Cloud services can be seen as modern IT outsourcing and have become a popular technological solution for companies to create and maintain a competitive advantage. The number of cloud service providers (CSPs) is continuously growing in a highly competitive market. The process of choosing a CSP is a complex, costly, and time-consuming task where a resource-based view (RBV) has been previously used to aid the potential customer in the decision. Previous research points towards an up-to-date understanding of the underlying factors in the decision are sought after. This research aims to explore the decision process of choosing a CSP in order to discover influencing factors of the decision to create a decision model for potential customers to ease the decision process. By using an exploratory study and through interviews, the factors which influence the decision of a CSP from a potential customer’s perspective were identified. The findings point towards six main factors influencing the decisions of CSP. The result supports earlier research that the decision of choosing a CSP is a complex process with several influencing factors. Therefore, RBV is not sufficient to analyze all these factors and needs to be supported by other theories to cover all the aspects of the decision. The identified factors were used to create a decision model which will help customers by easing the process of choosing a CSP and decrease the time and resources of the process. The recommendation for further research is to investigate the relevance of these factors at different cycles of a company and also to further investigate each factor to expand and improve the decision model. / Molntjänster kan ses som modern IT-outsourcing och har blivit en populär teknisk lösning för företag att skapa och upprätthålla konkurrensfördelar. Antalet molntjänstleverantörer växer kontinuerligt på en mycket konkurrensutsatt marknad. Processen att välja en molntjänstleverantör är en komplex, kostsam och tidskrävande uppgift där en resource-based view (RBV) tidigare har använts för att hjälpa den potentiella kunden i beslutet. Tidigare forskning pekar mot att man efterfrågar mer aktuell kunskap om de bakomliggande faktorerna i beslutet. Denna forskning syftar till att utforska beslutsprocessen för att välja en molntjänstleverantör för att identifiera påverkande faktorer bakom beslutet att skapa en beslutsmodell för potentiella kunder att använda för att underlätta beslutsprocessen. Genom att göra en undersökande studie och utföra intervjuer, identifierades de faktorer som påverkar beslutet av molntjänstleverantör ur en potentiell kunds perspektiv. Resultaten pekar mot sex huvudfaktorer som påverkar valet av molntjänstleverantör. Resultatet stöder tidigare forskning om att beslutet att välja en molntjänstleverantör är en komplex process med flertal påverkande faktorer. RBV är därför inte tillräckligt för att analysera alla dessa faktorer och behöver stödjas av andra teorier för att täcka alla aspekter av beslutet. De identifierade faktorerna låg till grund för att skapa en beslutsmodell som hjälper kunder genom att underlätta processen att välja en molntjänstleverantör och minska tid och resurser för processen. Rekommendation för vidare forskning är att undersöka relevansen av dessa faktorer vid ett företags olika cykler samt att djupare undersöka varje faktor för att utvidga och förbättra beslutsmodellen.

Molntjänster används idag över hela världen och ger många fördelar för en användare eller företag. En nackdel med molnet är att det är en miljö som kriminella kan använda sig av för att utföra brott. En anledning till att molnet är en attraktiv plats för kriminella är på grund av bristen på IT-forensiska metoder för att utföra en undersökning mot molnmiljön. När ett brott har anmälts i molnet så kommer en IT-forensiker utföra en undersökning genom att samla in digitala bevis för att avgöra vad som har hänt, dock kan detta vara problematiskt på grund av molnets komplexitet. Det traditionella sättet för att utföra en IT-forensisk undersökning blir en utmaning i molnet på grund av flera anledningar, några av dem är molnets dynamiska miljö och att flera användare delar på samma resurser. Denna studie genomför en systematiskt litteraturstudie för att identifiera tekniska utmaningar och möjligheter vid en IT-forensisk undersökning i molnet. Flera utmaningar och möjligheter identifierades från existerande litteratur som i sin tur kategoriserades och sammanställdes i modeller. Flera utmaningar tas upp som att datan i molnet inte är centraliserad och att virtuella maskiner kan vara i ett volatilt tillstånd. Vid möjligheter så går det exempelvis att hämta ögonblicksbilder från molnet för att utföra en analys på och även hämta bevis från en klients dator. / Cloud services are being used all over the world today and provides several benefits for a user or a company. A downside with the cloud is that it is an environment that criminals can use to conduct a crime. One reason why a criminal uses the cloud to conduct a crime is due to the lack of suitable digital forensic techniques against the cloud environment. When a crime has been reported in the cloud, a digital forensics investigation can occur to gather digital evidence to determine what has happened. Unfortunately, this could be problematic because of the complexity of the cloud environment. The traditional way of conducting a digital forensic investigation becomes a challenge in the cloud because of several reasons. Some of the reasons are the dynamic environment of the cloud and that several users share the same resources. This study will conduct a systematic literature review to identify technical challenges and possibilities in a digital forensic investigation in the cloud. Several challenges and possibilities were identified from existing literature which in turn got categorized and compiled into models. This study presents challenges, for example the data in the cloud is not centralized and virtual machines may be in a volatile state. There are several possibilities for instance, collecting snapshot for analysis and collect evidence from a client’s computer.

