<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i inställning och motivation inför</p><p>ämnet engelska hos elever i två klasser i år 9 på en svensk skola i ett engelsktalande land och</p><p>en svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder i</p><p>ämnet engelska i de båda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivation</p><p>till språkinlärningen. I studien har använts kvalitativ observation av engelsklektioner i de båda</p><p>klasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade med</p><p>intervjusvaren visar att motivationen hos eleverna på de båda skolorna skiljer sig marginellt,</p><p>och att det som avgör är huvudsakligen undervisningsmetoderna.</p>

<p>Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellan</p><p>uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS. Fyra tränare valdes ut och deras spelare (n = 85) besvarade LSS, PMCSQ-3, SMS och KASAM. Resultatet visade att tränarna tenderar att överskatta sitt beteende, i jämförelse med hur spelarna uppfattar dem. Spelarnas upplevelse av positiv feedback, prestationsorienterat motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang</p><p>hade i den aktuella studien en positiv korrelation till varandra. Det fanns skillnader mellan spelartrupperna i hur de upplever sin tränare och motivationsklimatet. Studiens resultat och</p><p>implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.</p>

<p>Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder till</p><p>avbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de som</p><p>upprätthåller sina motionsvanor använder för att överkomma dessa hinder samt om de</p><p>använder målsättningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, ålder,</p><p>erfarenhet, träningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulär delades ut vid</p><p>olika träningsanläggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: Män (N =</p><p>100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 år (N = 82), Medelålders 30 - 44 år (N = 56)</p><p>och Äldre Vuxna 45 - 66 år (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), Lågaktiva</p><p>(N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva föräldrar (N = 84) samt</p><p>Aktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott under</p><p>uppväxten. Det vanligaste motivet till att träna var att förbättra konditionen och den vanligaste</p><p>upplevelsen var att träning var ett verktyg till att hålla sig i form. Det högst rankade hindret</p><p>till träning var stress/tidsbrist och den vanligaste strategin för att övervinna hinder var tanken</p><p>på känslan efteråt.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet </p><p>var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en </p><p>gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade. En tydlig könsskillnad kunde urskiljas där majoriteten av kvinnorna visar på en upplevelse av hög stress, vilket är den negativa formen av stress där de upplever höga krav men en låg grad av kontroll. Majoriteten män visar istället på en upplevelse av att vara lågt stressade. Beträffande motivation har majoriteten av deltagarna i studien antingen en låg inre och en låg yttre motivation eller en hög inre och en hög yttre motivation. Gällande kön har kvinnorna i studien en högre motivation än männen (både inre och yttre). I analysen av deltagarnas motivation och deras upplevelse av stress kunde även en del skillnader ses. Exempelvis verkar upplevelsen av kontroll vara något som spelar en roll för elevernas inre motivation. Upplevelsen av låg kontroll verkar samspela med motivation på det sätt att många av de eleverna känner en lägre inre motivation än många av de elever som känner en hög kontroll, vilka också då uppvisar högre inre motivation. Vidare kunskap kring detta ämne anses här vara av stor vikt för lärare och andra som jobbar inom skola och med ungdomar, och bör ha </p><p>en effekt på bland annat undervisningsupplägg.</p>

<p>Denna uppsats har som syfte att försöka förstå hur lärare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frågor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka måste det jobbas med mer, stämmer medias skildring av skolan? För att få svar på detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod då jag intervjuat fyra lärare, både män och kvinnor i olika åldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrån Baumans teori om det individualiserade samhället och jag har även använt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frågeställning lyder Vilka möjligheter finns det för lärare i svenska skolan att hinna med att ”se” varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet på Svenska skolor går framåt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lärare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmärksamhet till varje enskild elev i varje klass.</p>

