The purpose of this study is to examine Swedish students' attitudes and motivation towards studies in the subject of modern foreign languages. The study also aims to examine whether there are differences in students' attitudes and motivation towards their language studies between Swedish compulsory school students in grade 6-9. Data was collected by means of a web-based survey with both quantitative and qualitative questions. The compiled results show that students are relatively positive about the subject with many showing signs of intrinsic motivation towards their language studies. The results also show that many of the students in the study are able to picture themselves as future users of the language they study. The results also highlight, however, that several of the students in the study do not share this positive attitude for the subject and that the subject is valued as less important than other subjects by many of the students in the study. The study also shows that it is students in grade 6 that have a more positive outlook towards their language studies.

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning få elevers egna perspektiv på vilken av de fyra språkliga förmågorna, höra, läsa, skriva och tala, de upplever gynnar dem mest i inlärningen av ett modernt språk, i det här fallet franska, tyska och spanska. Undersökningens frågeställning har formulerats för att ta reda på vilken av de fyra förmågorna de upplever som viktigast för dem men även för att ta reda på om det finns någon annan viktig faktor utöver de fyra förmågorna som är särskilt viktig för elevernas upplevelse av språkinlärningen. Det känns viktigt att få elevernas egna perspektiv för att kunna anpassa och utveckla undervisningen i moderna språk i samstämmighet med kursplanerna i Skolverkets styrdokument samt eleverna egna upplevelser av inlärning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod och utfördes i årskurserna 6–9. Svaret på frågeställningen om förmågorna visar att det är den skriftliga förmågan som tenderar att vara den förmågan som eleverna upplever är mest gynnsam för dem i sin språkinlärning men det pekar också på att det är den skriftliga förmågan som ligger till grund för utveckling av de övriga tre förmågorna. Svaret på frågeställningen om någon annan viktig faktor är viktig för dem pekar på att det är elevernas trygghet som tillsammans med motivation är särskilt viktiga faktorer för eleverna i undervisningen av moderna språk på denna skola.

Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra hur undervisningen i moderna språk kan se ut på en Montessoriskola. Jag vill också ta reda på vad jag som språklärare har att lära av de pedagoger som undervisar i moderna språk på en Montessoriskola. Arbetet innehåller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda på en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas någon speciell didaktik för undervisningen i moderna språk i Montessoriskolan, men att den läromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för språkinlärningen.

Sammanfattning/abstraktUnt Therese (2017). Elevperspektiv på språkinlärning – En studie av hur elever i språklig sårbarhet upplever språkinlärning inom ämnet moderna språk. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola. 90 hp.SyfteSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i språklig sårbarhet upplever arbetet med att lära in ett nytt språk samt hur skolan kan stötta eleverna så att de stannar kvar i arbetet med det nya språket genom hela högstadiet.Preciserade frågeställningarFrågeställningarna i studien är följande: Hur upplever elever i språklig sårbarhet inlärningen av ett nytt språk? Vilka anpassningar ser eleverna som mest effektiva vid inlärningen av ett nytt språk? I vilken utsträckning får elever stöttning av speciallärare och/eller specialpedagog i arbetet med ämnet moderna språk?TeoriStudiens teoretiska perspektiv är baserad på sociokognitiv teoribildning, där människan ses som aktiv och styrande i sitt liv, samt specialpedagogiska perspektiv där inkludering och förebyggande arbete poängteras.MetodDenna studie har genomförts med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologisk ansats.Resultat Eleverna i studien upplever ämnet moderna språk som roligare och de känner sig mer motiverade till arbete när undervisningen är varierad och innehåller praktiska och kreativa moment, t ex rollspel, teater och musik. Eleverna uttrycker också att de tappar motivationen när läraren håller för långa genomgångar samt när dessa ligger på en för hög svårighetsnivå. De upplever också att de tappar motivationen när undervisningen blir för enformig och saknar variation. De moment som eleverna i studien upplever som svårast med ämnet moderna språk är grammatik, hörförståelse, att producera text på målspråket samt att samtala på målspråket. De anpassningar som eleverna i studien beskriver innebär främst minskad läxmängd, en-till-en-genomgångar, stödstrukturer vid arbete med texter samt gruppindelning efter stödbehov. Ingen av eleverna i studien uppger att de har haft stöd av speciallärare och/eller specialpedagog i arbetet med moderna språk. Det framgår dock inte om lärarna i moderna språk har ett samarbete med speciallärare och/eller specialpedagog. Specialpedagogiska implikationerSpeciallärarens roll på den aktuella skolan kan bli att i samtal med lärare i moderna språk utveckla och effektivisera anpassningar för elever i språklig sårbarhet. Speciallärarens uppgift kan även innebära handledande samtal med språklärarna kring didaktik för språkinlärning för att stötta dem i arbetet med att utveckla undervisningen i moderna språk. Speciallärarens uppdrag kan dessutom vara att föra samtal med ledningen angående mer långsiktiga planer för kompetensutveckling och fortbildning kring extra anpassningar och språkdidaktik. NyckelordAnpassningar, Moderna språk, Motivation, Språklig sårbarhet

