By advancing technologies in both hardware and software, it is possible to support more complex applications. Wireless Sensor Networks (WSNs) comprised of tiny sensing devices with wireless radios are the key enablers for future Internet of Things(IoT) applications, where collecting measurements and delivering them to their destination is the most important task. In traditional sensor networks, sensor nodes were typically stationary and each node periodically measured and sent data to the next predefined router. However, in current applications, some nodes are expected to move. For instance, in health monitoring applications, where patients with sensors attached to their body are free to move in the hospital or their houses. Software Defined Networking (SDN) is a technique that was conventionally used in wired networks, and recently was used in some wireless networks, such as cellular and wireless local area networks. The idea of SDN is to provide more flexibility in the network by getting the advantage of re-programmability of the network devices during run-time. In networks based on SDN, the control plane is shifted from the infrastructure to a higher level in order to provide re-configuration. The controller decides on updating forwarding rules by getting some feedback from nodes in the network. In wireless sensor networks, the feedback may contain information related to the link quality and available resources such as battery level and the location of the sensor node (number of hops away from the sink). In this thesis, a study ofseveral relevant SDN-based architectures for wireless sensor networks is given, outlining the main advantages and disadvantages for each. In addition, some mobility solutions in sensor networks such as localization, routing and hand-off algorithms are explored. One of the drawbacks with SDN is that it was originally built for wired networks there experience with mobility does not exist. Thus the thesis considers the possibility to use SDN solutions in WSN were certain applications are in need of mobility. Finally, the thesis propose mobility solution for sensor networks that takes advantage of SDN and uses a handoff algorithm. In fact, the hand-off mechanism is achieved by means of control message exchanges that is supervised by the controller.

This quantitative study investigates on how the attitudes amongst people in Tampa are towards the use of public transportation and also analyse which factors they consider vital for its development. The data is collected with the help of an online questionnaire and later compared with the current comprehensive plan and transportation plan in Tampa, after a qualitative literature review, in order to analyse and compare if there are any differences between the respondents and the planners. In other word’s compare theory to what is happening in reality. The results show that both the planners and the respondents acknowledge the dominance and negative effects of car use and that an expansion of public transportation is necessary in order to enhance the overall quality of life but also sustainability. The biggest difference was the attitude toward and belief in Mobility Management and soft measures. As the plan documents do not put any emphasis on the importance of changing attitudes with the help of soft measures, the respondents showed that Mobility Management and services linked to it could be a vital factor to change overall attitude towards public transportation if it were implemented.

Bilen har länge varit central i samhället. Användandet av personbilar står för stora mängder utsläpp som hotar kommande generationers livskvalitet. Denna studie syftar att studera resvanor och attityder gentemot bilanvändning och kollektivtrafik. Undersökningsområdet är Barkarbystaden beläget nordväst om Stockholm. I området pågår en stadsomvandling med tillhörande utbyggnad av den blå tunnelbanelinjen. I dagsläget bor det 5000 personer i Barkarbystaden vilket prognostiseras att öka med 25 000 ytterligare personer till år 2032. Denna expansion betyder att många fler resor kommer att göras både inom samt till och från stadsdelen vilket innebär att det redan nu är nödvändigt att studera mobilitet med individen i fokus. Informationen i denna studie kan användas som underlag vid planering av trafik i de kommande delarna av Barkarbystaden. Med hjälp av litteraturstudier erbjuder uppsatsen en insikt i vad Mobility Management är och hur det kan användas för att påverka invånarnas resa innan den påbörjas. De metoder som används för att ta reda på vad invånarna i Barkarbystaden tycker om att resa med bil och kollektivtrafik är en enkätundersökning, observationer och dialoger. De negativa effekterna från personbilar gör att antalet resor behöver minska för att värna om klimatet. För att få individer att göra färre resor med bilen behövs kunskap om vilka åtgärder kan åstadkomma detta. Det är därför viktigt att studera individens åsikter om det befintliga transportnätet.Studien visar en jämn fördelning av individer med bil eller kollektivtrafik som primärt transportsätt och att individer i Barkarbystaden är väl medvetna om att kollektivtrafiken är viktig för att minska de utsläpp som försämrar klimatet. Däremot är det tydligt att stora delar av respondenterna har en negativ attityd till att använda kollektivtrafiken i praktiken. Resultatet av enkäterna pekar på att kollektivtrafikens brister gör att många använder sig av bilen som primärt transportsätt istället. För att få fler att resa med kollektivtrafiken krävs nya åtgärder. Sammanfattat beskriver respondenterna att hårda åtgärder så som att bygga nytt och bygga om är viktiga för att de ska välja kollektivtrafiken istället för bilen. Trots att respondenterna primärt belyser hårda åtgärder beskrivs några Mobility Management-åtgärder som anses effektiva för att få fler att välja kollektivtrafik framför bil. Dessa metoder var exempelvis gratisresor, bättre skyltning och informationskampanjer om kollektivtrafikens positiva sida.

