiviseringsprogrammet GreenBuilding har också fått ett stort genomslag i landet. En miljöcertifiering är ett marknadsdrivet instrument, som bygger på att kundernas efterfrågan driver företagen till att bedriva sina verksamheter på ett mer hållbart sätt. Enligt Auld, Bernstein och Cashore (2008) skiljer sig certifieringssystemen från andra CSR-former (Corporate Social Responsibility; på svenska Företagens samhällsansvar) i och med att företagen frivilligt går med på att låta utomstående organisationer reglera deras verksamheter. I gengäld får företagen ett trovärdigt erkännande på marknaden som visar att de tar miljömässiga problem på allvar och att de arbetar konkret med hållbarhetsfrågor. Enligt tidigare studier är investerarnas och hyresgästernas efterfrågan på miljöcertifierade fastigheter och lokaler än så länge liten (Broström & Weinz, 2010; Reuterskiöld & Fröberg, 2010; Bonde, Lind, & Lundström, 2009; van der Schaaf & Sandgärde, 2008). Ändå är intresset hos aktörerna inom bygg- och fastighetssektorn stort. Denna undersökning har som syfte att ta reda på vad aktörerna ser för värde i en miljöcertifiering, och utifrån den utgångspunkten försöka ta reda på hur utvecklingen kan se ut framåt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med aktörer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn samt en litteraturstudie över utvecklingen av certifieringssystem i andra branscher och på internationella fastighetsmarknader. För att få ett helhetsperspektiv av denna komplexa bransch betraktas det kommersiella fastighetsföretagandet som ett system genom faserna nybyggnation, förvaltning, förädling och transaktion. Intervjuer genomfördes med aktörer som ansågs representativa för respektive fas, vilket resulterade i fastighetsutvecklande företag (nybyggnation), fastighetsägare (förvaltning och förädling) och värderare (transaktion). Utifrån de empiriska resultaten kan det konstateras att utvecklingen av miljöcertifieringar är som störst i nybyggnationsfasen, medan företag som huvudsakligen är verksamma inom förvaltning och förädling står mer tveksamma inför miljöcertifieringarnas fördelar. I och med att andelen nybyggnation är mycket liten i förhållande till det totala fastighetsbeståndet innebär det att marknaden för certifierade fastigheter är i det närmaste obefintlig, och att den även fortsättningsvis kommer att vara liten om inte certifieringarna sprids till det befintliga beståndet. Detta ger konsekvenser i transaktionsfasen, eftersom att avkastningskravet i marknadsvärderingarna bygger på att det finns jämförbara objekt. I dagsläget jämförs certifierade fastigheter med konventionella, vilket innebär att en miljöcertifiering inte resulterar i ett högre marknadsvärde. Det begränsade utbudet gör även att hyresgästerna har dålig kännedom och kunskap om miljöcertifieringar och därmed inte efterfrågar detta i någon högre utsträckning. Även om det inte existerar något rent ekonomiskt värde, i form av högre marknadsvärden och hyrespremier, i miljöcertifieringarna framkommer det ändå ett antal kvalitativa värden. Intervjuade företag anser att miljöcertifieringen ger ett kommunikationsvärde till externa intressenter, trovärdighet genom tredjepartsgranskning, en försäkring mot kundernas framtida krav, hållbara interna processer och en intern stolthet hos medarbetarna. För att de kvalitativa värdena ska kunna omvandlas till monetära värden krävs det att miljöcertifieringarna sprids genom värdekedjan till förvaltnings- och förädlingsfaserna. En sådan utveckling kan stöttas och snabbas upp genom att de certifieringssystem som används på den svenska marknaden anpassas till förvaltning av det befintliga beståndet. Författaren argumenterar även för vikten av att det finns flera miljöcertifieringssystem på marknaden, samt att politikens betydelse inte bör förbises för att även fortsättningsvis se en positiv utveckling i sektorn.