Studien undersöker fenomenet migrering av legacy-system till molnlösningar. Ettlegacy-system är ett föråldrat IT-system som fortfarande använder äldre typer av teknikäven då mer modern teknik finns tillgängligt. Dessa system används vanligtvistillsammans med äldre affärssystem samt inom lager och produktionsmiljöer. Utifrån tidigare forskning på området identifierades det en lucka i litteraturen hursvenska konsultbolag inom IT-sektorn hanterar och genomför migreringar av legacysystem till molnlösningar. Denna undersökning tillämpade en kvalitativ intervjustudiemed semistrukturerad intervjuform och en tematisk analys genomfördes. Litteratursamlades även in kring tidigare dokumenterade utmaningar och metoder för att skapagrundläggande förståelse inom ämnet. Studien ämnade kartlägga vilka utmaningar, metoder och hantering av utmaningar IT konsulter möter i deras arbete. Denna studie identifierar totalt tre tillvägagångssätt förmigreringar, först en förstudie, sedan två olika metodval, Rehost och Replace. Vidareframförs även totalt nio olika utmaningar samt vilka tekniska åtgärder konsulter utför ihanteringen av dessa. Studien bidrar även med att öka antalet studier mot näringslivetgenom att djupare undersöka svenska konsulters arbete med migrering av legacysystem. / This study investigates the phenomenon legacy-system migration to cloud solutions.Legacy-systems are described as an outdated IT-system which still uses older types oftechnology even though more modern technology is available. These systems areusually found in older ERP-systems, as well as in warehouses and productionenvironments. Based on previous research in the field, a gap was identified in the literature on howSwedish consulting companies in the IT-sector handle and implement migrations oflegacy-systems to cloud solutions. This study applied a qualitative interview study withsemi-structured interview form and a thematic analysis was conducted. Literature wasalso collected around previously documented challenges and methods for creating basicunderstanding of the subject. The study aims to identify challenges, methods, and the management of challenges IT consultants face in their work. The study presents a total of three different methods,first a feasibility study on migration, then two different method choices, Rehost andReplace. Furthermore, a total of nine different challenges are presented, as well as whattechnical measures consultants perform in handling them. The study also contributes toincreasing the number of studies towards the industry by examining in more dept thework of Swedish consultants on the migration of legacy-systems.

Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik.Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete.För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt.

Internet of Things (IoT) is a system of interrelated computing devices with the ability to transfer data over the network and collected by the applications that rely on fresh information, where the freshness of data can be measured by a metric called Age of Information (AoI). Age of Information is the time that is measured by the receiving node from the time the data has generated at the source. It is an important metric for many IoT applications such as, collecting data from temperature sensors, pollution rates in a specific city. However, the bottleneck problem occurs at sensors because they are constrained devices in terms of energy (power via battery), and also have limited memory and computational power. Therefore, they cannot serve many requests at the same time and thus, it will decrease the information quality which means more unnecessary aging. As a result, we suggest as a solution a distributed system that takes into account the AoI transmitted by the sensors so that IoT applications will receive the expected information quality. This thesis describes the three algorithms that can be used tobuild and test three different topologies. The first algorithm builds a Random graph while second and thirds algorithms shapes Clustered and Hybrid graphs respectively. For testing, we use Python based SimPy package which is a process-based discrete-event simulation framework. Finally, we compare Random, Clustered and Hybrid graphs results. Overall, the Hybrid graph delivers more fresh information than other graphs. / Internet of Things (IoT) är ett system med sammanhängande datorenheter med förmågan att överföra data över nätverket och samlas in av applikationer som förlitar sig på ny information, där datorns färskhet kan mätas med en metrisk som kallas Age of Information (AoI ). Age of Information är den tid som mäts av den mottagande noden från den tid datan har genererat vid källan. Det är en viktig metrisk för många IoT-applikationer, till exempel att samla in data från temperatursensorer, föroreningar i en specifik stad. Flaskhalsproblemet uppstår emellertid vid sensorer eftersom de är begränsade enheter i termer av energi (ström via batteri), och också har begränsat minne och beräkningskraft. Därför kan de inte betjäna många förfrågningar samtidigt och det kommer därför att minska informationskvaliteten vilket innebär mer onödigt åldrande. Som ett resultat föreslår vi som en lösning ett distribuerat system som tar hänsyn till AoI som sänds av sensorerna så att IoT-applikationer får den förväntade informationskvaliteten. Den här avhandlingen beskriver de tre algoritmerna som kananvändas för att bygga och testa tre olika topologier. Den första algoritmen bygger ett slumpmässigt diagram medan andra och tredjedels algoritmer formar Clustered respektive hybriddiagram. För testning använder vi ett Python-baserat SimPy-paket somär en processbaserad diskret händelsimuleringsram. Slutligen jämför vi slumpmässiga, klusterade och hybriddiagramresultat. Sammantaget ger hybridgrafen mer ny information än andra grafer.