In industrialized countries, mobility represents one of the most important sources of CO2 emissions. Most research on promoting sustainable, climate-friendly modes of transportation has focused on urban areas. Rural areas-although characterized by high dependency on individual car ownership and usage-have received less attention. This article explores the potential role of rural employers in supporting sustainable alternatives to commuting by (single-occupied) motorized vehicles among their employees. We conduct a collective case study that considers five employers located in Eastern Austria (Burgenland), drawing from multiple data sources including structured surveys, expert interviews, focus groups, and site visits. Our analysis shows that employers have little incentive to implement measures that foster sustainable mobility among their employees. On the one hand, the costs accruing to employers for implementing such measures tend to exceed the corresponding benefits by a significant margin (unlike in urban areas where significant cost reductions can arise for employers). On the other hand, also employees generally exhibit little demand for such measures. We conclude that both from a societal and a business perspective, it is not efficient to promote sustainable mobility in rural areas via employers.

Road traffic is a major source of carbon dioxide emissions and air pollution. Travelling will always be needed in cities, but it needs to be sustainable. A shift from private cars to more efficient forms of transportation is one of the most important strategies to create a sustainable transportation system. Some of the worst air quality in Sweden is found in Stockholm and the levels of particulate matter and nitrogen oxide fails to reach the national environmental objective Clean air. This case study examines the work done by the city of Stockholm to achieve sustainable traffic. The aim is to identify deficiencies and obstacles to achieving the goal of Clean air. Air quality data, the planning documents used by the city of Stockholm, and interviews have been analyzed using a broad theory on public management and sustainable traffic. The results show a great variety in how the traffic-related goals are set and that overarching visions are not translated into direct action. More coordinated measures are needed to achieve synergies. Finally, five primary obstacles to achieving the goal Clean air have been identified.

L’intégration logicielle avec les nouvelles architectures réseau via l’axe SDN (Software-Defined Network) apparaît comme une évolution majeure des réseaux. Bien que ce paradigme ait été principalement développé pour faciliter la configuration du réseau, sa capacité à intégrer les services doit également être prise en compte. Ainsi, le service de mobilité pour lequel des solutions ont été proposées dans des architectures classiques en définissant des protocoles normalisés devrait être repensé en termes de service SDN. Les appareils mobiles peuvent utiliser ou se déplacer dans le réseau SDN. Dans cette thèse, nous avons propose une nouvelle approche de gestion de la mobilité appelée "SDN-Mobility" et montré que SDN peut alors sans protocole de mobilité IP fournir une mobilité comme Proxy Mobile IPv6 (PMIPv6) qui est la solution adoptée par 3GPP, avec un gain de performance. Toutefois, PMIPv6 et SDN-Mobility présentent des pertes de paquets lors du transfert du noeud mobile (MN). Ainsi, dans cette thèse, nous avons proposé un nouveau paradigme basé sur la fonction de mise en cache pour améliorer la qualité du transfert lors du déplacement du mobile. La stratégie de mise en cache coopère avec le contrôleur SDN pour la mise en mémoire tampon automatique des données pendant le transfert. Nous avons proposé deux politiques de mise en cache qui sont comparées à travers une analyse de performance concernant la qualité du transfert pour l’utilisateur et pour l’opérateur. Cette thèse a également présenté que SDN-Mobility avec la politique de mise en cache peut être facilement appliquée pour gérer la mobilité dans des architectures de réseau hétérogènes capables d’intégrer le futur Internet basé sur les réseaux centrés sur l’information (ICN). / The software integration with new network architectures via Software-Defined Networking (SDN) axis appears to be a major evolution of networks. While this paradigm was primarily developed for easy network setup, its ability to integrate services has also to be considered. Thus, the mobility service for which solutions have been proposed in conventional architectures by defining standardized protocols should be rethought in terms of SDN service. Mobile devices might use or move in SDN network. In this thesis, we proposed a new mobility management approach which called "SDN-Mobility" and has shown that SDN can be implemented without IP mobility protocol for providing mobility like as Proxy Mobile IPv6 (PMIPv6) that is the solution adopted by 3GPP, with some performance gain. However, PMIPv6 and SDN-Mobility have some packets loss during Mobile Node (MN) handover. Thus, in this thesis, we proposed a new paradigm based on caching function to improve the quality of transfer during handover. Caching policy cooperates with SDN controller for automatic buffering of the data during the handover. We proposed two caching policies that are compared through a performance analysis regarding the quality of transfer for the user and for the operator. This thesis also presented that SDN-Mobility with caching policy can be applied easily for mobility management in heterogeneous network architectures able to integrate the future Internet based on the Information-Centric Networking (ICN).

