El objetivo de este estudio es conocer las experiencias de la enseñanza de lenguas extranjeras de cinco profesores, tres españolas y dos suecos, quienes trabajan en sus respectivos países. Las preguntas de la investigación tienen que ver con las condiciones de la enseñanza de las lenguas extranjeras, las estrategias y los pensamientos que tienen los profesores sobre su propio uso de lengua meta en clase, lo que dicen los profesores del estudio, qué hacen para dar la oportunidad a sus alumnos, escuchar y hablar la lengua meta en clase. Los métodos son entrevistas y encuestas. El resultado revela que existen varios factores que pueden estimular un aprendizaje exitoso de la lengua extranjera, que los profesores eligen qué lengua usar según la situación, que los alumnos escuchan la lengua meta principalmente a través de los profesores. Además se nota una clara diferencia en la forma en la que los profesores de los dos países organizan sus respectivos ejercicios de conversación. Dos de las conclusiones que se puede sacar son que los profesores son concientes de que su uso de lengua meta en clase ayuda a los alumnos aprender y que hay diferencias pero también mucho en común entre qué y cómo hacen los profesores de los dos países. / This study aims to research the experiences of modern language teaching of five teachers, three teaching English in Spain and two teaching Spanish in Sweden. More specifically this paper aims to investigate the conditions for modern language teaching, the strategies and thoughts the teachers have about their use of the target language and what the teachers say they do to make the pupils listen to and talk the target language in class. The material consists of one-hour interviews with the teachers and questionnaires to their students. The results show that there exist various factors that could benefit a successful language learning, the results also show that the teachers choose which language to use according to situation and that the teachers talk is the way the pupils mainly listen to the target language. In addition there are differences between how teachers in the two countries organize the conversation excercises. Two of the conclusions are that the teachers are aware that their use of the target language helps the students to learn and also that there are differences but also similarities among what and how the teachers are doing in class in the two countries.

The purpose of this research is to study the new curriculum in the topic of modern languages in the upper secondary school, and compare the curriculum from year 2011 with the one from year 2000 and thus try to find differences in the content and wordng. The research also aims to investigate teachers' interpretations and understanding of the new curriculum. The study is divided into two sub‐studies and those are based on the two methods of text analysis and interview. Text analysis of policy documents is made parallell with some aspects found in the background materials of the upper secondaryschool reform, which can be summarized as precision and globalization. My results also show that the subject presentation in the new curriculum of modern languages was diminished in scope and summaized. The interview study connects to the aspects that have emerged in the text analysis. The results of the interview study is that teachers find it difficult to interpret the new curriculum in an equivalent way, and this probably has to do with the fact that they have not received a sufficient or equivalent preparation in the new policydocuments. The general opinion of the teachers is that they have noticed the attempts of  precision in the new curriculum, but they would wish even more precision. The new curriculum has mostly changed their teaching in the aspect of the new grading scale.

Språkvalet i grundskolan idag är ett milt obligatorium det vill säga eleverna tvingas att välja ett språk men kan senare välja att hoppa av och börja den så kallade svenskengelskan (SvEn). Ämnet är betygslöst och ställer således inget egentligt krav på eleven och följderna blir inte så allvarliga då man i slutet på grundskolankan välja bort ett ämne inför gymnasievalet. Konsekvenserna har blivit att många elever, cirka 25 % hoppar av moderna språk och därmed tappar ett helt ämne och med detta också möjligheten att kunna studera språket vidare på gymnasiet och/eller ha grundläggande kunskaper för eventuella utlandsstudier. Enligt Skolverket och kursplanen är syftet med moderna språk att utöver att kunna kommunicera på ett främmande språk även kunna få perspektiv på sin omvärld och öka sina möjligheter att kunna ingå i olikasociala och kulturella sammanhang. Syftet med denna undersökning är att utreda hur man kan motivera högstadieelever till att läsa moderna språk, i detta fall spanska och även få dem motiverade att fortsätta. Frågeställningarna har besvarats meden kvalitativ undersökning bestående av en enkät och en intervju av 4 praktiserande lärare i spanska. Resultatet har visat att lärare i spanska anser att den muntliga färdigheten är en av det största motivationsfaktorerna i språkinlärningen och att en viss otydlighet i kursplanen för moderna språk inte stödjer undervisningen vad gäller den muntliga färdigheten och undervisningen generellt. I övrigt saknar lärarna en verklighetsanknytning till ämnet som skulle kunna avhjälpas med att använda "Gemensameuropeisk referensram för språk" (GERS). Enligt undersökningen har lärare alla förutsättningar för att skapa en god språkinlärning då de använder olika motivationsfaktorer som löpande feedback, kognitiva motivationsverktyg och talar övervägande på målspråket i undervisningen. Dock visar intervjuerna i denna undersökning att skolinspektionens siffror stämmer vad gäller avhopp i moderna språk och att detta är en direkt koppling till det milda obligatorium som är fallet med moderna språk. Konklusionen är att enobligatorisk status på ämnet också skulle höja attraktionsvärdet på ämnet och således göra elever mermotiverade att studera spanska och moderna språk generellt. Därtill skulle ett förtydligande av kursplanen stödja lärares undervisning och öka tydligheten i kursplanens mål gentemot eleverna och på så vis ökaelevernas förståelse för ämnet och därmed också motivationen för densamma.

