För att skapa bättre förutsättningar att nå Parisavtalet och EU:s mål om klimatneutralitet har Europeiska kommissionen antagit Taxonomiförordningen, som kan beskrivas som ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar. Eftersom bygg- och fastighetssektorn bidrar till en stor andel av de globala koldioxidutsläppen finns ett kapitel i Taxonomiförordningens delegerande akt Climate Delegated Act med tekniska granskningskriterier som riktar sig särskilt mot bygg- och fastighetsverksamheter. I den delegerande akten fastställs tekniska granskningskriterier för sex miljömål. Från och med räkenskapsår 2022 ska bolag som omfattas av förordningen redovisa hur stor andel av bolagets ekonomiska aktiviteter som linjerar med EU-taxonomin. Det fanns få tidigare studier om implementering av EU:s taxonomi i bygg- och fastighetssektorn, men dessa pekar på att det råder en stor osäkerhet kring hur taxonomin ska implementeras och hur kriterierna ska tolkas. Syftet med examensarbetet var att bidra till ökad kunskap om vad införandet av EU-taxonomin innebär och hur den kan komma att påverka en byggentreprenörs verksamhet i Sverige. Utmaningar för en byggentreprenör identifierades på två olika nivåer: projekt- och företagsnivå. Därtill undersöktes hur EU-taxonomin kan förändra en byggentreprenörens hållbarhetsarbete i nyproduktionsprojekt, som idag främst sker genom miljöcertifiering. För att besvara forskningsfrågorna utfördes en litteraturstudie, en intervjustudie samt en projektutvärdering. Litteraturstudien resulterade i en introduktion till EU-taxonomin och dess uppbyggnad samt tolkningar, åsikter och kritik från tidigare forskning. Vidare genomfördes en genomlysning av hur BREEAM-SE v6.0 och Miljöbyggnad 4.0 implementerat EU-taxonomin. Utmaningar och påverkan på en byggentreprenörs hållbarhetsarbete undersöktes baserat på en projektutvärdering av 13 av NCC Building Swedens miljöcertifierade nybyggnadsprojekt samt en intervjustudie med två NCC-anställda med arbetsuppgifter som berör implementering av EU-taxonomin på företaget. Trots att EU-taxonomin syftar till att öka jämförbarheten mellan företags miljömässiga hållbarhetsarbete och klargöra definitionen av vad som kan anses miljömässigt hållbart visade resultaten att EU-taxonomins tekniska granskningskriterier i hög grad ger utrymme för tolkning vilket skapar utmaningar på både företags- och projektnivå. Utmaningarna rörde begreppsförvirring, omfattning samt av vem och i vilket skede ett kriterium bör hanteras för att linjera med EU-taxonomin. Resultaten indikerade också att en stor utmaning för byggentreprenören kommer att vara att hantera tekniska granskningskriterier som ligger utanför en byggentreprenörs rådighet. I ett nybyggnadsprojekt är flera aktörer delaktiga och byggentreprenören är ofta i beställarens händer vad gäller exempelvis val av produkter och utformning. Gällande vissa kriterier är byggentreprenören även i händerna på myndigheters arbete, främst det som sker i den kommunala planprocessen. Samverkan bedömdes därav vara en kritisk faktor för den byggentreprenör som avser att uppfylla EU-taxonomin i ett projekt. Aktörers beroende av varandra innebär svårigheter men kan reducera klimatpåverkan i det långa loppet. Samverkan inom byggentreprenörers är också viktigt då EU-taxonomin berör många avdelningar. Vidare indikerade studien att EU-taxonomin kommer att medföra en stor administrativ börda och att flera av EU-taxonomins kriterier är kostnadsdrivande. De tekniska granskningskriterier som, enligt examensarbetets resultat, kommer att vara mest utmanande för en byggentreprenör i nyproduktionsprojekt är de kriterier som berör klimatrisk- och sårbarhetsanalyser och implementering av anpassningslösningar; en byggnads flexibilitet, demonterbarhet, resurseffektivitet och anpassningsbarhet; samt kriteriet kopplat byggkomponenter- och material innehållande formaldehyd och cancerframkallande ämnen. Projektutvärderingen visade att de nybyggnadsprojekt som var miljöcertifierade med BREEAM-SE 2017 i högre grad linjerade med EU-taxonomin än projekt som miljöcertifierats enligt Miljöbyggnad 3. Det indikerar att personer och företag som tidigare arbetat med BREEAM-SE har bättre kunskapsmässiga förutsättningar att uppfylla EU-taxonomin än de som arbetat med Miljöbyggnad eller inte alls arbetat med miljöcertifiering. Studiens resultat pekar på två möjliga scenarier där EU-taxonomin antingen kommer att komplettera miljöcertifieringar som incitament till gröna fördelaktiga lån eller ersätta miljöcertifieringarna helt. I det senare fallet finns risk för ett mindre ambitiöst miljömässigt hållbarhetsarbete då både BREEAM-SE och Miljöbyggnad mäter miljöprestanda inom fler områden och ställer högre krav än EU-taxonomins tekniska granskningskriterier. Vidare har miljöcertifieringarna, till skillnad från EU-taxonomin, betygsnivåer som motiverar projektteamet att göra mer för ett högre betyg. Hur EU-taxonomin kommer att påverka en byggentreprenörs hållbarhetsarbete på projektnivå, som idag främst sker genom miljöcertifiering, beror på hur banker och investerare kommer att bedöma och värdesätta linjering, eller icke-linjering, med EU-taxonomin. / To accomplish the goals of The Paris Agreement and The European Green Deal, the European Commission launched The Taxonomy Regulation, which can briefly be described as a classification system for environmentally sustainable economic activities. Since the construction and real