This master thesis has been carried out at Scania R&D at the department of Powertrain Control System Development during the winter 2011/2012. The purpose of the thesis was to produce a method that with the result of troubles codes from the field testing would be able to say something about the maturation of a component, in this case the VGT, variable geometry turbocharger. To start with, it was necessary to investigate hich information was available. After the information been summed up in tables and charts, this so that it was possible to understand the huge amount of data, the calculations started. Since the thesis was about maturation of a component the proportions were calculated of components that had a trouble code in contrast of those who passed the test without a trouble code. This Thesis includes background information about basic of statistics and about the company Scania and its testing process. The reader will also be able to read a short section about the component VGT. The proportions from the testing were analyzed together with the proportion from the customer with the help of linear regression. A connection between the two proportions could be shown. About the possibility of predicting when software will be ready for release, unfortunately it was not possible to produce a method for this, since the different tests had different conditions. Therefore instead a chart for displaying the results from the field testing was produced in a way that a comparison between different software versions could be made. To not break the confidentiality agreement all values are made up by the author. / Populärvetenskaplig sammanfattning Utfallet av felkoder är ett sätt att mäta resultatet av testningen av mjukvaran i fordon. Felkoderna används för att se vad som är fel och för att kunna informera om vilka åtgärder som måste vidtas. Det är sista delen i testprocessen fältprov och felkoderna som uppstår under fältprov som har varit av intresse för rapporten. Examensarbetet har utförts vinter 2011/2012 på Gruppen Powertrain Control Systems Development, Test Coordination and Support på Scania, Forskning och Utveckling i Södertälje. Examensarbetet har utrett om det går att använda felkodsutfallet i fältprov för att kunna uttala sig om mognad hos en komponent samt om det är möjligt att prediktera när en godkänd mjukvara kommer vara möjlig att leverera. Den aktuella komponenten för rapporten är VGT som står för variabel turboladdare. Data från fältprov och kundfordon sammanställdes och analyserades. Tabeller och grafer togs fram för att tydligt kunna visualisera det insamlade datamaterialet. Då examensarbetet hade fokus på komponentnivå lades stort fokus på proportion av VGT med felkodsutfall. Då uppmätt proportion i fältprov jämfördes med uppmätt proportion hos kundfordonen med hjälp av linjär regression framgick ett samband efter att outliers, avvikande värden, hade rensats bort. När det kom till att hitta en metod för att uttala sig om mognaden och kvalitén hos komponenten uppstod det tyvärr problem då de olika testerna har mycket olika förutsättningar då det är olika många fordon som går i olika drift testerna emellan. För att på ett tydligt sätt visa resultatet från fältprov för att kunna göra jämförelse mjukvaruversioner emellan, togs en graf fram som redovisar hur långt de felfria respektive de icke felfria testerna har körts, hur många fordon som har haft respektive inte haft ett VGT-relaterat fel samt avslutningsvis en beräkning av km/felkod. För att inte bryta sekretessavtalet med Scania är samtliga värden fiktiva.

Till följd av globalisering och en växande konkurrens ställs det i dag allt större krav på organisationer. För att möta den hårdnande konkurrensen är det vanligt att företag implementerar olika kvalitetsprogram. Dessa förändringar ses som nödvändiga åtgärder för att kunna bibehålla marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Genom att införa Lean-verktyg och arbeta med ständiga förbättringar minskar riskerna för att produktionen läggs ned eller flyttas till lågkostnadsländer. Som examensarbete har författarna valt att studera ett av dessa Lean-verktyg som används för ställtidsreducering. Verktyget benämns SMED och står för ”Single Minute Exchange of Die” vilket syftar till att öka maskintillgängligheten genom effektivare verktygsbyte mellan olika produkter. Examensarbetet är en kvalitativ fallstudie där författarna går på djupet för att skapa en förståelse över det som kan komma att påverka utfallet. Nyckelfrågan som författarna söker svar på är: Vad som påverkar mognadsgraden inför en implementering av SMED? Empiri har samlats in genom intervjuer och observationer för att besvara ovanstående problemformulering. Med stöd från TQM (Total Quality Management) har författarna valt att undersöka fyra områden och hur dessa korrelerar mot utfallet. De valda områdena benämns i denna studie som block och är: implementering, företagskultur, kompetens och ledarskap. Själva korrelationen utfördes med hjälp av en regressionsanalys i statistikprogrammet Minitab, där resultatet visar på att de fyra blocken påverkar, men har olika inverkan på utfallet. Blocken som påverkar mest är ledningen och företagskulturen som svarar för totalt 84 %. Ett resultat som enligt författarna uppfyllde undersökningens förväntningar och som kunde bekräftades genom denna studie. Författarna anser att studien kan tillföra användbar information och kunskap inför implementeringen av SMED, då detta examensarbete innefattar intervjuer och observationer från tio företag. / Globalization and growing competition are today placing increasing demands on organizations. To meet the tougher competition, it is common that companies implement various quality programs. These changes are seen as necessary measures in order to maintain market share and to be competitive. Introducing Lean tools and working on continuous improvement reduces the risk that production is shut down or moved to low-cost countries. In this thesis the authors have chosen to study one of these Lean tools used for setup time reduction. The tool is called SMED which stands for "Single Minute Exchange of Die" and aims to increase machine availability through more efficient tool change between different products. The thesis is a qualitative case study where the authors create an in-depth understanding of what it is that can affect the outcome. The key question that the authors seek to answer is: What influences the level of maturity before an implementation of SMED? Empirical data was collected through interviews and observations to answer the above problem. With the support of TQM (Total Quality Management), the authors have chosen to examine four areas and how they correlate to the outcome. The selected areas are referred to in this study as blocks and are: Implementation, Leadership, Competence and Corporate Culture. The correlation was performed using a regression analysis program Minitab. There the result shows that all four blocks influence, but have different effects on the outcome. The two most influential are Leadership and Corporate Culture that are responsible for a total of 84 %. A result that according to the authors met the survey's expectations and that could be confirmed by this study. The authors believe that this study can provide useful information and knowledge before implementation of SMED. As this thesis includes interviews and observations from ten companies.