Föreliggande arbete utreder genom enkätundersökningar, utförda på en grundskola och på en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frågor är: vilka faktorer styrs elever av när de gör sitt språkval; hur ser elever på sin tyskundervisning; vilka mål har elever när de lär sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkätsvaren framgår att elever har en generellt positiv inställning när de väljer att läsa tyska men att valet av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter; att de tröttnar alltmer på sin tyskundervisning under studietidens gång; att de lägger störst vikt vid att lära sig muntliga färdigheter samt efterfrågar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina språkstudier när studiebördan blir för stor. Mina slutsatser är att elever inför sitt språkval måste upplysas om vad det innebär att läsa ett specifikt språk samt om vad som förväntas av dem under studierna; att samarbetet ämneslärare emellan måste intensifieras, framförallt på gymnasieskolan; att trots de moderna språkens uppvärdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hård konkurrens av andra språk. Därför måste det tyska språket göras mer attraktivt i elevernas ögon.

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikativa färdigheter i två läromedel för moderna språk i skolår 9, ett i franska och ett i tyska. Metoden som vi använder är alltså en komparativ textundersökning av två brukstexter. För att nå svar på våra frågeställningar har vi format våra egna variabler med förankring i aktuell språkinlärningsforskning som utgångspunkt för vår textanalys.Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikation i båda läromedlen, men att övningarna i för stor utsträckning är inriktade på styrning och reproduktion. Båda läromedlen följer aktuell forskning kring språkinlärning, men det i franska tenderar i något större utsträckning att använda målspråket som arbetsspråk samt tillämpar ett induktivt arbetssätt för grammatikinlärning. Detta är mindre tydligt i läromedlet i tyska som arbetar deduktivt och kontrastivt samt med svenska som arbetsspråk. Slutsatsen är att som språklärare måste man alltid vara uppdaterad vad gäller språkdidaktikisk forskning för att ha kunskap om hur läromedlen ska tolkas på rätt sätt.

Att lära sig flera språk utöver sitt modersmål är viktigt idag för att det är främjar kommunikationen mellan människor från olika delar av världen. Idag i Sverige studerar många gymnasieelever ett eller flera moderna språk och på så vis får de chansen att utveckla sig språkmässigt. Men frågan i detta examensarbete är, vilka strategier använder sig gymnasieeleverna av för att lära sig ett modernt språk enligt gymnasieeleverna själva? Vad har de för minnesknep för att memorera glosorna och grammatikreglerna? Vilka delmoment av språkinlärningen tycker de är svåra respektive lätta när de lär sig ett språk? Det är svaren på de här frågorna som besvaras här via en enkätundersökning som gjorts med elever i franska steg 4 och 5, samt en referensenkätundersökning med elever i tyska steg 3. Vidare belyses tre språkforskares teorier om språkinlärning, en annan aspekt som tas upp är en aktuell forskning som har gjorts på gymnasieelevers inlärningsstrategier i moderna språk och vad det gav för resultat. Här diskuteras även Skolverkets information om de viktigaste strategierna i undervisningen i moderna språk. Avslutningsvis analyseras mina resultat i enkätundersökningen utifrån de teoretiska aspekterna och Skolverks information om språkstrategier.