an instance has become exceedingly more time and resource consuming. To solve this issue, cloud computing is being used to train and serve the models. However, there’s a gap in research where these cloud computing platforms have been evaluated for these tasks. This thesis aims to investigate the inference task of an image quality assessment algorithm on different Machine Learning as a Service architecture. The quantitative metrics that are being used for the comparison are latency, inference time, throughput, carbon Footprint, and cost. The utilization of Machine Learning has a wide range of applications, with one of its most popular areas being Image Recognition or Image Classification. To effectively classify an image, it is imperative that the image is of high quality. This requirement is not always met, particularly in situations where users capture images through their mobile devices or other equipment. In light of this, there is a need for an image quality assessment, which can be achieved through the implementation of an Image Quality Assessment Model such as BRISQUE. When hosting BRISQUE in the cloud, there is a plethora of hardware options to choose from. This thesis aims to conduct a benchmark of these hardware options to evaluate the performance and sustainability of BRISQUE’s image quality assessment on various cloud hardware. The metrics for evaluation include inference time, hourly cost, effective cost, energy consumption, and emissions. Additionally, this thesis seeks to investigate the feasibility of incorporating sustainability metrics, such as energy consumption and emissions, into machine learning benchmarks in cloud environments. The results of the study reveal that the instance type from GCP was generally the best-performing among the 15 tested. The Image Quality Assessment Model appeared to benefit more from a higher number of cores than a high CPU clock speed. In terms of sustainability, it was observed that all instance types displayed a similar level of energy consumption, however, there were variations in emissions. Further analysis revealed that the selection of region played a significant role in determining the level of emissions produced by the cloud environment. However, the availability of such sustainability data is limited in a cloud environment due to restrictions imposed by cloud providers, rendering the inclusion of these metrics in Machine Learning benchmarks in cloud environments problematic. / Maskininlärning kan användas till en mängd olika saker. Ett populärt verksamhetsområde inom maskininlärning är bildigenkänning eller bildklassificering. För att utföra bildklassificering på en bild krävs först en bild av god kvalitet. Detta är inte alltid fallet när användare tar bilder i en applikation med sina telefoner eller andra enheter. Därför är behovet av en bildkvalitetskontroll nödvändigt. BRISQUE är en modell för bildkvalitetsbedömning som gör bildkvalitetskontroller på bilder, men när man hyr plats för den i molnet finns det många olika hårdvarualternativ att välja mellan. Denna uppsats avser att benchmarka denna hårdvara för att se hur BRISQUE utför inferens på dessa molnhårdvaror både när det gäller prestanda och hållbarhet där inferensens tid, timpris, effektivt pris, energiförbrukning och utsläpp är de insamlade mätvärdena. Avhandlingen söker också att undersöka möjligheten att inkludera hållbarhetsmetriker som energiförbrukning och utsläpp i en maskininlärningsbenchmark i molnmiljöer. Resultaten av studien visar att en av GCPs instanstyper var generellt den bäst presterande bland de 15 som testades. Bildkvalitetsbedömningsmodellen verkar dra nytta av ett högre antal kärnor mer än en hög CPU-frekvens. Vad gäller hållbarhet observerades att alla instanstyper visade en liknande nivå av energianvändning, men det fanns variationer i utsläpp. Ytterligare analys visade att valet av region hade en betydande roll i bestämningen av nivån av utsläpp som producerades av molnmiljön. Tillgången till sådana hållbarhetsdata är begränsade i en molnmiljö på grund av restriktioner som ställs av molnleverantörer vilket skapar problem om dessa mätvärden ska inkluderas i maskininlärningsbenchmarks i molnmiljöer.