Syftet med denna studie är att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhåller sig till barns konflikter. Studien syftar även till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att känslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnå studiens syfte användes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger på två intervjuer med förskoleklasslärare, och fem intervjuer med förskollärare. Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nämnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter är att de kan leda till ett bättre klimat i barngruppen. Pedagogerna menar även att alla konflikter i största mån måste ges uppmärksamhet, även om man inte nödvändigtvis måste ingripa i alla konfliktsituationer. Barnen måste också ges utrymme och möjlighet att bearbeta konflikter själva. Ett sådant arbetssätt förutsätter en lyhördhet hos pedagogerna. Att tyda barns känslor i en konfliktsituation kan också kräva mycket eftertanke, än mer komplicerat blir det ifall barnet inte kan sätta ord på vad det är barnet upplever som frustrerande, menar pedagogerna. Mot bakgrund av pedagogernas upplevelser har denna studie visat att barnets förmåga att uttrycka sig verbalt kan ha betydelse för hur barnet reagerar i en konflikt.

The aim of this study was to examine if biological early maturing girls and girls that percieved that boys treated them as older than they actually where drank more alcohol, were more delinquent, had more romantic relationships and sexual intercourse. Our data was collected from seven schools in Sweden. Significant relationships where found between early maturation and all four dependent variables. Significant relationships could also bee seen between how girls perceived that boys treated them and alcohol use, romantic relationships and sexual intercourse. For two of our dependent measures we found week interaction effects, for girls biological maturation and there perception of how boys treated them according to there age. Our results partly support earlier research and contribute to future research within this area.

Purpose - The purpose of this thesis is to investigate how two Swedish companies conduct their lean work, what similarities and differences they have in their lean-maturity and also how a higher level of lean-maturity can be generated.  To fulfil the purpose the following three questions where formulated:   How do the two companies conduct their lean work? What level of maturity do the companies have in their lean-work and what similarities and differences occur between them? What should the companies focus on to reach a higher level of lean maturity?   Method - To fulfil the purpose of this thesis a literature review and case study was conducted in two companies. The companies are referred to as company X, and Y in the report. The case study was conducted through a survey, interviews and observations. The data were compared with a theoretical framework and generated into the study´s results.   Findings - Both companies conducted their lean-work in a successful way, which means that they have a higher lean-maturity level than the average in Sweden. Generally it is about building a solid foundation and then gets the employees to follow the system that was built up. The result of the thesis showed that both companies have a higher level of maturity then the Swedish incision within all the 14 principles but despite this both companies have a lot to improve.  In the thesis multiple improvement suggestions have been made for the companies and the first thing they need to focus on are to build a solid foundation in the lean philosophy. The companies need to create a common target and get a functional system to be able to higher their maturity level. Another important factor is to focus on lean- and leadership-education, which will result in a higher level of knowledge.   Implications - The thesis have resulted in a few areas for improvements for both companies.  Other companies with the same conditions as case X and Y can probably identify their level of maturity and also follow the suggested improvements that are presented. In the thesis no new theories have been used instead existing theories have been used but in a different context.   Limitations - The thesis contains a two case study since the study is conducted in two companies. The thesis could easily been conducted in even more companies to get the result more trustworthy and also get higher generalizability. The survey that was used in the thesis had a few flaws since it is general and takes a production perspective. Since companies usually never work with lean in the same way the flaws may have affected the result of the thesis. Keywords - Lean, Maturity, Assessment, Lean 14 principles