Denna studie syftar till att undersöka hur grammatiken integreras i en språkundervisning vars syfte är att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga (Skolverket 2011). Genom intervjuer med språklärare och elever undersöker jag kvalitativt hur grammatiken i praktiken kommer in i undervisningen och om det finns förhållningssätt och metoder som är mer effektiva än andra. Inledningsvis studerar jag hur kommunikativ kompetens definieras i ett teoretiskt perspektiv samt vilka är de olika undervisningsmetoder som språklärarna kan relatera till när det gäller grammatik. Därefter, presenteras resultatet av intervjuer med fyra språklärare och tre gymnasieelever. Resultatet visar att både lärare och elever är medvetna om betydelsen av grammatik för språkinlärningen. Lärarna strävar efter att undervisa grammatik som en del i ett sammanhang och inte som ett isolerat moment, men de har trots allt en tendens att bryta ned undervisningen i mekaniska och kontrastiva övningar. Eleverna å sin sida uppskattar dessa kontrastiva och repetitiva övningar, samtidigt som de efterfrågar ökade möjligheter att träna på grammatiska färdigheter i muntlig kommunikation. Vidare kan det konstateras att det saknas ett gemensamt förhållningssätt i skolan när det gäller grammatikundervisning i moderna språk, det är i stället lärarens bakgrund och lärarstil som styr hur grammatikundervisningen utformas.

Detta arbete är en litteraturstudie med fokus på hur funktionell grammatik (även kallad systemisk funktionell grammatik) inom främmandespråks- och andraspråksundervisning framställs inom forskningsfältet. Syftet är att beskriva och analysera hur den funktionella grammatiken i undervisning framställs i tio vetenskapliga artiklar samt hur dessa kunskaper från forskningen kan konkretiseras för att främja språkutveckling inom undervisningen av moderna språk i den svenska skolan. Detta arbete belyser och analyserar även hur språk och språkundervisning framställs i de tio forskningsartiklarna och vilka konsekvenser det kan medföra för de didaktiska val som lärare gör. Som analysmetod används diskursanalys. Analysen visar på hur flera olika diskurser om språkundervisning kan spåras i de tio vetenskapliga artiklarna, samt hur dessa, i vissa fall, framställer samma begrepp ur olika synvinklar och hur diskurserna på olika sätt försöker hävda sig mot varandra. Studien visar också på att funktionell grammatik kan ge möjligheter till en grammatikundervisning som kombinerar både grammatisk analys och kommunikativa aktiviteter, vilket stämmer bra överens med den kommunikativa syn på grammatik som förespråkas i styrdokumenten samt de tendenser som råder inom nutida språkforskning.

This phenomenographic study investigate teachers’ beliefs regarding the use of target language in the foreign language classroom in Sweden. Through semi-structured interviews with three primary school teachers of Spanish and French, the study aims to find out to what extent and in what way the teachers use target language. It also explores the challenges they experience and the opportunities they see with teaching in the target language. The results show that the teachers are positive towards a high amount of target language in the classroom as it offers the pupils important input,and they use strategies such as pictures and body language to facilitate the comprehension. However, they do not teach in the target language as much as they would like. Some of the challenges they mention are negative reactions received by pupils, their own linguistic constraints, and external circumstances, such as lack of time, mood, and tiredness. The present study indicates that tools, knowledge, and collaboration are required to make target language use easier for foreign language teachers.