<p>Ett av dagens stora miljöproblem är den ökande växthuseffekten. Användningen av fossila bränslen stiger varje år, industri, elproduktion och bostadsuppvärmning står för tre fjärdedelar av den totala förbrukningen i världen. Den sista fjärdedelen bidrar biltrafiken med genom dess användning av fossila bränslen som drivmedel. Sveriges regering har satt upp mål om att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 4 % under perioden 2008-2012, i förhållande till utsläppsnivån 1990. Målet beräknas dock bli svårt att uppnå, främst på grund av ökande utsläpp från trafiksektorn. 2001 lade Regeringen fram en klimatproposition som innehöll flera olika strategier för att uppnå klimatmålet, bland annat klimatinvesteringsprogrammet - Klimp. Investeringsprogrammet syfte är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till energiomställning och energibesparing. En viktig del inom Klimp är folkbildning och informationssatsningar. Syftet med folkbildning och informationssatsningarna är att öka medvetenheten hos allmänheten om klimatproblematiken och den egna livsstilen.</p><p>Uppsatsens syfte är att studera förutsättningar för metoden mobility management och främjandet av hållbara transportlösningar genom analyser av tre mobilitetsnätverk/kontor i Sverige: Lund, Linköping och Norrköping. I Norrköping ligger fokus på det planerade arbetet, på vad kommunens mobilitetsstrateg och nätverksdeltagarna ser som viktiga mål, frågor och utmaningar gällande främjandet av hållbara transportlösningar i kommunen. Lunds mobilitetskontor har funnits sedan 1998 och studien riktar in sig på att ta fram faktorer som har betydelse för hur arbetet med mobility management fungerar. Linköping har varit i gång i lite mer än ett år och även här studeras tillvägagångssätt och betydande faktorer. Analysen visar att arbetet med att uppnå beteendeförändring hos allmänheten är svårt och att stödet hos politiker, samt att ställa krav i upphandlingar, är mycket viktigt för att kunna uppnå en förändring mot hållbar utveckling inom transportsektorn.</p>

Ett av dagens stora miljöproblem är den ökande växthuseffekten. Användningen av fossila bränslen stiger varje år, industri, elproduktion och bostadsuppvärmning står för tre fjärdedelar av den totala förbrukningen i världen. Den sista fjärdedelen bidrar biltrafiken med genom dess användning av fossila bränslen som drivmedel. Sveriges regering har satt upp mål om att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 4 % under perioden 2008-2012, i förhållande till utsläppsnivån 1990. Målet beräknas dock bli svårt att uppnå, främst på grund av ökande utsläpp från trafiksektorn. 2001 lade Regeringen fram en klimatproposition som innehöll flera olika strategier för att uppnå klimatmålet, bland annat klimatinvesteringsprogrammet - Klimp. Investeringsprogrammet syfte är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till energiomställning och energibesparing. En viktig del inom Klimp är folkbildning och informationssatsningar. Syftet med folkbildning och informationssatsningarna är att öka medvetenheten hos allmänheten om klimatproblematiken och den egna livsstilen. Uppsatsens syfte är att studera förutsättningar för metoden mobility management och främjandet av hållbara transportlösningar genom analyser av tre mobilitetsnätverk/kontor i Sverige: Lund, Linköping och Norrköping. I Norrköping ligger fokus på det planerade arbetet, på vad kommunens mobilitetsstrateg och nätverksdeltagarna ser som viktiga mål, frågor och utmaningar gällande främjandet av hållbara transportlösningar i kommunen. Lunds mobilitetskontor har funnits sedan 1998 och studien riktar in sig på att ta fram faktorer som har betydelse för hur arbetet med mobility management fungerar. Linköping har varit i gång i lite mer än ett år och även här studeras tillvägagångssätt och betydande faktorer. Analysen visar att arbetet med att uppnå beteendeförändring hos allmänheten är svårt och att stödet hos politiker, samt att ställa krav i upphandlingar, är mycket viktigt för att kunna uppnå en förändring mot hållbar utveckling inom transportsektorn.

In this paper, we propose the correlated concurrent search approach to simultaneously and efficiently locate the mobile stations in the communications networks. Previous work either focuses on locating a single mobile user or assumes that the locations of mobile users are statistically independent. We first propose a mobility model in which the movements of mobile stations are statistically correlated. Next, we propose a new approach to discover the correlations among the mobile stations without calculating their joint location probability distribution function. Our simulation results show that as long as the correlation coefficient is larger than to a specific value, the location correlation could be used to reduce the average paging delay and increase the maximum stable throughput.

In this paper, in order to reduce the location update cost in wireless mobile networks, we propose a cooperative location update scheme. The proposed scheme first discovers the statistical relation between mobile stations according to their history of location update and paging. In order to reduce the total cost of mobility management, we propose integrating the cooperative location update scheme with the concurrent search scheme. We use analytical results and simulation results to justify the usage of the proposed approach.