Modersmålsundervisningen i svenska skolor präglas av elever från olika årskurser och med vari-erande erfarenheter i modersmålet. Detta ställer krav på modersmålslärare att kunna hantera olika språknivåer som framträder i ett klassrum där elever med olika erfarenheter undervisas. Således är syftet med denna studie att undersöka och analysera hur lärare planerar för att stötta sina elever i ett klassrum där mångfald av språkliga erfarenheter råder såväl som hur olika språknivåer inverkar på upplägget av undervisningen. Utifrån det insamlade empiriska materialet ska praktiknära teoretiska sanningar formuleras med avsikten att vidga förståelsen kring hur modersmålslärares planerade stöttningsstrategier kan optimeras. Studien ämnar sig mer specifikt att undersöka den planerade stöttningen i modersmålslärares undervisning vilket genomförs med hjälp av en sociokulturell utgångspunkt samt utifrån Hammonds och Gibbons (2005) teoretiska modell om planerad språklig stöttning. För insamlingen av det empiriska materialet har kvalitativa undersökningsmetoder bestående av intervjuer, klassrumsobservationer och kompletterande reflektionssamtal genomförts med tre modersmålslärare. Resultaten visar att samtliga av lärarnas modersmålsundervisning är utformad på ett sätt som till en stor del är i linje med Hammonds och Gibbons (2005) stöttningsmodell på makronivå men med vissa avvikelser. Utifrån de generella teoretiska sanningar som har lyfts upp bör modersmålslärare göra sina elever kunskapsförtrogna med ämnesinnehållet, framför allt genom transspråkande. Samtidigt bör modersmålslärare intensifiera undervisningen och arbetsuppgifterna på ett sätt som korrelerar med elevernas utvecklingszoner och stöttningsbehov. Ytterligare bör modersmålslärare lägga vikt på att kontextualisera ämnesinnehållet i sin undervisning samt öppna upp för kamrat-stöttning. Således är det betydande att modersmålslärare har kännedom om hur sina elever lär sig för att lyckas med stöttningsarbetet i sin undervisning. För att språkligt stötta sina elever kan modersmålslärare även behöva anpassa sina grupperingar i förhållande till de språknivåskillnader som finns i ett klassrum.

Studien syftar till att utforska några lärares syn på användningen av skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisning är enligt Skolverket att elever ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och sitt språk, men också skapa en djupare förståelse för sin omvärld. Studiens teoretiska grund består av Langers teori om läsande och språkutveckling där de fem olika faserna beskriver elevers olika föreställningsvärldar i läsprocessen samt Rosenblatts perspektiv om att läsning av skönlitteratur skapar ett kulturellt sammanhang och berikar verklighetsuppfattning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sammanlagt sex erfarna modersmålslärare i grundskolan som är verksamma i Malmö och Växjö. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder sig av boksamtal, högläsning och återberättande av texter när de arbetar med skönlitteratur i modersmålsundervisning. Deltagarna anser att skönlitteratur är en viktig komponent för språkutveckling och att den ger goda resultat om rätt förutsättningar ges till såväl läraren som eleverna i modersmålsundervisningen. Det framgick även att lärarens roll vid läsning av skönlitteratur är viktig för elevernas utveckling av tolkande läsning och i sin tur av språket.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med högstadieelever som läser modersmål samt modersmålslärare. Syftet är att beskriva och analysera vilka uppfattningar högstadieelever som läser modersmål och deras modersmålslärare bär gällande elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studiens frågeställningar omfattar elevernas och lärarnas beskrivningar av elevinflytande inom modersmålsundervisning; elevernas och lärarnas motivering av sin syn på elevinflytande samt ansvarsfördelning mellan eleverna och lärarna och dess samband med elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studien har visat att elevinflytande beskrivs som elevernas direkta påverkan på undervisningen i olika pedagogiska situationer samt sker i form av informella individuella processer ur elevperspektiv och informella individuella och informella kollektiva processer ur lärarperspektiv. Både eleverna och modersmålslärarna tolkar elevinflytande som ett sätt att anpassa och individualisera undervisningen efter varje elevs intresse och behov. Ur lärar- och elevperspektiv finns det ett starkt samband mellan elevinflytande och skolans kunskapsuppdrag. Detta samband analyseras utifrån den pragmatiska teorin och teorin om formativ undervisning. Endast några utav de intervjuade lärarna kopplar elevinflytande med skolans demokratiska uppdrag, medan eleverna inte alls ser detta samband. Studiens resultat visar att elevernas möjlighet att utöva elevinflytande planeras och regleras av lärarna. Eleverna har en dubbel roll vid elevinflytande: de betraktas både som experter och som det objekt vilket undervisningen riktar sig mot.