Färre svenska elever än någonsin läser moderna språk i skolan och framför allt antalet elever som studerar tyska har minskat. Tyska har tidigare alltid haft en stark ställning i Sverige. Fram till år 1946 var tyska till och med det första främmande språket i den svenska skolan. Man kan fråga sig vilka orsakerna är till att tyskan idag har blivit mindre populärt som främmande språk i den svenska skolan. I denna uppsats har jag med hjälp av enkäter undersökt vilka attityder tyskelever i en svensk skola har till tyska som skolämne respektive tyska som språk. Jag har valt grupper med tre olika lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är svårt att fastställa om tyska är omtyckt som språkval i den svenska skolan, då det ser så olika ut i tre grupper på samma skola. Jag tror dock att den positiva inställningen är något starkare, eftersom 67% av eleverna är nöjda med sitt val och 61% skulle välja tyska på nytt. / Weniger schwedische Schüler als je lernen Fremdsprachen in der Schule, und besonderes die Anzahl von Deutschschülern ist geringer geworden. Deutsch hat früher immer eine starke Stellung in Schweden gehabt. Bis zum Jahr 1946 war Deutsch sogar die erste Fremdsprache in der schwedischen Schule. Man kann sich fragen, welche die Gründe dafür sind, dass Deutsch heutzutage an Popularität als Fremdsprache in der schwedischen Schule verloren hat. In diesem Aufsatz habe ich, mit Hilfe von Fragebögen, untersucht, welche Einstellung Deutschschülern in einer schwedischen Schule zu Deutsch als Schulfach beziehungsweise Deutsch als Sprache haben. Ich habe Gruppen von drei verschiedenen Lehrern gewählt. Das Ergebnis der Untersuchung zeigt, dass es schwierig ist, festzustellen ob Deutsch als Sprachwahl in der Schule beliebt ist, weil es in drei Gruppen in derselben Schule so unterschiedlich aussieht. Ich glaube aber, dass die positive Einstellung stärker ist, da 67% der Schüler mir ihrer Wahl zufrieden sind, und 61% Deutsch erneut wählen würden.

Med anledning av att allt färre elever väljer språk som tillval på gymnasiet så är syftet med detta examensarbete att ta reda på vad som påverkar gymnasieelever att välja, respektive välja bort, språk som tillval. Det jag främst vill undersöka är ifall det finns skillnader i motivation, attityder och nöjdhet/missnöje med undervisningen mellan de som har valt språk och de som har valt bort språk som tillval. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka förbättringar både elever och lärare tycker vore nödvändiga. Metoden som användes var både kvalitativ och kvantitativ i form av intervjuer och två olika enkäter. Fyra elever och två lärare intervjuades och enkäterna besvarades av 34 elever med språk som tillval och av 40 elever med andra tillval. Resultatet visar inte på några specifika skillnader förutom motivation mellan grupperna, däremot fann jag flera möjliga orsaker till bortval; bland annat ointresse, taktikval och tråkig undervisning. De förbättringar som efterfrågades var till viss del organisatoriska, men till största delen handlade de om själva undervisningen. Det jag kom fram till är att undervisningen på högstadiet troligen påverkar bortvalen i hög grad och att det är förbättringar där, samt ett nytt skolsystem som premierar språk, som är de viktigaste faktorerna för att få fler elever att välja språk som tillval. / The purpose with this degree thesis is to find out why pupils choose, or do not choose, language as an optional subject. Mainly I want to see if there are any differences in motivation, attitudes and satisfaction/dissatisfaction with language teaching between the pupils who have chosen language and the pupils who have chosen another optional subject. Furthermore the investigation aims at finding out what improvements teachers and pupils find necessary. The method being used was both qualitative and quantitative in the form of interviews and two different questionnaires. Four pupils and two teachers were interviewed and the questionnaires were answered by 34 pupils with a language choice and 40 pupils with other choices. The result shows no specific differences except motivation between the two groups, however I found several possible reasons to why pupils tend to choose some other subject than language: lack of interest, tactical choices and an unsatisfying language teaching. The suggestions of improvements concerned to an extent organizational aspects, but mainly the actual teaching. The teaching in the upper level of compulsory school probably affects the fewer choices of language and we need to improve this teaching and introduce a new school system that rewards language choices to make more pupils choose language as an optional subject.