Användandet av affärssystem är idag utbrett bland såväl stora som små företag. Implementeringen av dessa system är dock ofta kostsamma och komplexa processer, vilka historiskt sett har krävt god och relevant kunskap hos företaget. Som en följd av den ökade digitaliseringen i samhället har dock en modernisering av affärssystem skett vilket inneburit en övergång mot molnbaserade affärssystem. Med molnbaserade affärssystem erbjuds ofta snabbare och mer effektiva implementeringar och förenklat underhåll av affärssystem. Dessa molnbaserade lösningar medför även nya risker, hot och möjligheter vilka påverkar hur krav kan och bör ställas på affärssystem samt vilken kravställning som är relevant. Denna studies frågeställning, Hur påverkar utvecklingen mot alltmer molnbaserade affärssystem de krav som kunder ställer på affärssystemleverantörer?, ämnar fylla detta upplevda kunskapsgap inom området. Molnbaserade affärssystem erbjuder en rad möjligheter men även utmaningar och potentiella risker. Följaktligen är en djupare förståelse för dessa aspekter potentiellt viktig för att affärsystemleverantörer ska kunna möta kundernas behov och krav i en ständigt föränderlig marknad. För att besvara frågeställningen gjordes en kartläggning där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som innehar lång erfarenhet inom området. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av tematisk analys och resulterade i sex övergripande teman och 14 underteman. Resultatet visar att de krav som kunder ställer på leverantörer till viss del har följt utvecklingen mot molnbaserade system. Kunderna tycks ha börjat inse värdet i standardleveranser med lägre grad av anpassning och även att de, som en följd av utvecklingen, måste ställa nya sorters säkerhets- och dataåtkomstrelaterade krav. Likväl visar resultatet även att kunderna, trots nämnda kravanpassning, till stor del fortsätter att ställa samma typ av krav som ställdes vid implementering av on-prem-lösningar. Därtill saknar kunderna förståelse för hur molnbaserade affärssystem skiljer sig mot on-premlösningarna gällande såväl säkerhet som möjlighet till anpassning, vilket påverkar kvaliteten och relevansen i deras kravställning. / Enterprise resource planning (ERP) systems are widely used by both large and small businesses. Still, the adoption of these systems can be a costly and difficult process that has traditionally demanded appropriate and adequate knowledge within the organization. Nonetheless, as a consequence of growing societal digitalization, a modernization of ERP systems has ensued, resulting in a shift toward cloudbased ERP systems. Cloud-based ERP systems typically provide faster and more efficient implementation and maintenance. The cloud-based solutions also introduce new risks, vulnerabilities, and possibilities that influence how and where requirements may and should be imposed on business systems, as well as which requirements are applicable. As such, the research question of this study, How does the transition towards an increasing use of cloud-based business systems affect the requirements that customers place on business system suppliers?, aims to analyze how the shift toward cloud-based business systems affects the demands and requirements imposed upon them. A better grasp of these factors intends to be of help to ERP system suppliers in order to match customer requirements and desires in an ever-changing market. To address the research question a survey was conducted and five semi-structured interviews with individuals with substantial knowledge in the subject were undertaken. Thematic analysis was used to examine the interviews, which yielded six overarching themes and 14 sub-themes. The results suggest that the requirements on suppliers have followed the trend towards cloud-based solutions to some extent. Customers appear to have begun to appreciate the benefits of standardized deliveries with a reduced degree of customization as well as the fact that, as a result of the development, they must define new types of security and data access requirements. Yet, the analysis revealed that despite the aforementioned requirement adaptation, clients keep setting the same kind of expectations that they did when implementing on-premise ERP systems. Moreover, customers lack an understanding of how cloud-based ERP systems vary from on-premise solutions in terms of security and adaptability, which is not necessarily represented in their requirements.