En stor utmaning för byggbranschen är att minska sin miljöpåverkan, och med nya miljöcertifieringar blir miljökraven större. Deklaration och bedömning av byggprodukters miljöpåverkan har också blivit en viktig fråga i branschens miljöarbete. Det är inte bara staten eller kommunerna som behöver ta ansvar för att minska miljö- och klimatproblem i Sverige, utan det är även näringslivet, däribland byggbranschen, som har ett stort ansvar. Syftet med denna studie är att undersöka byggsektorns påverkan på miljön baserat på vilka certifieringssystem de utvalda företagen använder och undersöka hur man kan minska byggsektorns miljöpåverkan genom att använda certifieringssystem. Studien syftar även till att utforska skillnaderna mellan olika system för att avgöra om ett av systemen är mer fördelaktigt från ett miljöperspektiv än andra system. Det påvisas att de olika certifieringssystem som används idag, både nationellt och internationellt, har en viss gemensamma nämnare men att det också finns faktorer som skiljer dem åt. Systemen har alla till syfte att öka antalet miljöbyggnader och minska miljöpåverkan, men de fokuserar på olika huvudområden. Studien pekar på att miljöfrågan är en viktig och prioriterad fråga i byggbranschen idag och att certifieringssystem bidrar till minskad miljöpåverkan. Studien föreslår att systemen har potential att utvecklas för att täcka fler områden, som energi- och klimatfrågor. Svenska byggföretag uppmanas använda miljöcertifieringssystem som Nordic Swan Ecolabel (Svanen), GreenBuilding Certifiering och Miljöbyggnadssystemets certifiering för hållbar utveckling. LEED och BREEAM anses vara de mest omfattande och internationellt erkända systemen. Företag bör välja det lämpligaste systemet baserat på projektets krav. Miljöcertifieringssystemen hjälper till att minska miljöpåverkan och främjar miljömedvetenhet. Certifieringssystemen bör utvecklas kontinuerligt genom att inkludera energi- och klimatfrågor, höja miniminivåerna för miljöbyggnad och öka kunskapen om kemikalier. Ingen certifiering är för närvarande helt miljövänlig, men de kan förbättras för att minska byggbranschens negativa påverkan på miljön. / National Board of Housing, Building, and Planning states that the construction and real estate sector contributes to approximately 20 - 30% of Sweden's environmental impact. The construction industry must reduce its environmental impact and environmental certification sets higher standards than those mandated by the National Board's building regulations. The declaration and assessment of construction products' environmental impact is a crucial aspect of the construction and real estate industry's efforts to protect the environment. Reducing environmental and climate problems is not solely the responsibility of the government or municipalities, but also the business community, including the construction industry. This study investigates certifications systems used by the selected companies. The aim is to compare and evaluate these systems to determine which one is more environmentally friendly and sustainable. The study finds that certification systems, both nationally and internationally, have common goals but differ in their focus and usage from country to country. Environmental issues are a priority in the construction industry, and certification systems play a role in reducing the sector's negative impact. The study suggests that these systems have the potential to be improved to address energy and climate issues, but management of the certification process should be made simpler for maximum impact.

There are requirements and rules from authorities that companies in the building sector should work towards sustainable development. Sustainable development and sustainable building require knowledge to assess whether the building materials chosen are environmentally, socially, and economically sustainable. In this report, the most essential sustainability indicators for the building material chemical anchor masses have been defined in order to facilitate the sustainability work of companies already at the design and decision stage. Using the methods of literature study, document study and experiments in the form of simulations in calculation software, a selection of chemical anchor masses has been investigated. In order to assess whether a chemical anchor mass is sustainable, a table has been developed in which key sustainability indicators have been defined and then measured. For the definition of sustainability indicators, a document study was carried out in the environmental certification and material databases BASTA, Byggvarubedömningen (BVB), Miljöbyggnad, SundaHus and Svanen. The document study has been carried out with the aim of investigating how the chemical anchor masses are assessed against set sustainability criteria in the databases for the external and internal environment. The cost of chemical anchor masses has been investigated in a literature review. Simulations have been carried out in the calculation programs ESSVE CS, FIXPERIENCE and Hilti PROFIS Engineering to investigate the technical performance of the chemical anchor masses in terms of the load capacity utilization rate of the chemical anchor masses. The defined durability ratios were then measured by comparing the value per harm for the users. Based on the results of the environmental certification and material databases, the cost and the utilization rate of the loading capacity of the chemical anchor masses, a conclusion on how to define and measure a sustainable chemical anchor mass has been developed. The most important key indicators for sustainable chemical anchor masses have been shown in the work to be the impact of the harm that the chemical content of the chemical anchor mass can cause to the internal and external environment, and the harm that the cost of the chemical anchor mass represents to the user. The load capacity utilization rate has proven to be an important key performance indicator as it creates value for the user. When measuring the durability of a chemical anchor mass, the relationship between the harm and the value that the chemical anchor mass represents should be compared. The selection of a sustainable chemical anchor mass should therefore be based on the lowest possible negative impact on the internal and external environment according to the sustainability criteria set out in the environmental and material databases. The dimensional conditions, the load capacity utilization rate, always need to be achieved and this at the lowest possible cost.