estate industry annually contributes to a large proportion of global carbon dioxide emissions, one chapter in The Taxonomy Regulation’s delegated act Climate Delegated Act was assigned to industry. The Climate Delegated Act provides so-called technical screening criteria for six environmental objectives. As of the fiscal year 2022, all companies affected by the directive on "non-financial sustainability reporting" must report the percentage of the company’s EU taxonomy-aligned financial activities. There was limited previous research regarding the EU taxonomy, but the found literature indicated a vast uncertainty about how the taxonomy should be implemented and how the criteria should be interpreted. The purpose of this study, a Master’s Thesis paper, was to contribute to increased knowledge of establishing the EU taxonomy and how it will affect a Swedish construction company’s operations. Challenges a construction company may face because of the EU taxonomy were studied and identified at the project and organizational levels. This study also intended to investigate how the EU taxonomy relates to a construction company’s current work with environmental sustainability in new construction projects where sustainability assessment methods, such as BREEAM-SE or Miljöbyggnad, today play an essential role. The study is based on a literature study, an interview study and a project evaluation. A literature study, an interview study and a project evaluation were carried out to answer the research questions. The literature study resulted in an introduction to the EU taxonomy and its structure as well as presents interpretations, opinions and criticism from previous research. The literature study also investigated how BREEAM-SE v6.0 and Miljöbyggnad 4.0 have implemented the EU taxonomy. Challenges and the EU taxonomy’s impact on a construction company’s work with environmental sustainability were investigated based on a project evaluation of 13 NCC Sweden Building new construction projects which were certified with either BREEAM-SE 2017 or Miljöbyggnad 3. Lastly, two NCC employees were interviewed to add more knowledge about the organizational perspective of the EU taxonomy implementation. The EU taxonomy aims to clarify the definition of environmental sustainability and increase the ability to compare companies’ and countries’ work with sustainability, but this study concludes that construction companies who want to align with the EU taxonomy will face several challenges. Firstly, the EU taxonomy’s technical screening criteria include much room for interpretation, creating challenges at the project and organizational levels. There is confusion about the scope and regarding by whom and at what stage several of the criteria should be dealt with. A significant challenge for a construction company will be dealing with criteria that are considered beyond a construction company’s or the project team’s control. Several stakeholders are involved in a new construction project, and the construction company is often not a part of the early stages. Decisions affecting the construction company’s taxonomy alignment may be taken without their involvement. Therefore, cooperation and collaboration are critical factors for a construction company that intends to fulfill the EU taxonomy in a project. The dependence on each other implies a vast challenge, but at the same time, it will probably lead to broader and more open collaboration which will reduce the environmental impact in the long term. Collaboration will also be necessary within the construction company as the EU taxonomy affects several departments. Furthermore, the study indicated that the EU taxonomy will imply a large administrative burden and several criteria are costly. The most challenging technical screening criteria for a construction company in a new construction project in Sweden are the criteria that concern the climate risk and vulnerability assessment and implementation of adaption solutions; a building’s adaptation, flexibility, resource efficiency and dismantlability; as well as the criteria about building components and materials containing formaldehyde, carcinogenic volatile organic compounds and more. The project evaluation clearly showed that projects certified with BREEAM-SE aligned to a greater degree with the EU taxonomy. Therefore, employees and companies used to working with BREEAM will have prerequisites for taxonomy alignment compared to those used to working with Miljöbyggnad or no sustainability assessment method at all. Both BREEAM-SE and Miljöbyggnad evaluate a building’s environmental sustainability performance based on more aspects and have higher requirements than the EU taxonomy. It is still unclear whether the EU taxonomy will complement or replace the sustainability assessment methods as the incitement for green beneficial financing. If the EU taxonomy becomes the new and only incitement, there is most likely a risk of less ambitious work with environmental sustainability at the project level. Furthermore, BREEAM-SE and Miljöbyggnad have rating levels that motivate the project always to make an effort. The study showed that the EU taxonomy is not a successful tool yet, but there is a strong belief in its potential. The extent to which the EU taxonomy will affect a construction company’s work with sustainability depends on how banks and investors will value EU taxonomy alignment.