Studien har haft som syfte att studera föräldrar till elever i gymnasieskolans syn på deras barns förmåga att ta ansvar för sina studier. I uppsatsen undersöktes vad föräldrarna uppfattar som vägledande när det gäller deras barns utveckling av ansvarsförmåga för studierna, mer specifikt hur de uppfattar sin barns förmåga att ta ansvar för deras studier samt vilka för- och nackdelar denna ansvarsförmåga kan innebära. Den undersökningsmetod som användes har varit kvalitativ med öppna, semistrukturerade frågor. Sju föräldrar till elever på svenska gymnasieprogram har intervjuats. Resultatet visar att föräldrarna upplever att det är skolan och lärarna som bär det största ansvaret för att se till att eleverna utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina studier. Vidare anser föräldrarna att det ofta är högre betygsnivåer som på ett eller annat sätt driver elevernas ansvarsförmåga framåt. Föräldrarna uttrycker att grundtanken för att få eleverna att vilja ta större ansvar för sina studier anses vara motivation och intresse. Föräldrarna anser elevers förmåga att ta ansvar är av stor betydelse för kommande vuxen- och yrkesliv. Slutligen ser föräldrarna även arbetet med att utveckla elevers förmåga att ta ansvar, som något problematiskt. Föräldrarna anser också att det är av yttersta vikt, att skolan arbetar på ett individuellt plan med varje elevs förmåga till att ta ansvar, då elevernas mognad är väldigt olika, och föräldrarna tycker denna spelar stor roll vid utveckling av färdigheter att ta ansvar.

Studien grundas i digitaliseringskommissionens krav på en ökad koppling mellan IT och verksamhet inom offentlig sektor samt att tidigare studier definierat en rådande problematik gällande IT-arbetet inom offentlig sektor. Vidare grundas studien även i en påvisad problematik gällande en otydlighet om vad organisationer kan arbeta med för att främja mogen IT governance. Studien har som syfte att identifiera faktorer som är viktiga att arbeta med för att en organisation ska nå en hög grad av IT governance-mognad. Med grund i detta formulerades forskningsfrågan ”vad arbetar organisationer inom offentlig sektor med för att främja mogen IT governance”. Data har empiriskt samlats in genom intervjuer och enkäter från 23 olika organisationer, samt teoretiskt genom en litteraturstudie. Det sammanställda materialet har analyserats via tematisk dataanalys. Resultatet är sammanställt i form av faktorer som beskriver vad organisationer kan arbeta  med för att främja en mogen IT governance. Resultaten visar att följande faktorer är viktiga att arbeta med: Engagemang, tydlig roll och ansvarsfördelning, IT integreras med andra enheter inom organisationen, IT governance finns med i organisationens framtidsvision, samspel mellan IT och verksamhet, medvetenhet av IT-relaterade risker, mätbarhet, beslutsprocesser gällande IT, tydlig kommunikation gällande IT, anpassad organisationsstruktur, tydligt definierade och uppdaterade ITstyrdokument samt uppföljning. Slutligen, påvisar resultaten även att  mogen IT governance är ett område som kräver ett aktivt engagemang över  längre tid för att nå sin fulla effekt. Studiens kunskapsbidrag är en tydlig definition av vad organisationer inom offentlig sektor kan fokusera på för att nå mogen IT governance. Detta kan främja den problematik som påvisats gällande IT governance och IT-styrning inom offentlig sektor.