<p>The aim of this study is to examine Swedish teachers’ role and attitude in the Swedish subject towards motivation and reading fiction at upper secondary school. We are also interested in investigating whether or not there are any differences regarding the way teachers motivate students’ depending on their choice of education or not. The method we chose in order to achieve this was interviews with teachers. The results of the study showed that teachers use different methods to motivate students to read fiction. Literature related to students’ interests, literature they can relate to and for the more advanced readers, literature that is new to them. The teachers also believe that respect, listening to each other and seeing each other are important aspects in the process of motivating the students.</p>

<p>Belöningssystem är i nuläget ett mycket hett och omtalat ämne, då fler och fler företag använder sig mer av detta, på både gott och ont. Media rapporterar ofta om nya miljonavtal och skandaler. Oftast är belöningssystemen utvecklade och inriktade på ledningen, de som styr företagen, det vill säga toppchefer, VD:s och styrelser. Incitament är för många företag ett oumbärligt medel för att attrahera kompetent personal och för att kunna nå företagets tillväxtmål. Det finns de som hävdar att fokus istället borde flyttas till frågan om belöningssystemen överhuvudtaget behövs, eftersom det inte finns någon forskning som entydigt stödjer tron på att belöning ger arbetsförhöjande effekter. Vad är företagsledningarnas uppfattning om belöning och anser de att belöningssystem leder till ökad motivation i arbetet mot uppsatta mål?</p><p>Syftet med denna studie var att se hur företagsledare uppfattar motivationen av belöningar inom medelstora företag och om dessa ökar möjligheterna till tillväxt. Vidare undersöks om det finns något samband mellan resultat och ökad bonus samt en beskrivning av de positiva och negativa effekter som belöningssystem har på tillväxt. </p><p>Författarna har avgränsat sig till medelstora företag i tillverkningsbranschen i Hallands län. De valde även att inte fördjupa sig i alla de olika varianter av belöningssystem som finns att tillgå samt behandlar de endast företagsledares belöningar och inte belöningar som innefattar alla medarbetare i organisationen. </p><p>För att göra en relevant undersökning har författarna använt sig av den kvalitativa ansatsen och detta genom telefonintervjuer med tre företag spridda i Hallands län. Kriterier på företagen var att de skulle ha mellan 100 till 249 anställda. Respondenterna som författarna vände sig till var VD på respektive företag.</p><p>Författarna har i denna studie kunnat dra slutsatsen att företag har varierande åsikter om belöningssystem, om det används med rätt förutsättningar. Den viktigaste faktorn som inverkar på företagsledare att arbeta efter önskvärda prestationer var att med hjälp av motivation nå tillväxt. De poängterar även att alla medarbetare inom organisationen ska känna delaktighet till tillväxt samt att de skulle bli motiverade av en rörlig del av lönen som belöning. Studien visade ett varierat resultat av sambandet mellan utdelning av bonus och ökade prestationer. Avslutningsvis fick författarna dock fram att belöningssystem mest har negativa effekter på tillväxten, då belöning kan skapa fel motivation hos företagsledaren som därmed arbetar efter hopp om högre lön eller liknande. Detta i sig kan medföra att företagsledaren blir girig och vill ha mer, som ordspråket säger ”Mycket vill ha mer”.</p>