Throughout our lives, we spend approximately 80–90% of our time indoors, and the environment which wereside in is a key factor determining our comfort and well-being. A favorable indoor environment can enhance our quality of life whereas a less than favorable environment may have the opposite effect. A key ambition of several Green Building Certifications is the desire to reduce a building’s environmental impact and energy consumption, and, in addition, the ambition to provide a satisfying indoor environment.The WELL Building Standard (WELL) is an up and coming green building certification explicitly embracing comfort, health and well-being in the built environment. The standard covers seven over-arching topics forwhich the indoor environment is evaluated by; Air, Water, Nourishment, Light, Fitness, Comfort, andMind. Compared to well-established Green Building Certifications like LEED, BREEAM and Miljöbyggnad, the WELL standard is newly introduced on the Swedish market with few current applications. The purpose of this report is to apply WELL for Bengt Dahlgren’s office in Stockholm and provide resultsdemonstrating to what extent the office satisfies the certification. The report will also provide recommendedmeasures so as to reach a desired WELL certification grade. Furthermore, the compliance between WELL and the Swedish Green Building Certification Miljöbyggnad will be studied. The study has been carried out byreviewing the relevant policy, property and equipment documents; conducting technical measurements; andinspecting the conditions of the office area and its surroundings. Correspondence with stakeholders and actorsknowledgeable of the current state of the office have been a constant element throughout the project.  The results show that Bengt Dahlgren’s office currently do not fulfill the required preconditions to be eligiblefor a WELL certification. However, if those preconditions were to be addressed, a completed certificationwould result in a grade corresponding to Silver. By implementing the recommendations provided by the authorit should also be possible to reach the higher certification grade Gold. The study furthermore concludes that WELL and Miljöbyggnad only demonstrate limited overlap. By evaluating Bengt Dahlgren’s office in Stockholm, this report strives to give insight for how a Swedish office facility comply with the WELL certification. The work should also give light to new perspectives and applications regarding health, comfortand well-being which may not be included in traditional Green Building Certifications. The compliance for WELL with Swedish regulations, standards and norms have been treated in this report, however, the topic can be suggested as an area for future work, as there is room for an explicit study concerning this. / Vi spenderar uppskattningsvis 80–90% av våra liv inomhus och miljön vi vistas i är en avgörande faktor för vårhälsa och välmående. En gynnsam inomhusmiljö kan förhöja vår livskvalité medan en ogynnsam miljö kan haden motsatta effekten. En väsentlig ambition för flera miljöcertifieringar är önskan att reducera byggnaders miljöpåverkan och energikonsumtion, samt, därutöver, strävan efter att förse en behaglig inomhusmiljö.WELL Building Standard (WELL) är en miljöcertifiering som uteslutande behandlar komfort, hälsa och välmående i inomhusmiljön. Certifieringen täcker sju övergripande koncept som inomhusmiljön utvärderasefter; Luft, Vatten, Kost, Ljus, Motion, Komfort och Sinnesupplevelse. Jämfört med konventionellamiljöcertifieringar som LEED, BREEAM och Miljöbyggnad så är WELL nyintroducerad på den svenskamarknaden med få tillämpningar i dagsläget. Syftet med det här arbetet är att applicera WELL för Bengt Dahlgrens kontor i Stockholm och frambringa resultatet som visar på hur väl kontoret uppfyller certifieringen. Arbetet kommer även tillhandahållare kommenderade åtgärder för hur en önskad certifieringsnivå kan nås. Därutöver kommer överenstämmelsen mellan WELL och den svenska miljöcertifieringen Miljöbyggnad studeras. Arbetat har utförts genomgranskning av relevanta policy-, fastighets- och utrustningsdokument; utförande av tekniska mätningar; och inspektioner av förhållanden vid kontoret och dess omgivning. Korrespondens med aktörer närvarande vid byggnadens uppförande samt aktörer insatta i byggnadens nuvarande förhållanden har hållits genomgående under projektets gång. De framtagna resultaten visar på att Bengt Dahlgrens kontor i nuläget inte uppfyller de nödvändiga skallkrav för att vara berättigad en certifiering. Ifall dessa skallkrav vore åtgärdade skulle en certifiering generera ett betygmotsvarande Silver. Genom att implementera de åtgärder som rekommenderas av författaren kan kontoret även nå det högre betyget Guld. Arbetet visar dessutom på att WELL och Miljöbyggnad endast erhåller en begränsad överensstämmelse. Genom att utvärdera Bengt Dahlgrens kontor i Stockholm ämnar det här arbetetge en insikt i hur en svensk fastighet står sig gentemot WELL. Arbetet hoppas också ge utrymme åt nya perspektiv och tillämpningar av hälsa, komfort och välmående i byggnader, som kanske inte är inkluderade i traditionella miljöcertifieringar. Överensstämmelsen för WELL med svenska regler, standarder och normer kan föreslås som ett område lämpligt för framtida studier. Även om detta ämne har studerats i denna rapport så finns det utrymme för att genomföra en djupare studie som behandlar detta.

The climate issue is becoming increasingly relevant, and with that, the EU's greentaxonomy has been designed to support investors in defining environmentally sustainableinvestments. To meet the taxonomy, the business must contribute significantly to at leastone of the six environmental objectives, not significantly harm the remainingenvironmental objectives, and meet minimum requirements for social sustainability.  Environmental certification systems are used to measure a building's environmentalsustainability, but as the taxonomy becomes more relevant, the question arises of howthese systems can be used in taxonomy work or if they become irrelevant. In addition,industry professionals experience the requirements of the taxonomy as unclear. Thepurpose of the report is therefore to analyze difficulties, develop solutions, and investigatehow environmental certification systems for existing buildings relate to the taxonomy.Miljöbyggnad iDrift, BREEAM In-Use, and LEED O + M have been investigated using aliterature review, interviews, and a case study. The main challenges with the EU-taxonomy were found to be the large margin forinterpretation left to affected organizations, due to a lack of clarifications. Another centraldifficulty was that the taxonomy's purpose as a common language fails, partly due tocountries using different systems to measure the sustainability of a building, making itdifficult to compare sustainability on a global scale. Proposed solutions included acommon certification system, demonstrating green potential, and authorities needing totake greater responsibility in providing assistance. An important conclusion of the thesisis that buildings that are certified with the analyzed systems of this report are notautomatically taxonomy-aligned, even though these systems play a continued significantrole in the sustainability work.