Dagsljus är viktigt för människors välmående. Eftersom välmående hos människor kopplas till den sociala hållbarheten i ett samhälle påverkar dagsljusinsläpp i byggnader även den sociala hållbarheten. Idag är dagsljusinsläpp lågt prioriterat i både detaljplanearbetet och projekteringen av flerbostadshus. Projektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm ställer höga krav på hållbarhet i området. Syftet med detta arbete är att undersöka hur dagsljushanteringen under projekteringen av ett flerbostadshus påverkats av Norra Djurgårdsstadens hållbarhetskrav. Denna fallstudie jämförs med två andra byggnader i Stockholm som inte har direkta krav på hållbarhet. Jämförelsen grundas på intervjuer, simuleringar utförda i Daylight Visualizer och manuella beräkningar av dagsljusinsläpp. Resultaten kopplas i analysen samman med de dagsljuskrav som ställts på respektive projektering. Kraven som undersökts är de som ställs av BBR och Miljöbyggnad. Resultaten visar att dagsljusinsläppet är större i byggnaden med miljöcertifieringskrav samt att solvärmelasterna är lägre i byggnaderna utan. Arkitekter uppfattar dagsljuskraven som svåra att uppnå och att det största hindret för det är förtätning. Hanteringen av dagsljus skiljer sig åt från projekt till projekt men generellt kan det fastslås att den är tidskrävande och därför prioriteras lågt. Arkitekter efterfrågar mer lätthanterliga verktyg. Förutsättningarna för dagsljusinsläpp beror till stor del på detaljplaners utformning och större hänsyn till dagsljus bör tas vid framtagning av detaljplaner. / Natural daylight is important for our wellbeing and therefore the social sustainability of our community. Daylight today carries a low priority in the development of local plans and in the planning of residential housing. There are high demands on the sustainability in the urban planning project Norra Djurgårdsstaden in Stockholm. The purpose of this thesis is to analyze how architects manage daylight distribution in the planning of a residential house regarding the high demands on sustainability in Norra Djurgårdsstaden. The case study is compared to two other buildings that have no demands on sustainability regarding daylight. The analysis builds on a series of interviews, daylight simulations in Daylight Visualizer and manual calculations of daylight. The results are connected with the different demands set on each project. Those demands are BBR and Miljöbyggnad. The results show that the daylight distribution is larger in the building that has a demand for an environmental certification and that solar thermal loads are lower in those building that do not have these demands. Architects acknowledge that daylight requirements are hard to achieve. They find the biggest complication to be the urbanization of cities. Management of daylight varies from project to project but is generally seen as time consuming. There is a demand for easier tools to meet up with today’s requirements. Local plans affect the possibilities to achieve the daylight requirements. Daylight needs to be considered more in the development of these plans.