Examensarbetet utgår från fyra pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever. Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet. De medverkande pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev.

Forskning visar att motivation är betydelsefullt för elevers inlärningsprocess och skolresultat. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna underesökning att undersöka vilka orsaker som finns till bristande motivation hos eleverna i samband med modersmålsundervisningen samt vad lärare kan göra för att höja elevernas motivation i deltagandet av modrsmålsundervisningen. Denna kvalitativa studie utgår från sju intervjuer. Tre intervjuer av modersmålslärare och sju intervjuer med elever i högstadiet. Ur intervjuerna med lärare och elever framkom att de faktorer som påverkade elevens motivation var klassrumsklimat, schemat, relationer till omgivningen, gruppindelning och samarbetet mellan modersmålsläraren med övriga lärare inom andra skolämne. / Research has shown that motivation is of great importance for the individual student's learning process and school results. The purpose of the degree project is to investigate the causes of lack of motivation in students who participate in mother tongue teaching and what teachers can do to stimulate this lack of motivation. In a qualitative study, a number of interviews were conducted. On the one hand, three mother tongue teachers in the subjects Arabic, Dari and Polish were interviewed, and on the other hand students from year 6 to year 9. The interviews asked questions about what perceptions students have about their mother tongue, what teachers can do about lack of motivation and what framework factors effect teachers' attitudes. To learn the mother tongue. The results showed that students lack of motivation was due to various factors, including lack of time, work environment, less inclusion of the mother tongue subject, mother tongue teachers relätionship to teachers in other school subject. The conclusion we reached showed the mother tongue subject's role in the diversity ofh the school community, by strengthening the student's identity and personality, and we found som tips on measures for lack of motivation among students and teachers for the subject's mother tongue.

In Sweden today there is an increase of newcomer pupils that need to be accommodated into the school system. This paper highlights remote education as a concept to support this process. Based on previous studies on videoconferencing and blended learning approaches as well as state of the art technology current remote education was explored. Conducted interviews and observations showed how technology is used in schools today through presentations, videos and tablet usage. They also explored the aspects of education that did not utilize technology e.g. whiteboards, physical material and the teachers’ use of the physical environment. A series of experiments were designed to transform specific aspects of the present teaching approaches into remote education. The study showed that the most important factor for remote education is to redesign todays face-to-face lessons based on the educational content. Physical practices will have to be transformed to fit the new format while already digital practices need fewer modifications. Remote education has the possibility to give pupils access to education otherwise unattainable. It could e.g. increase the number of mother tongue languages available to newcomer pupils and prevent pupils having to travel for their entitled education. / Sverige har just nu en ökning av nyanlända elever som måste integreras in i skolsystemet. Denna rapport lyfter fjärrundervisning som ett koncept för att stödja denna process. Aktuella metoder för fjärrundervisning har utforskats genom tidigare studier om videokonferenser och blandade lärmiljöer (eng. blended learning) samt relevanta teknologier. Intervjuer och observationer utfördes för att studera hur teknik används i skolan idag genom till exempel presentationer, videoklipp och surfplattor. Dessa visade också vilken del av undervisningen som inte utnyttjade teknik; så som whiteboards, fysiskt material och lärarnas användning av den fysiska miljön. En serie experiment utformades för att omvandla nuvarande undervisningsmetoder för fjärrundervisning. Studien visade att det viktigaste för fjärrundervisning är att omforma dagens klassiska undervisning baserat på det pedagogiska innehållet. Fysiska metoder måste omformas så att de passar det nya formatet medan redan digitala metoder behöver färre modifieringar. Fjärrundervisning har möjligheten att ge elever tillgång till undervisning som annars vore omöjlig att få tillgång till. Det skulle till exempel kunna öka antalet tillgängliga språk i modersmålsundervisning för nyanlända elever samt förhindra att elever behöver resa för att få sin berättigade utbildning.