The ability to enter in information about the building’s function in an open buildingmodel is admittedly not an innovative technology but in regards to those aspects ofwhich this project concerns - that is the building’s environmental performance interms of energy, indoor climate, and daylight— has knowingly not been explored. This thesis explores developing work processes as well as methods for working in acoordinated digital model with buildings environmental certification aspects. Thework emphasizes on the aspects of the environmental certification systems that arenormally examined using simulation tools, that being those aspects which pertain tothe building’s function, and whose calculated results are a determining factor for thebuilding’s design. A demonstration is presented to interviewees where threeindicators from Miljöbyggnad is visualized to identify the pros and cons with thenewly proposed method of working. The study shows that BIM is an interesting tool to use during the design phase. Thefact that the technology is advancing is nothing new, but the development of a moredigitalized environmental certification process should be considered. A visualpresentation provides a broader understanding of the working group and externalactors and is a favorable method to use during the project's workflow. The results from the interviews show that none of the companies use BIM as acomplement to the technical reports during the environmental certification process.The knowledge about BIM among designers and environmental coordinators is verysmall, however, there is great interest in the new proposed way of working. This study brings attention to the digitization of the environmental certificationprocess in a more efficient way, as well as a demonstration of the software Solibriand Revit that generate BIM during the environmental certification process. Theresults have shown that a visual presentation is a useful complement to the technicalreports but not good enough to replace them. The conclusion is that the new proposed working method cannot be implementedwithout the BIM-Link program. BIM - Link is a link that connects the results fromthe building simulation to the object-based model and the review tool. This programis not available as a test variant and this requires the purchase of a license. / Förmågan att skriva in information om byggnadens funktion i en öppenbyggnadsmodell är visserligen inte en ny teknik, men med avseende på de aspektersom detta projekt berör, dvs byggnadens miljöprestanda i termer av energi,inneklimat och dagsljus, har detta veterligen inte utforskats. Detta examensarbete behandlar arbetsprocesser samt metoder för att arbeta medbyggnaders miljöcertifieringsaspekter i en samordnad digital modell.En visuell demonstration presenterades för intervjukandidater där tre indikatorer frånMiljöbyggnad – solvärmelast, dagsljusfaktor och termiskt klimat (PPD) –visualiseras för att upptäcka för och nackdelar med det nya förslagna arbetssättet. Enfallstudie genomfördes på ett nyproducerat bostadshus för att kontrollera omresultatet från byggnadssimuleringen går att implementera både i den objektbaserademodellen och granskningsverktyget. Resultatet från intervjuerna visar att ingen av företagen utnyttjar BIM i störreutsträckning men att en visuellpresentation skulle kunna användas som ettkomplement till de tekniska rapporterna under miljöcertifieringsprocessen.Kunskapen om BIM hos projektörer är stor men väldigt liten hos miljösamordnaredäremot finns ett stort intresse för det nya förslagna arbetssättet. Studien visar att BIM är ett intressant verktyg att använda sig av underprojekteringsskedet. Att tekniken går fort fram är inget nytt, men utvecklingen av ettmer digitaliserat miljöcertifieringsprocess bör tas i under olika byggskeden. Envisuell presentation ger en bredare förståelse för arbetsgruppen samt utomståendeaktörer och är en gynnsam metod att använda sig utav under projektets arbetsgång.Slutsatsen är att det nya förslagna arbetssättet går att implementera både i denobjektbaserade modellen och granskningsverktyget. Denna studie medför även uppmärksamhet kring digitalisering avmiljöcertifieringsprocess på ett mer effektivt sätt, samt en demonstration avmiljöparametrar med hjälp av BIM under miljöcertifieringprocessen. Resultatet harpåvisat att en visuell presentation är ett nyttigt komplement till de tekniskarapporterna men inte tillräckligt bra för att ersätta dessa.

Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas. Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades. Under arbetets gång har datorprogrammen Velux, ParaSol och Thermal Comfort Calculator använts. Parameterstudier utfördes för att åskådliggöra samband mellan dagsljusfaktor, fönsterarea samt rummets form och storlek, vilket resulterade i att två diagram upprättades. För att kontrollera att parameterstudiens resultat kan tillämpas för verkliga objekt och rum utfördes en fallstudie på byggnaden Ängsbacken i Sandviken. Denna fallstudie validerade att diagrammen som upprättats kan uppskatta en dagsljusfaktor, DF, för ett rum som sedan kan erhålla ett preliminärt betyg för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Diagrammen som upprättats kan användas som ett grovt förprojekteringsverktyg som kan tillämpas när konsult, arkitekt m.fl känner till rumsdjup samt fasadväggens area (bredden och höjden i rummet) men vill veta hur stort fönster som krävs för att uppnå BRONS eller SILVER för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Vidare kan vara intressant att studera om det även finns ett samband mellan de tre indikatorerna Dagsljus, Solvärmelast och Termiskt klimat och vilken påverkan fönsterglas, solavskärmningar m.m kan ha på dagsljusfaktorn. För samtliga testrum som modellerats och tillämpats i studien har betyget GULD erhållits för Solvärmelasten. För det Termiska klimatet fick samtliga testrum betyget SILVER. Dessa indikatorer verkar inte påverkas av rummets geometri i lika stor utsträckning som dagsljusfaktorn, som tar mer hänsyn till både rummets och fönstrets storlek samt utformning. Därför bör vid bedömning enligt Miljöbyggnad största vikt ligga på att uppfylla ett tillfredsställande dagsljusinsläpp genom att kontrollera att dagsljusfaktorn uppfylls i rummet, vilket enkelt kan utföras med hjälp av studiens förprojekteringsverktyg. Det effektiva förprojekteringsverktyget kan användas för att förenkla och påskynda bedömningsprocessen samt uppskatta ett betyg för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Genom att använda sig av verktyget i ett tidigt projekteringsskede, där användningen av tidskrävande datorprogram undviks, kan både kostnader och tid minimeras. / Daylight in buildings is important for both physical and mental health. Daylighting in buildings is transferred through windows, but the windows are also the building component that causes the greatest energy loss in a building. Therefore, there is a problem in creating a good balance between design, energy efficiency and thermal comfort while maintaining a sufficient daylight to be applied in buildings where people are staying. This thesis comprising 15 hp aims to efficiency and simplify the assessment of satisfying daylight, to achieve the requirements of the environmental certification method Miljöbyggnad, where neighboring factors such as energy and the thermal environment is studied. The goal was to establish a pre-planning tool for the indicator Daylight that can be used in the future by consultants and similar when a building is assessed by environmental certification according to the method Miljöbyggnad. The tool is based on computer models of experimental room with different conditions where the daylight factor, DF, was controlled. The computer programs Velux, ParaSol and Thermal Comfort Calculator where applied during the study. Parametric studies were performed to illustrate the connection between daylight factor, window area and the shape and size of the room, resulting in the establishment of two charts. To check that the parameter results of the study can be applied to real-world objects and rooms a case study was performed on the building Ängsbacken in Sandviken. This case study validated that the diagrams drawn can appreciate a daylight factor, DF, for a room that can then obtain a preliminary rating for the indicator Daylight in Miljöbyggnad. The diagrams can be used as a rough pre-planning tool that can be applied when the consultant, architect or similar knows the room depth and facadewall area (width and height of the room) but want to know how big window needed to achieve BRONZE or SILVER for indicator Daylight in Miljöbyggnad. In the future it might be interesting to study if there is also a correlation between the three indicators Daylight, Solar Thermal Load and Thermal environment and the impact of windows, sun screens etc. which can affect the daylight factor. For all test room modeled and applied in the study, grade GOLD were obtained for the Solarheating. For the Thermal environment all the test room obtained the grade SILVER. These indicators seem unaffected by the geometry just as much as the daylight factor, which takes more into account both the room and the window size and design. Therefore the assessment according to Miljöbyggnad paramount lie on meeting a satisfying daylight by checking that the daylight factor is fulfilled in the room, which can easily be performed with the help of this studies pre-planning tool. The effective pre-planning tool can be used to simplify and speed up the evaluation process and appreciate a score for indicator Daylight in Miljöbyggnad. By making use of the tool in an early planning stage, where the use of time-consuming computer programs is avoided, both the cost and time can be minimized.