Problemdiskussion: Digitaliseringen är en process som påverkar stora delar av samhället. Tidigare studier har påvisat att digitaliseringen har lett till förändringar av olika professioner, vilka kan beskrivas som yrkesgrupper som uppfyller vissa kriterier. Då revisorer kan betecknas som en profession, kan en undersökning av revisorers upplevelser av digitaliseringen bidra till en förståelse kring hur revisorsprofessionen har påverkats av digitaliseringen. Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse kring digitaliseringens påverkan på revisorsprofessionen. Metod: Forskningsansatsen som tillämpas är deduktiv, där den teoretiska referensramen ligger till grund för den empiri som samlas in. En kvalitativ studie genomförs genom att intervjua och observera revisorer, för att få en bild av deras upplevelser av digitaliseringen. Slutsats: Studien visar att digitaliseringen på flera olika sätt har påverkat revisorsprofessionen. Kunskapen som krävs har ökat och delvis blivit av annan typ än tidigare, genom ett skifte från kunskaper inom redovisning till dataanalys, vilket tyder på en förstärkning av professionen. Autonomin har till stor del minskat, genom exempelvis fler regler, även om vissa aspekter av den kan sägas ha ökat. Professionens språk har förstärkts genom ökad användning av befintliga begrepp och utökats med nya begrepp kopplade till de digitala verktygen, vilket bidrar till att stärka medlemmarnas gemensamma identitet. Slutligen har de digitala verktygen lett till att arbetet enklare kan presenteras för kunderna, samtidigt som dataanalyser ger kunderna ett högre mervärde, vilket har förstärkt känslan av att det finns ett förtroende hos kunderna. Dock kan en del av förtroendet egentligen ha tilldelats tekniken. Hos övriga delar av samhället kan förtroendet sägas vara ganska oförändrat och i stället bero på uppkomna revisionsskandaler. / Problem: Digitization is a process which affects large parts of society. Previous studies have shown that digitization has led to changes in different professions, which can be described as occupational groups which meet certain criteria. Since auditors can be denoted as a profession, a study of auditors' experiences of digitization can contribute to an understanding of how the auditor profession has been affected by digitization. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deepened understanding about digitization's effects on the auditor profession. Method: The research approach being applied is deductive, in which the theoretical frame of reference forms the basis for the collected empirics. A qualitative study is carried through by interviewing and observing auditors, to get a picture of their experiences of digitization. Conclusion: The study shows that digitization has affected auditors as a profession in several different ways. The needed knowledge has increased and partly become of a different kind than before, by a change from knowledge in accounting to data analysis, which indicates a reinforcement of the profession. The autonomy has to a large extent decreased, by for example more rules, even if certain aspects of it can be said to have increased. The profession's language has been reinforced by increased use of existing notions and expanded with new notions related to the digital tools, which contributes to strengthening the members' common identity. Lastly, digital tools have made it easier to present the work to the clients, while data analyses have given clients a higher added value, which has strengthened the feeling that there is a position of trust towards the clients. However, parts of the position of trust could in reality have been assigned to the technology. Among other parts of society, the trust can be said to be quite unaltered and instead be dependent on arisen auditing scandals.

Setting up one's software environment and ensuring that all dependencies and settings are the same across the board when deploying an application, can nowadays be a time consuming and frustrating experience. To solve this, the industry has come up with an alternative deployment environment called software containers, or simply containers. These are supposed to help with eliminating the current troubles with virtual machines to create a more streamlined deployment experience.The aim of this study was to compare this deployment technique, containers, against the currently most popular method, virtual machines. This was done using a case study where an already developed application was migrated to a container and deployed online using a cloud provider’s services. Then the application could be deployed via the same cloud service but onto a virtual machine directly, enabling a comparison of the two techniques. During these processes, information was gathered concerning the usability of the two environments. To gain a broader perspective regarding the usability, an interview was conducted as well. Resulting in more well-founded conclusions. The conclusion is that containers are more efficient regarding the use of resources. This could improve the service provided to the customers by improving the quality of the service through more reliable uptimes and speed of service. However, containers also grant more freedom and transfers most of the responsibility over to the developers. This is not always a benefit in larger companies, where regulations must be followed, where a certain level of control over development processes is necessary and where quality control is very important. Further research could be done to see whether