<p>Den här studien syftade till att belysa hur några pedagoger med olika typ av bakgrund, verksamma i ett homogent svensktalande respektive ett mer mångkulturellt område, tänker om och arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Frågeställningarna rörde pedagogernas syn på hur en språkstimulerande miljö bör utformas, positiva samt negativa aspekter i arbetet med flerspråkiga förskolebarn, samt om skillnader i uttalanden hos de olika yrkesrollerna kunde utrönas. Jag ville också ta reda på om barnens modersmål talades i verksamheten eller om dess ursprung lyftes fram på något annat vis. Jag använde mig av intervjuer som forskningsmetod.</p><p>Min resultatanalys visade att samtliga pedagoger betonar användandet av ett nyanserat, rikt och benämnande språk i det vardagliga talet, under alla situationer i verksamheten. För barn med annat modersmål än svenska blir det extra viktigt med stöd i form av bilder och konkret material, enligt pedagogerna. Problematiska aspekter med att tala flera olika språk i verksamheten, som lyftes fram var dels organisatoriska - att erhålla pedagoger med en viss flerspråkig kompetens - och dels att hålla en sund balans där också det svenska språket ska betonas. På två av förskolorna talar pedagogerna andra språk än svenska i den dagliga verksamheten. De gör detta med hänvisning till de positiva kognitiva effekter barnet får. Tvärtemot detta har en förskollärare på en annan förskola valt att inte tala flera olika språk i verksamheten. Hon menar att detta sänder ut negativa signaler till de barn vars modersmål inte talas av någon av pedagogerna. Generellt sett framkom en ståndpunkt hos pedagogerna om att problem och svårigheter ingår i yrket, det ingår att anstränga sig, varför exempelvis språkförbistringar egentligen inte anses vara jobbigt.</p> / <p>The aim of this study was to shed light on how some teachers with different backgrounds, in a homogenous Swedish-speaking and a more multicultural area, think about and work with multilingual children in preschool. My research questions concerned the teachers’ vision of how a language stimulating environment should be designed. If multilingual children need a particular design - plus positive and negative aspects of the work with multilingual preschool children, as well as if there’s differences between the statements of the various professional roles. I also wanted to find out whether children's mother tongue was spoken in the everyday praxis or not - or if the child’s origins were highlighted in other ways. Interviews were used as my reasearch metod.</p><p>My results showed that all teachers stress the use of a nuanced, rich and naming language in everyday praxis. For children with a mother tongue other than Swedish, it becomes more important with language aid, like pictures and concrete materials, according to teachers. Problematic aspects of speaking several languages in preschool were partly organizational - to obtain staff with multilingual skills - and partly to keep a balance in also emphasizing Swedish. In two of the preschools’ everyday activity, teachers speak languages other than Swedish. They do this referring to the positive cognitive effects on the child. Contrary to this, a preschool teacher at another preschool chose not to speak other languages in everyday activity. She feels that this sends out negative signals to the children whose first language is not spoken by any of the teachers. In general, there was a position with the teachers that problems and difficulties are in the profession, making an effort forms a part of the occupation.</p>

This thesis aims to learn about opportunities for and challenges to the development of multilingual literacies in three forms of education in Sweden and Australia that teach or draw on immigrant languages.  In Sweden mother tongue instruction and multilingual study guidance are in focus and in Australia, a community language school. Taking an ecological approach to the research sites, the thesis investigates how language ideologies, organization of the form of education and language practices impact on the development of multilingual literacies. A range of linguistic ethnographic data including 75 lesson observations, 48 interviews, field notes and photographs has been analyzed against the theoretical backdrop of the continua of biliteracy (Hornberger, 1989; Hornberger &amp; Skilton-Sylvester, 2000), heteroglossia (Bakhtin, 1981) and emerging theories of translanguaging (García &amp; Li, 2014) to investigate the questions. The thesis ties together the results of four interlocking case studies investigating the above-mentioned forms of education. Study I analyses the syllabus for mother tongue instruction in Sweden and finds that while aligning with the overall values of the curriculum for the compulsory school, a hidden curriculum constrains implementation. In Study II, multilingual practices during multilingual study guidance in Sweden are analysed, and demonstrate how translanguaging helps recently arrived students reach the learning goals of subjects in the Swedish curriculum. In study III, systematic analysis of indexicals reveals contrasting language narratives about language and language development in and around a Vietnamese community language school in Australia. Study IV focuses on mother tongue instruction in Sweden and through analysis of audio-recordings of lessons, interviews and field notes, finds three dimensions of linguistic diversity infuse the subject.  Opportunities for the development of multilingual literacies are created when there is equal access to spaces for developing literacies in different immigrant languages, within which language ideologies that recognize and build on the heteroglossic diversity of students’ linguistic repertoires dynamically inform the organization of education and classroom practices. Challenges are created when monoglossic ideologies restrict access to or ignore linguistic diversity and when there is a lack of dynamic engagement with implementation and organization. Basing organization, and classroom strategies around the linguistic reality of the students and the genres they need, benefits the development of multilingual literacies in both settings and can help students become resourceful language users (Pennycook, 2012b, 2014). / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 4: Manuscript.</p>