Andelen miljöcertifierade byggnader har under 2000-talet ökat. Inom kommersiella fastigheter är det numera inte lika ovanligt att kontor miljöcertifieras och en ny aspekt har etablerat sig bland certifieringssystemen - människans välbefinnande. WELL Building Standard är ett hälsocertifieringssystem som sätter människan i centrum. Systemet har under 2017 gjort inträde på den svenska marknaden och det första projektet står klart för verifiering under våren 2018. Detta projekt är Castellums huvudkontor i fastigheten Klassföreståndaren 3 i Stockholm, även kallad Flat Iron Building. Syftet med studien är att bidra till större kunskap om WELL Building Standard under svenska förhållanden och underlätta fortsatt etablering av hälsosamma byggnader. Målsättningen med studien är att identifiera lärdomar från certifieringen av projektet enligt WELL Building Standard - New &amp; Existing Interiors - genom att besvara följande frågeställningar: <ol type="1">Hur förhåller sig det slutgiltiga resultatet i Flat Iron Building gentemot intentionerna med att   certifiera projektet och syftet med WELL Building Standard? Med avseende på Flat Iron Building i Stockholm, vilka utmaningar finns vid kombination av de sju koncepten i WELL Building Standard samt svenska lagar och regler? Hur arbetar olika aktörer vid införande av hälsocertifieringen WELL Building Standard i Flat Iron Building? För att undersöka implementering av en hälsocertifiering i projektet utfördes en genomgång av litteratur inom svensk lagstiftning och regelverk, miljöcertifieringssystem samt hälsocertifieringar. Litteraturgenomgången innefattar en kartläggning av WELL Building Standard gentemot Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Boverkets byggregler, Miljöbyggnad och LEED. I undersökningen utfördes även en fallstudie med kvalitativa intervjuer och platsbesök. Intervjuerna genomfördes med involverade aktörer samt brukare av kontoret. Studien ger unika lärdomar gällande projektets intentioner och utfall, hur implementeringen av indikatorer kan utföras i Sverige samt arbetssätt vid genomförande av en hälsocertifiering. Exempelvis kan WELL, enligt studien, användas som verktyg för att uppnå beställarens målsättning. Studien lyfter fram både utmaningar och vad som underlättats när systemet kombineras med de svenska regleringar som styr byggandet, där utmaningar redogjorts i projektet kopplat till avsaknad av produktinformation gällande VOC-värden i möbler på den svenska marknaden. Arbetssättet vid WELL Building Standard kan enligt fallet likställas med hur aktörer arbetar i ett miljöcertifieringsprojekt. Likt ett sådant projekt krävs samarbete mellan samtliga inblandade parter. Vidare kan ytterligare lärdomar hämtas i studien som kan användas för att underlätta etablering av fler WELL-projekt. Dessa lärdomar är bland annat kopplade till tidsplanering, kommunikation, kunskap och stöd - däribland vikten av att få WELL att genomsyra alla steg av processen från planering till drift av fastigheten. Avslutningsvis kan de lärdomar som presenteras i detta examensarbete vara till nytta för den som innehar en samordnande roll i byggprojekt och vill arbeta med implementering av WELL Building Standard på den svenska marknaden. Studien kan även användas som referens vid fortsatt forskning inom WELL. / The number of certified green buildings has increased during the 21st century. Within commercial properties, such as offices, it is no longer unusual to use green building rating systems. Hence, new types of rating systems have arisen - those that promote human well-being. The WELL Building Standard is one of these new rating systems that puts the people inside the building at the centre. In 2017, the WELL Building Standard accessed the Swedish market and the first project is ready for Performance Verification in spring 2018. The project is Castellum’s Headquarter in Stockholm with property designation Klassföreståndaren 3, also known as the Flat Iron Building. The aim with this study is to contribute to a greater knowledge of how WELL Building Standard can be used in Sweden and thereby facilitate further establishment of buildings that promotes health and well-being of the building’s occupants. The objective with this study is to identify lessons learned from the certification process of the project according to WELL Building Standard - New &amp; Existing Interiors - by answering the following research questions: What is the outcome of the project in Flat Iron Building in relation to the intentions with using the rating system and the purpose of WELL Building Standard? Regarding Flat Iron Building in Stockholm, which challenges exists when combining the seven concepts of WELL Building Standard and Swedish legislation? How does project stakeholders collaborate during the implementation of WELL Building Standard in Flat Iron Building? To investigate the implementation of a wellness-oriented rating system a literature review about Swedish legislation was conducted. The review includes an overview of how WELL Building Standard compares to The Swedish Work Environment Authority’s Statute Book (AFS); National Board of Housing, Building and Planning’s Building Regulations (BBR); Miljöbyggnad and LEED. Within the investigation a case study with qualitative interviews was conducted, as well as an on-site visit at the headquarter. The interviews were held with different stakeholders in the project. The study contributes to unique lessons about the intentions and outcome of the project, how features can be implemented in Sweden and how project stakeholders collaborate during implementation of a wellness-oriented rating system. According to the study WELL can be used as a tool to achieve the property owner’s objectives. Furthermore, the study demonstrates features which are challenging or uncomplicated when combined with Swedish legislation. One of the challenges described in the project is the absence of product information regarding VOC values in furniture available on the Swedish market. The study demonstrates that collaboration between stakeholders in a WELL Building Standard project is similar with a green building project. In both cases it is important with cooperation between all parties involved. Further lessons can be found in the study to facilitate establishment of WELL-projects. These lessons are related to time management, communication, knowledge and support - for instance the importance of incorporating WELL in the entire building process from planning to management. The lessons presented in this master thesis can serve those who hold a coordinating position in construction projects and is interested in implementing WELL Building Standard in Sweden. The study can also be used as a reference in further research within WELL.