Syftet med denna studie är att, genom en textanalys, undersöka hur en lärobok i spanska kulturellt representerar den spansktalande världen och om den innehållsmässigt lever upp till kursplanens krav när det gäller de kulturella aspekterna. Det visar sig att Spanien och Latinamerika behandlas monokulturellt och att den innehållsmässiga balansen vad gäller kultur mellan Spanien och Latinamerika är svag i läroboken och att den inte ger utrymme för diskussion och reflektion, vilket gör att ett stort ansvar läggs på läraren för att leva upp till kursplanens krav.

Syftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om särskilt begåvade elevers behov avanpassningar, och att, genom att läsa tidigare forskning, hitta metoder och strategier för attanpassa undervisningen för särskilt begåvade elever i högstadiet, genom användning avexempelvis differentiering, berikning och/eller acceleration, främst i ämnet moderna språk.Resultatet av mina sökningar visar att det finns många beprövade sätt att differentieraundervisning på som gynnar särskilt begåvade elevers inlärningssätt, bland annat genomindividuella instruktioner, nivågrupperingar av olika slag samt anpassad- och/ellerkomprimerad/utökad läroplan. Ett annat sätt att differentiera undervisningen på är genomberikning och fördjupning i form av mer avancerat material, möjlighet att välja mellanenklare och mer komplext material, högre nivå av frågeställningar, möjligheter tillanvändning av kritiskt och/eller kreativt tänkande och så kallat högre ordningens tänkande.Ytterligare sätt är multidiciplinära arbetsuppgifter och möjlighet att skriva och läsa på en meravancerad nivå. Acceleration kan användas dels genom att elever får accelerera inom ett ellerflera ämnen, eller genom att elever får möjlighet att flytta upp en eller flera årskurser och påså sätt gå igenom grundskolan i en snabbare takt. Metoden som har använts i denna studie ären systematisk litteraturstudie, som innefattar att systematiskt söka, granska ochsammanställa litteratur inom ett valt ämne eller problemområde.

Syftet med studien är att ge en kvalitativ belysning av högstadieelevers uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som finns med att målspråket (spanska) används som klassrumsspråk och vilka metoder och strategier som de uppfattar som framgångsrika för att främja målspråksanvändningen i klassrummet. För att undersöka informanternas uppfattningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med två spansklärare på högstadiet och genom fokusgruppsintervjuer med elever från dessa lärares undervisningsgrupper i årskurs 7 och 9. Sammanlagt har två lärarintervjuer och sex elevintervjuer, med totalt 22 elever, genomförts. Vidare har intervjuerna analyserats med hjälp av teorier och begrepp som berör språkinlärning, språkliga strategier och sociala relationer. Slutsatser som dragits av det analyserade materialet är att elever som har erfarenhet av att målspråket används som klassrumsspråk föredrar detta framför att svenskan används som klassrumsspråk. Några möjligheter som eleverna uppger med en undervisningspraktik där målspråket används som klassrumsspråk är att de lär sig mer spanska, får en bättre förståelse för de språkliga strukturerna, får större ordförståelse samt att de får en bättre relation till sin lärare. Resultaten visar även på att eleverna vill att svenskan används i viss utsträckning för att stödja förståelsen av spanskan. Detta i form av översättningar vid behov och vid betygssamtal och då läxor ges. Slutligen visar resultaten på att en förutsättningen för att läraren i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda sig av målspråket som klassrumsspråk är att läraren och eleverna använder sig av språkliga strategier, såsom kroppsspråk, kontextuellt stöd, bildstöd etc.

This exam thesis that you hold in your hands deals with the search for suitable textsthat a teacher of German as a foreign language can read with the pupils andstudents. It examines what tips the textbooks give for teaching and how readingsocialization and the enjoyment of reading can be supported. This thesis alsoincludes a study of the texts that are not in the textbooks, but which German teachersin Sweden read with their pupils and students.

Syftet med detta arbetes undersökning är att fördjupa kunskapen om hur, när och varförspel används i (modern) språkundervisning samt hur spel påverkar elevernas lärande. Istudien analyserades och diskuterades befintliga hypoteser kring spel som inlärningsredskapi jämförelse med insamlat data av en digital enkätundersökning av 24 språklärare och derasattityder till spelets användning under deras lektioner. Resultatet visar bland annat att spelpositivt kan påverka den kommunikativa förmågan och öka elevernas intresse att lära sigspråket och aktivt delta i undervisningen. Facit av undersökningen är att speletsanvändningsområden är mångfaldiga och att för en lyckad inlärningseffekt kräver spelplanering, målsättning och transparens.