containers can be adapted to another company’s current environment. Moreover, how different cloud provider’s services differ. / Att sätta upp och konfigurera sin utvecklingsmiljö, samt att försäkra sig om att alla beroenden och inställningar är lika överallt när man distribuerar en applikation, kan numera vara en tidskrävande och frustrerande process. För att förbättra detta, har industrin utvecklat en alternativ distributionsmiljö som man kallar “software containers” eller helt enkelt “containers”. Dessa är ämnade att eliminera de nuvarande problemen med virtuella maskiner och skapa en mer strömlinjeformad distributionsupplevlese. Målet med denna studie var att jämföra denna nya distributionsteknik, containrar, med den mest använda tekniken i dagsläget, virtuella maskiner. Detta genomfördes med hjälp av en fallstudie, där en redan färdigutvecklad applikation migrerades till en container, och sedan distribuerades publikt genom en molnbaserad tjänst. Applikationen kunde sedan distribueras via samma molnbaserade tjänst men på en virtuell maskin istället, vilket möjliggjorde en jämförelse av de båda teknikerna. Under denna process, samlades även information in kring användbarheten av de båda teknikerna. För att få ett mer nyanserat perspektiv vad gäller användbarheten, så hölls även en intervju, vilket resulterade i något mer välgrundade slutsatser. Slutsatsen som nåddes var att containrar är mer effektiva resursmässigt. Detta kan förbättra den tjänst som erbjuds kunder genom att förbättra kvalitén på tjänsten genom pålitliga upp-tider och hastigheten av tjänsten. Däremot innebär en kontainerlösning att mer frihet, och därmed även mer ansvar, förflyttas till utvecklarna. Detta är inte alltid en fördel i större företag, där regler och begränsningar måste följas, en viss kontroll över utvecklingsprocesser är nödvändig och där det ofta är mycket viktigt med strikta kvalitetskontroller. Vidare forskning kan utföras för att undersöka huruvida containers kan anpassas till ett företags nuvarande utvecklingsmiljö. Olika molntjänster för distribuering av applikationer, samt skillnaderna mellan dessa, är också ett område där vidare undersökning kan bedrivas.

During these last recent years cloud computing and cloud services have started to gain traction, which has been most notable among companies. Amazon have proven to be one of the powerhouses on providing scalable and flexible cloud computing services. However, cloud computing is still a relatively new area. From an outsider’s point of view, the overwhelming information and available services might prove to be difficult to familiarize with. The aim of this thesis is to explore how Amazon Web Services can be applied during software development and observing how difficult it might be to use these services. Three test applications that utilized different Amazon Web Services were implemented to get an insight into how Amazon Web Services can be applied from a cloud computing beginner’s point of view. These applications were developed in an iterative manner, where a case study was performed on each application. At the start of each new iteration a literature study was conducted, where sources were reviewed to see if it provided essential information. In total, nine different Amazon Web Services were used to implement and test the three respective test applications. Results of the case study were interpreted and evaluated with regards to the learnability and appliance of Amazon Web Services. Issues that were identified during the development process showed that Amazon Web Services were not userfriendly for users that have little to no experience with cloud computing services. Further research on other Amazon Web Services, such as Elastic Cloud Computing, as well as other cloud computing platforms like Google or IBM, may provide a deeper and more accurate insight on the appliances of cloud computing. / Under dem senaste åren så har molntjänster blivit ett allt mer populärt område, speciellt inom företag. Ett av dem största utgivare inom molntjänst branschen är Amazon som erbjuder skalbara och flexibla molntjänster. Molntjänster är dock ett relativt nytt område, vilket innebär att någon som inte är insatt i ämnet kan finna all tillgänglig information överväldigande och svår att bekanta sig med. Målet med det här tesen är att utforska olika Amazon Web Service som kan användas inom mjukvaruutveckling och observera problem som kan uppstå med dessa tjänster. Tre testapplikationer som använde sig av Amazon Web Services var skapade för att få en fördjupad kunskap om hur dessa tjänster fungerar och vad för möjligheter de har. Dessa applikationer utvecklades iterativt och en fallstudie utfördes för varje applikation. I början av varje ny iteration genomfördes en litteraturstudie, där källorna var kritiskt granskade för att se ifall dem innehöll väsentlig information för tesen. Sammanlagt användes nio olika Amazon Web Services för att implementera och testa de tre olika testapplikationerna. Resultaten från fallstudien tolkades och utvärderades med avseende på Amazon Web Services lärbarhet och tillämpningsbarhet. Problem som samlades ihop under utvecklingsprocessen visade att Amazons Web Services inte var särskilt användarvänligt för utvecklare med liten eller ingen erfarenhet inom Amazon Web Services. Ytterligare forskning inom andra Amazon Web Services som Elastic Cloud Computing och forskning som undersöker andra molntjänst plattformar som Google Cloud, skulle kunna bidra med en djupare förståelse och mer exakt inblick kring tillämpning av molntjänster.