Bristande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering bland grundskolelärare kan ge fel uppfattningar om ämnets innehåll. Denna studie utgick ifrån olika ledningsaktörers professionella ansvar att utveckla grundskolelärarnas existerande kunskaper om hur (vi) modersmålslärare arbetar och är organiserade. Ett professionellt ansvar, som samtliga pedagogiska aktörer i grundskolan bör ha. Studien tog del av föreställningar om modersmålsundervisning som framträdde hos anställda på ledningsnivå och fördjupades vidare på vilket sätt och varför dessa föreställningar kunde vara betydelsefulla för grundskolans kvalitativa utvecklingsarbete. Föreställningar som framträdde hos ledningsaktörerna om grundskolelärarnas existerande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering sågs i relation till olika kunskapssyn: vetenskaplig kunskap, tyst kunskap och vardagskunskap utifrån erfarenheter. Dessa tre olika kunskapssyner hade tillägnats och var en del av den praxisgemenskapen inom skolans verksamhet som synliggjordes genom aktiv deltagande i samspel med andra. Detta har gjorts från individnivå genom interaktion med andra till ett större kollektiv d.v.s. organisationsnivå. Den tysta kunskapen behöver artikuleras och ledningsaktörerna behöver skapa mötesforum för detta. Studien visade en lärande process där den utgick ifrån ledningsaktörernas synpunkter kring grundskolelärarnas bristande kunskaper om ämnet modersmål och dess organisering. Dessa synpunkter sattes i relation till ett utvecklingsarbete där det systematiska kvalitetsarbetet blev en levande process. Denna lärande process kan leda till ett förbättringsarbete inom grundskolans verksamhet som i sin tur kan skapa likvärdiga förutsättningar inom utbildning för elever som har ett annat modersmål än svenska.

In this scientific essay I am describing and analysing the digital challenges in the classroom which lead to situations where the students take the role of a teacher leading to a situation which may challenge the teacher's authority. By implementing theories about teaching and practical knowledge I am evaluating the meaning of the teachers role in the nowadays more digital classroom from the perspective of a mothers tongue teacher, doing so by  evaluating my own experiences and through interviews with other teachers and reflections of existing research literature. The method in this study is essay-writing and my own reflection about the situation of new working conditions that I describe in my story that takes place in an ongoing pandemic. The Covid-19 pandemic has led to new working methods including the inevitable usage of digital tools. In the reflection part I am studying the materials from the semi structured interviews with my colleagues where the teachers get to describe their own experiences and fears towards the increasing digitalization in their classrooms. The results have shown that the technical and digital challenges have had an ambivalent impact on teachers during the pandemic. It appears that digital tools are a support for their teaching and learning but can be used in different ways during lessons. Today all the teachers are using digital tools in the classroom, some more than others. The informants have confirmed my hypothesis that digitalizatilization affects the teachers status and authority. But the question if digitalisation increases or decreases the authority of a teacher can still be debated. Based on the decisions that we make, our authority is being affected - this sentence is a part of the conclusions in my study. The method of trial and error when approaching different bumps on the road allows us to find ways to approach those obstacles by implementing practical knowledge that appears with professional practice. With experience as a base one can experiment as well as question the used methods and therefore find new solutions to new challenges. / I min vetenskapliga essä beskriver jag och analyserar de digitala utmaningar i klassrummet som lett till situationer där elever klivit in i lärarrollen och får vara de som lär läraren och på så sätt kan utmana lärarens auktoritet. Med hjälp av teorier om lärandet och praktisk kunskap omfamnar jag betydelsen av lärarens roll i nutidens, allt mer digitala klassrum utifrån ett modersmålslärares perspektiv, egna berättelser, via intervjuer och reflektioner över existerande forskningslitteratur. Metoden i denna studie är essäskrivandet och min reflektion kring nya arbetsförhållanden vilka jag tar upp i min berättelse som utspelar sig under en pågående pandemi. Covid-19 pandemin har lett till nya arbetssätt med bland annat ofrånkomlig användning av digitala verktyg. I min reflektion ankrar jag således i mitt materialurval från semistrukturerade intervjuer med mina kollegor där modersmålslärarnas egna utsagor kring erfarenheter och farhågor inför den ökade digitaliseringen sätts i relation till tidigare forskning. Det har visat sig att de nya tekniska och digitala utmaningarna har haft en ambivalent påverkan på modersmålslärarens praktik under pandemin. Det framträder att digitala verktyg är ett stöd i undervisningen men de kan användas på olika sätt i modersmålslärarnas arbete. Idag använder alla lärare digitala verktyg i klassrummet, en del mer, andra mindre. Informanterna har bekräftat hypotesen att digitaliseringen påverkar lärarnas status och auktoritet men frågan om digitaliseringen höjer eller sänker lärarnas auktoritet kan fortfarande ställas och diskuteras. Av beslut vi gör, i vårt omdöme påverkas vår auktoritet - denna mening leder till en av slutsatserna i min studie. Att testa sig fram är en metod som kan passa bra för att tillämpa de praktiska kunskaper som uppstår i modersmålslärarnas yrkespraktik. Med erfarenhet som bas kan en experimentera, ifrågasätta och på så sätt finna nya lösningar.