<p><p>When we started this study we quickly saw that almost all the previous research that we find was focused and concentrated on the fact that the employees should be motivated. The research also presents a top-down perspective which means from the head to the employee. A Swedish newspaper wrote in an article that 1/3 of all Swedish heads can’t motivate their employers. A Swedish internet platform discusses this and says that heads need to be motivated to be able to motivate people around himself. So with this report we want to turn and reverse the perspective and pay focus on management and leadership. What makes a manager and leader justified and what is it that makes him or her strive to get in the position he or she has and what part has the employees in the heads motivation. The purpose with this study is to find out how important it is with a motivated head and what factors that really motivate himself, we also want to find out how the employees help with the motivation to his head. The theory’s we have used under this study is a couple of motivations theories from Abraham Maslow and Frederick Herzberg. We have also theories about what motivation is and describes intrinsic motivation and extrinsic motivation. Another theory in this assignment is the communication between the head and the employees, in other words feedback. This study has used a qualitative research method with the direction to the hermeneutics researcher’s way. We have also used a deductive way, in other words we have looked in to the theory first to get a deeper understanding and find out what we really want to study. We have used interviews to collect information for this study. Five organizations have been interviewed and from every organization one head and one employer has been interviewed. Why we did this is because we wanted to get two perspective from the organizations. With this study we have concluded that feedback is a very important source to build up and strength the persons own motivation. We have also concluded that open minded and continual feedback promotes motivation, both with the head and the employees. The employees also help a lot with motivating his head and have a great understanding for his head’s needs.</p></p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i år 9 gällande simundervisning. Undersökningen genomfördes på elever i år 9 genom en enkätundersökning. Enkäterna utformades utifrån The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). Resultatet från undersökningen visade att de faktorer som främst motiverade elever i år 9 till att delta i simundervisningen var att eleverna ansåg att simundervisningen var viktig för dem och att simundervisningen var intressant och rolig. De elever som svarade att de inte deltog i simundervisningen avstod från denna på grund av att de inte ville visa upp sin kropp inför andra kamrater eller på grund av andra personliga skäl. Majoriteten av de tillfrågade eleverna hade dock inga problem med att visa upp sin kropp inför andra kamrater. Detta tyder på att läraren i idrott och hälsa hade lyckats med att skapa ett tryggt och behagligt klimat i samband med simundervisningen.</p> / <p>The purpose with this investigation was to figure out which motivation factors that might influence students in 9th grade to participate in swimming during the sport lessons in school. The investigation was carried out on students in 9th grade through a questionnaire investigation. The questionnaire investigation was designed on the basis of The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). The result from the investigation showed that the main factors that motivated students to participate in swimming during the sport lessons in school were that the students found that swimming was interesting and fun. The students who answered that they did not participate in swimming during the sport lesson in school reframed the fact of the fear to expose their body in front of their classmates. Personal reasons could also lead to the absence from the swimming lessons. The majority of the students had no problems to expose their bodies in front of their classmates. The result shows that the P.E. had been successful in creating a self-confident and comfortable atmosphere during the swimming lessons.</p>

<p>Att motivera sina anställda är ett viktigt led för alla organisationer i att förbättra produktiviteten och hålla kostnaderna nere. Det kan ibland vara svårt att få anställda motiverade, och detta kan leda till svårigheter för en organisations verksamhet. Att trivas på sin arbetsplats är en viktig förutsättning för att prestera bra och bidra till ett bra resultat.</p><p>Vi har med denna uppsats undersökt hur en organisation ökar motivationen hos sina anställda och om detta i sin tur i ett konkret fall kan förändra en otrivsam arbetssituation till det bättre. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med ett flertal intervjuer med anställda och ledning utförda på den hälsocentral som är objekt för vår studie. Vi har även tagit del av en enkätundersökning som årligen utförs på arbetsplatsen. Tre teorier har legat till grund för analysen, men fokus har främst legat på en av dessa.</p><p>Uppsatsen visar att den positiva förändring som skett på arbetsplatsen är ett resultat av att man med hjälp av en ledning man är nöjd med och får erkännande av lyckats förbättra kommunikationen och samarbetet. Ledning och samarbete är faktorer de anställda upplever som motiverande, medan kommunikation är en viktig förutsättning för ovan nämnda faktorer.</p><p>Det framkom att det inte var alla de faktorer som motiverade de anställda i allmänhet som ledde till förändringen. Det visade sig att det finns faktorer de anställda upplever som motiverande som enligt teorierna inte hör till kategorin motivationsfaktorer, och som inte heller ledningen använt för att motivera de anställda. Det visade sig även att ledningen med vissa faktorer ämnade motivera de anställda och upplever att de anställda motiverades av som de anställda inte upplever som motiverande.</p>