Construction industry is based on the evaluation of building environmental impact. The current situation shows buildings reaching high standards in the field of environmental sustainability, but they often neglect occupants' satisfaction. The International Well Building Institute (IWBI) has released a new building standard called WELL, whose aim is to create sustainable buildings paying attention to occupants' health and well-being. The goal of this thesis is to understand what does WELL add to existent building certification systems. There is a large number of certification systems, green codes, green standards and several other kinds of documents that influence the way in which designers think and develop their projects. A research background is carried out to identify their requirements and fields of applicability. The innovative concepts proposed by the IWBI, need to interface with requirements from different regulations or certifications. The gap analysis performed in this work highlights which are the gaps and the overlaps between WELL and Swedish building regulations (BBR), Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED-IT. The White Arkitekter's office in Stockholm, known as Katsan and certified with Miljöbyggnad Gold, is used as a case study to have a more specific approach to the problem than the general approach provided with the gap analysis. The report shows significant gaps between WELL and the other regulations and certifications, which are reduced when considering the case study. The outcomes for the different standards have been compared and they have evidenced some innovative features present only in WELL. These features answer to the research question and underline what WELL adds to sustainability concepts.

Environmental certification systems has, apart from improving the environment, contributed to buildings with a better indoor air quality. The realization of this has led to the next focus in the built environment, building for occupant health and wellbeing. It is recognized that if buildings are designed with the occupant health and wellbeing at center, it increases employee productivity and reduce absenteeism, which in turn yields economic benefits for a business. This thesis project is set out to investigate how building for occupant health and wellbeing can be done in Swedish office buildings. The project is partly based on the relatively new WELL Building Standard, a tool for certifying, measuring and monitoring the functions of a building in terms of health and wellbeing. The largest part of the project is the analysis, where WELL Building Standard is compared to Swedish legislation as well as the Swedish environmental certification system Miljöbyggnad. A literature study is also included in order to see how the health situation looks like in Sweden, and what aspects are the most important to highlight in the scope of this thesis.  The thesis project is a pilot study of the health and wellbeing in Swedish offices and it shows that Swedish legislation includes a large number of issues set forth in WELL Building Standard. In some cases, Swedish legislation goes quite a bit further than WELL and in some cases Swedish projects can gather inspiration from WELL in order to build even healthier. Miljöbyggnad also fulfills some of the subjects presented in WELL.  As WELL Building Standard is a very extensive system, not all parts of it could be included in the analysis of this project. There are a lot of further research that needs to be conducted before drawing too general conclusions on how Swedish projects perform on the aspects of health and wellbeing. Generally, WELL is a useful system if a project intends to be as healthy as can be, even though the project does not use it to be certified. The system provides the building owners with arguments they can use to communicate how the building may benefit health and wellbeing to the tenants, as WELL puts the human at center rather than the building. / Miljöcertifieringar har, utöver att bidra till en bättre miljö, bidragit till att byggnader fått bättre inomhusklimat. Upptäckten av detta har lett till nästa fokus i den byggda miljön, att bygga hälsosamt för människorna som lever i byggnaden. Det är erkänt att om byggnader är planerade och byggda med människornas hälsa och välmående i fokus så ökar de anställdas produktivitet och frånvaron minskar, vilket i sin tur bidrar med ekonomiska fördelar för företag. Målet med denna masteruppsats är att undersöka hur svenska kontorsbyggnader kan planeras och byggas med hälsa och välmående i fokus. Projektet är delvis baserat på det amerikanska systemet WELL Building Standard, som är relativt ny på den svenska marknaden. Det är ett system för certifiering, mätning och övervakning av en byggnads funktioner inom områdena hälsa och välmående. Den största delen av uppsatsen utgörs av analysen, där WELL jämförs med svensk lagstiftning samt det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. En litteraturstudie är också inkluderad för att undersöka hur hälsoläget ser ut i Sverige och vilka aspekter av hälsa och välmående som är viktigast att betona inom omfattningen av detta projekt.   Projektet är en pilotstudie om hälsa och välmående i svenska kontorsbyggnader och den visar att svensk lagstiftning innehåller ett stort antal frågor som presenteras i WELL Building Standard. I några fall så går den svenska lagstiftningen steget längre än kraven i WELL och i vissa fall så finns inspiration att hämta från standarden för svenska projekt som vill bygga mer hälsosamt. Miljöbyggnad uppfyller också en del krav som presenteras i WELL.  WELL Building Standard är ett väldigt omfattande system, och därför kunde inte alla delar ur systemet inkluderas i analysen i detta projekt. Det är en del framtida forskning som krävs innan alltför generella slutsatser kan dras om hur svenska projekt presterar i fråga om hälsa och välmående. Generellt så är WELL ett bra system att använda om ett projekt siktar på att bli så hälsosamt som möjligt, även om projektet inte använder systemet för certifiering. Systemet ger byggnadens ägare argument de kan använda för att kommunicera hur byggnaden bidrar till hälsa och välmående till och för hyresgästerna, eftersom WELL sätter människan i centrum istället för byggnaden.