During renovation Ljusåret 2 was converted to a modern office with an activity based work style (ABW) with a Demand Controlled Volume (DCV) ventilation system connected to a closed-loop duct. Cooling is provided through air handling units and active water based beams, the underfloor heating system was kept. Written instruction and specification have been studied for the two different control systems Schneider EcoStructure and Lindinspect. Both control systems have been analyzed according to time schedule, set-point and process value by using different functions in software. To be able to perform a energy audit and look at indoor climate for Ljusåret 2 there have been studies according to underfloor heating, constructions of ventilation system, diversity factor for DCV, closed-loop-ducts, heat losses from ducts, cooling demand and energy certification. According to this audit, energy performance is calculated to 89.1 kWh/m2 according to building energy, activity energy is not audited or calculated. During design phase, an energy calculation was made by an energy consultant with the result of 81.3 kWh/m2. The estimated performance is a 9.6 % increase. This building is designed for Miljöbyggnad certification of level silver and should be ≤ 109 kWh/m2,year. According to audit and calculation for energy performance this level is possible to keep. The estimated energy performance have been calculated with only 4 month of statistics from January until April 2019 because Ljusåret 2 have just been renovated. District heating has been estimated through the energy signature by data from energy meter. Electrical components for the building have been measured and energy usage calculated. Energy produced by compression chiller have been estimated with calculated performance from design phase and adding heat transfer between rooms and supply ducts. Energy between rooms and supply ducts were not included in energy calculation during the design phase. According to the control system for the DCV system there have been some issues with high temperature in supply ducts even when they are supplied with 15 ºC from air- handling unit. There have been measurement to the ventilation system 5701-5704 that is connected to a close-loop duct with a result of temperatures between 15.2 ºC up to 21.4 ºC and the velocity has varied between 0.05-2.1 m/s in different measurement spots. This is an increase of 6.4 ºC. A heat transfer calculation have been made in Paroc Calculus to estimate heat transfer between room and supply ducts. The results of this calculation indicates the same level of temperature increases as when the system was measured. With no thermal insulation cooling capacity is lost to half after less than 5 m with a velocity of 0.2 m/s, after 15 m with a velocity of 1 m/s and 30 m with a velocity of 2 m/s . This should be compared with supply duct with 20 mm of thermal insulation that has lost its cooling capacity after less than 13 m with a velocity of 0.2 m/s, after 63 m with a velocity of 1 m/s and is increase with 4 ºC after 100 m with a velocity of 2 m/s. Using closed-loop ducts with velocity below 2.0 m/s and without thermal insulation combined with under tempered supply air is not a good combination. Even short length with low velocity and lack of thermal insulation is devastating because of heat transfer according to logarithmical temperature difference between room and supply ducts. A closed-loop duct is often designed as a pressure chamber and recommended when using DCV and/or VAV ventilation to avoid problems with noise and to be able to reduce the need of dampers. Problems with temperature increasing according to velocity in ducts must be taken in consideration. For Ljusåret 2 this will affect district heating usage where ducts are placed because underfloor heating must compensate heat transfer. Chilled water must be provided an extra time for rooms with both DCV and chilled beams and rooms with only DCV is less comfortable which they could been with a correct installation.

Detta examensarbete gjordes i samarbete med Riksbyggen där träffsäkerheten hos energiberäkningar i Miljöbyggnad studerades. Beräkningarna för den kommande energianvändningen jämfördes med mätningarna när byggnaden är i bruk. Vi ställde oss frågan om betygen i Miljöbyggnad påverkades av en avvikande energianvändning.Syftet med studien var att ge en bredare kunskap om miljöcertifierade byggnaders verkliga och förväntade energianvändning. Detta gjordes genom att identifiera och statistiskt säkerställa differenser mellan beräknad och uppmätt uppvärmnings-, varmvattens- och fastighetsenergi. Metoden som användes var en kartläggning av sekundärdata ur dokumentation från certifieringsprocessen för 116 stycken byggnader. Avvikande indikatorbetygs påverkan på områdes- och byggnadsbetyget i Miljöbyggnad undersöktes.Studien visade att det är svårt att beräkna - hälften av objekten hade en differens på mer än 10% och den årliga energianvändningen ökade i genomsnitt med 3,7 kWh/m2. Störst avvikelse hade uppvärmningsenergin med 9,7 kWh/m2, med sänkta indikatorbetyg till följd. En fjärdedel av dessa hade en vanskligt liten marginal till betygsgränsen.38% av flerbostadshusen hade ett förändrat betyg hos indikatorn för energianvändning, varav 4% fick ett bättre betyg medan 34% fick ett sämre betyg. En tredjedel av de med försämrade betyg fick sänkta områdesbetyg för energi, men behöll trots det byggnadsbetyget i Miljöbyggnad. Lagstiftande krav på minskad energianvändning fick delvis önskad effekt, samtidigt som differensen mellan beräkning och mätning ökade. Revideringar av indikatorbetyg tyder på att installationssystemen för ventilation och uppvärmningsenergin inte var korrekt intrimmade och behöver följas upp. I vilken omfattning man avsiktligt eller oavsiktligt frångått de ursprungliga planerna under byggprocessen lämnas till mer djupgående studier att ta reda på. / This thesis was created with collaboration from Riksbyggen where the accuracy of energy calculations in Miljöbyggnad were studied. Calculations for the upcoming energy use was compared with measurements of the energy of the building when in use. We asked ourselves whether the grades in Miljöbyggnad were affected by a deviating energy use.The purpose of this thesis was to provide a wider knowledge of the actual and expected energy use of buildings with an environmental certificate. This was achieved by identifying and statistically ensuring differences between calculated and measured energy of heating, hot water and real estate use. The method used was a survey of secondary data from the documentation of the process of certification of 116 buildings. The impact of a deviating indicator rating on the field and building rating in Miljöbyggnad was investigated.The study showed that it is difficult to calculate – half of the buildings had a difference of more than 10% and the annual energy use increased by an average of 3,7 kWh/m2.The most significant deviation was the energy used for heating with 9,7 kWh/m2, with decreasing indicator ratings as a result. A quarter of these had a precariously small margin to the limit of the rating level.38% of the residential buildings had a changed rating of the indicator of energy use, whereof 4% got a higher rating and 34% got a lower rating. A third of the ones with lower ratings also got decreased ratings in the field of “Energi”, but nevertheless retained their overall building rating in Miljöbyggnad.Legislative requirements for reduced energy use partly had the desired effect, though at the same time, the differences between calculations and measurements increased. Revisions of indicator ratings suggests that installation systems of ventilation and heating were not properly tuned and needs to be adjusted. To which extent they intentionally or unintentionally abandoned the original plan during the construction process is left to more thorough studies to look into.