Syftet med mitt arbete har varit att utifrån ett lärarperspektiv kartlägga och granska hur lärare i de tidigare åldrarna anser att en god kontakt mellan skola och hem bör utformas och utvecklas. Under de intervjuer jag gjorde framkom att lärarna var nöjda med den kontakt som de hade med föräldrarna.Det fanns visserligen en vilja att skapa en mötesplats för de föräldrar som aldrig eller väldigt sällan satte sin fot på skolan, men bristen på problematiserande och utvecklingstänkande i ämnet var påtaglig.Det jag kom fram till i min undersökning var att relationen mellan föräldrar och lärare mestadels baserar sig på informationsutbyte. Ett informationsutbyte där lärarna informerar föräldrarna om hur det fungerar för eleven i skolan. Uppstår det problem med någon elev brukar man ta kontakt med föräldrarna, antingen via telefon eller när föräldrarna kommer och hämtar sina barn. Annars sker informationsutbytet huvudsakligen vid tre olika typer av möten; det informella mötet i korridoren när föräldrarna hämtar och lämnar sina barn, vid utvecklingssamtal samt föräldramöten.Samtliga lärare ansåg att god kommunikation med föräldrarna är av största betydelse. Den goda kommunikationen handlar om att lyssna på föräldrarna, att som lärare vara rak, uppriktig och inte försköna verkligheten. De hade alla en upplevelse av att mötet med föräldrar blivit bättre med åren. En säkerhet i den egna yrkesrollen samt en personlig mognad var enligt de intervjuade orsaken till att mötet med föräldrarna upplevdes som både lättare och bättre.Min fråga hur ett fruktbart möte mellan föräldrar och lärare kan komma till stånd besvarades inte tillfredställande nog av intervjuerna. Orsaken till detta är enligt min uppfattning att lärarna ser föräldrakontakten ur sitt perspektiv, lärarna för ingen diskussion med föräldrarna kring varför det är så viktigt med ett fruktbart möte mellan lärare - föräldrar. / The aim of this paper is to examine, from a techers perspektive, how teachers in junior levels consider contacts between families and schools ought to be designed and how they schould develop. The work gives an insight in previus research about the importance of parents, in learning, to mature emotionaly and in the art of conversation. Using interviews I wanted to get a picture of how teachers consider the contact with parents of pupils serves, and how teachers planned to expound these contacts. To sum up, the results of this essey, points to, that the teachers were pleased with the model they were working with, regarding evaluation talks, parent-teacher meetings and informal meetings.

<p>Utifrån en kvalitativ och rättsdogmatisk metod ställde vi oss frågande till hur och utifrån vilka faktorer kuratorer på ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar på. I sexualbrottslagstiftningen framgår det på flera ställen att ett barn under 15 år som utsätts eller deltar i sexuella handlingar är brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillämpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer på olika ungdomsmottagningar i Stockholms län, förhåller sig till förändringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trädde i kraft 1 april 2005, samt om den fått någon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmäla enligt SoL 14:1. Resultatet visar att kuratorerna följer ett tydligt mönster vid beslutsfattandet. Resultatet av studien visar att kuratorerna får svårt att förhålla sig till sin egen policy samtidigt som de förhåller sig till sexualbrottslagstiftningen, BrB 6:4-6:5. Kuratorerna gör ofta själva en egen utredning innan de tillämpar anmälningsskyldigheten, SoL 14:1. Resonemanget runt barns skyddsbehov ser olika ut beroende på barnets kön, ålder och kroppsmognad samt termer som frivillighet och ömsesidighet. Hur domstolarna dömer utifrån lagarna visade sig ha betydelse för hur kuratorerna resonerar runt sina egna skyldigheter kring barns skyddsbehov. Resultatet är ur ett rättsociologiskt perspektiv, en differens mellan lag och verklighet. Eftersom lagstiftaren lämnat ett tolkningsutrymme blir det den enskilde kuratorn som förväntas tolka och förstå verkligheten, vilket i slutändan leder till att det blir magkänslan, eller den dolda professionen som avgör. Vi har använt oss av genusteori och kognitiv teori för att belysa till våra resultat i analysen i ytterligare en dimension. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p><em>Syfte och frågeställningar</em></p><p><em></em></p><p>Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa.</p><p>Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3. Vilka eventuella skillnader kan utläsas mellan resultaten i vår studie och Allan Svenssons rapport från 1993?</p><p><em></em></p><p> </p><p>Vi har använt oss av en statistisk metod. 1687 betyg från fyra olika områden i Stockholms län har samlats in. Tabeller har sammanställts över tidigt respektive sent födda elever, samt kön, i förhållande till betyg i idrott och hälsa. Jämförelser har gjorts med Svenssons resultat.</p><p><em></em></p><p> </p><p>Killar får klart högre betyg än tjejer i ämnet idrott och hälsa. Elever födda första kvartalet på året får klart bättre betyg än övriga elever. Sämst betyg får de elever som är födda det sista kvartalet. När vi jämför vår studie med Svenssons konstaterar vi att skillnaderna har ökat något mellan tidigt och sent födda killar. Svenssons undersökning visade inga större skillnader mellan tidigt och sent födda tjejer, medan vår visar en nästan lika stor skillnad som hos killarna.</p><p><em></em></p><p> </p><p>Vi tror att selektionen inom föreningsidrotten påverkar elevers betyg i idrott och hälsa. Många sent födda anses som mindre talangfulla, och slås ut. De som fortsätter med föreningsidrottandet är också de som får högst betyg i idrott och hälsa. Dessutom tror vi att lärare i idrott och hälsa fortfarande grundar sina betyg mycket på prestation. Den skillnad vi kunde se i vårt resultat mellan tjejerna tror vi beror på en ökad elitsatsning och selektering på tjejsidan, gentemot för 20 år sedan då Svensson genomförde sin studie.</p><p> </p>