Bygg- och fastighetssektorn står för ca 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Detta leder till att vissa åtgärder behöver ses över för att uppfylla klimatavtalet, som år 2015 innebar att temperaturökning måste ligga under två grader. Studien innehåller således en undersökning av vad miljöcertifieringssystem har för inverkan på optimering av förvaltningsprocessen. Frågeställningarna som slutligen ledde fram till en slutsats, tog ställning till hur effektiviseringar smidigast kan implementeras genom litteratur- översikt, fallstudie och intervjuer. Fallstudien omfattar tre referensbyggnader som ägs av Bonnier Fastigheter. Två av dessa byggnader är Centralhuset och Muninhuset som är certifierade genom BREEAM In-Use. Den tredje byggnaden är Beskowhuset som i dagsläget har genomgått en förstudie för Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Respondenterna som intervjuades gav perspektiv på ett antal frågor, som tillsammans med litteraturöversikten av tre viktiga indikatorer gav ett omfattande resultat. Slutligen kom studien fram till slutsater av frågeställningarna. Förvaltnings- och certifieringsprocesser identifierades som parallella delar, där hänsynstagande till båda processerna kan främja en tydligare förvaltning genom bl.a. underhållsplaner. Där konstaterades det att lagring och dokumentation av handlingar skapar större medvetenhet, vilket högre detaljnivå i underlagen kan bidra till. Även förståelse kring varför en certifiering av en förvaltningsorganisation inte är att föredra framgick. Det påvisades att certifieringen hade varit kostsam, med en minimal lönsamhet. Dock konstaterades det att implementering av rutiner för en sådan certifiering hade medfört en effektivare förvaltning. Således talade studien emot att verifiera certifiering av BREEAM In-Use del två. Däremot visar den att certifiering enligt Miljöbyggnad iDrift är bättre anpassad för att certifiera befintliga byggnader än Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Avslutningsvis presenterades en identifiering kring utvecklingsområden av processerna, vilket ledde till förtydligande i upplägget av underhållsplaner. En senare omcertifiering hade därav haft ett större värde i att identifiera åtgärder i förvaltningen, då denna hade gått snabbare och smidigare i ett senare skede. / The purpose of the following study is to investigate how different environmental certification systems work and can affect the management process. Furthermore, the aim is to identify positive effects of certifying management organizations to analyze the value of it. Lastly, the study aspires to resolve how certification systems can enable identification of necessary evolvement in the management process, and simplify future certification. A background to the subject was initially established to obtain relevant knowledge to investigate the issues. Thereafter, further literature studies, case studies, and interviews were conducted to enable extensive data for discussion and conclusion. The results of the study showed that there is a connection between how management can adapt to certification to obtain high results. On the contrary the greatest value will not come from combining activities but by adapting the assembling of documents to what will be asked for during a certification process. This can be done by using more efficient systems and creating greater awareness by taking into account the different criterias. Similar results were obtained when it comes to certification of management organizations. It is too expensive to verify a certification to motivate the value of it, but a lot of the indicators could advantageously be implemented to develop demands and routines. That leads into the possibility of identifying how that is possible. Those results showed that it is possible on an indicator level, and can simplify certification processes by adapting to how management and certification can be combined.