När byggnader projekteras används klimatfiler från 1981-2010 för att dimensionera konstruktionen och energisystemet. Detta leder till att byggnader dimensioneras för ett klimat som varit och inte ett framtida klimat. SMHI har tagit fram olika klimatscenarier för framtiden som beskriver möjliga utvecklingar klimatet kan ta beroende på fortsatt utsläpp av växthusgaser. Dessa scenarier kallas för RCP (Representative Concentration Pathways). I denna studie används två olika klimatscenarier, RCP4,5 och RCP8,5. Siffran i namnet står för den strålningsdriving som förväntas uppnås år 2100. I RCP4,5 kommer medelårstemperaturen öka med 3 °C fram till år 2100 jämfört med referensperioden 1961-1990.  För samma tidsperiod sker en ökning på 5 °C enligt RCP8,5.  Ett flerbostadshus certifierad enligt Miljöbyggnad 2.2 nivå silver placerat i Vallentuna i Stockholms län används i denna studie som referensbyggnad. Byggnaden simuleras i programmet IDA ICE där den utsätts för RCP4,5 och RCP8,5. Resultatet visar att byggnaden inte skulle klara av kraven för Miljöbyggnad 2.2 gällande termiskt klimat sommar i något av de två klimatscenarierna. De operativa temperaturerna blir för höga i byggnaden utan att tillsätta komfortkyla.  Byggnaden ändras för att se vilka faktorer som kan förbättra resultatet gällande det termiska klimatet. Resultatet visar att värmelagringsförmåga hos byggmaterial och solavskärmning har störst påverkan på det termiska klimatet.  I studien gjordes flertal olika kombinationer av byggnadsutformningar. Enbart kombinationen av en tung stomme av betong tillsammans med fönster med lägre g-värde klarar kraven för Miljöbyggnad 2.2 i RCP4,5 och RCP8,5 utan komfortkyla. Kombinationen får lägst energianvändning i RCP8,5 av de olika kombinationerna som testats i studien.  En kombination av tung stomme av KL-trä med lågt U-värde, fönster med lägre g-värde och komfortkyla får lägst energianvändning i grundklimatet och RCP4,5 av de olika kombinationerna som testats i studien trots användningen av komfortkyla.  Frågan om vilket alternativ som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv är svårt att svara på. Det finns många aspekter som behöver tas i hänsyn till som byggnadens totala klimatavtryck både i tillverkning och användning. Oavsett val av konstruktion är det viktigt att projektera för att komfortkyla och solavskärmning skall kunna appliceras när ett varmare klimat råder. / When buildings are designed climate files from 1981 to 2010 are used to construct the building and its energy system. This leads to building being designed to a climate that has been and not to a future warmer climate that will come. SMHI has developed different climate scenarios for the future that describe different paths the climate can take depending on continued emissions of greenhouse gas. This climate scenarios are called RCP (Representative Concentration Pathways) In this study two of the climate scenarios, RCP4,5 and RCP8,5 are used. The number in the name stands for the radiation forcing that is expected in the year 2100.  In RCP4,5 the mean average air temperature will increase with 3 °C until year 2100 compared to the reference period 1961-1990. In the same time period RCP8,5 will increase with 5 °C.  An apartment building certified according to Miljöbyggnad 2.2 level silver placed in Vallentuna, Stockholms län is used as a reference building. The building is simulated through the simulation software program IDA ICE where it´s exposed to RCP4,5 and RCP8,5. The results demonstrate that the reference building would not meet Miljöbyggnad 2.2 requirement in the indicator about thermal comfort during summer. The operative temperature in the building is too high unless comfort cooling is used.  The design of the building changes to see what factors can improve the results regarding the thermal comfort. The results demonstrate that thermal conductivity and solar shading has the greatest impact on thermal comfort.  In this study several combinations of different building designs were made. Only the combination of a concrete frame with windows with low g-value met the requirement of Miljöbyggnad 2.2 regarding the thermal comfort during summer without using comfort cooling in RCP4,5 and RCP8,5. The combination had the lowest energy demand in RCP8,5 of all the combinations tested in the study.  A combination of cross laminated wood frame with low U-value, windows with low g-value and comfort cooling had the lowest energy demand in the original climate file and RCP4,5 despite the use of comfort cooling.  The questing about which building construction is the best from a sustainable perspective is difficult to answer. To answer that question the building´s total climate footprint in both production and use must be calculated. Regardless of the choice of building construction it is important to have in mind when designing a building that comfort cooling and solar shading should be easily applied when a warmer climate will prevail.