Följande arbete utgör en fallstudie där en hybridanalys bestående av de två analysverktygen SWOT och AHP tillämpats. Syftet med arbetet har varit att identifiera vad den studerade verksamheten bör prioritera för att bli mer effektiv. Med hjälp av SWOT-modellen har styrkor, svagheter, möjligheter och hot kunnat identifieras. SWOT visar dock inte relevansen av de olika faktorerna och därför har modellen kompletterats med hjälp av AHP. Vid tillämpningen av AHP har en numerisk metod införts, vilket gör det möjligt att kvantifiera faktorerna inom SWOT och således kan de relativa viktfaktorerna härledas. Detta skapar ett tillförlitligare underlag för de strategiska beslut som verksamheten bör vidta, jämfört med om SWOT-analysen utförs självständigt. Studien har med signifikans identifierat att byråkratin ligger bakom en del av ineffektiviteten, vilket medför utdragna inköpsprocesser och planeringsprocesser. Studien utvärderar två olika skalor som en del av den numeriska metoden, en linjär och en kvadratisk. Den kvadratiska kräver normalt mer tid, men medför också högre tillförlitlighet. Däremot kan den medföra nackdelar om man inkluderar allokerandet av resurser, såsom tid, pengar eller personal som en tredje dimension inom AHP. Slutligen föreslår denna studie ett upplägg av hybridmodellen där man utnyttjar signifikansmåttet för att undersöka samstämigheten mellan exempelvis två individer kring vad som bör prioriteras. / This thesis presents a case study where a hybrid analysis containing the two frameworks SWOT and AHP has been made. The purpose has been to identify what the studied support business should prioritize in order to be more efficient. Using SWOT, one has been able to identify strengths, weaknesses, opportunities and threats for the function. However, SWOT fails to show their relevance and therefor it has been supplemented with an AHP analysis. When applying AHP, a numerical method has been introduced that makes it possible to quantify the factors. Thus, the relative weight of the factors can be derived. This will create a more reliable basis for the strategic decisions that the support business should implement. The study shows, with significance that the biggest issue of the support function lies in bureaucracy, causing the purchase and planning processes to be inefficient. The study also evaluates two different scales as a part of the numerical method, one linear and one quadratic. The quadratic usually requires more time but provides a more reliable result. However, it can bring some disadvantages if one includes allocations of resources, such as time, money or labor as a third dimension within AHP. Finally, the thesis proposes a way of using the hybrid model and the significance measurement to find out how two people agrees regarding what should be prioritized.

Rapporten handlar om olika reningstekniker vilka kan användas för att behandla avloppsvatten som släpps ut vid bräddning innan det når recipienten. Rapporten beskriver först vad bräddning är och även vilka problem som kan uppstå när orenat vatten släpps ut och vad det eventuellt kan innehålla. Flera potentiella reningstekniker lyfts fram och analyseras för att sedan kunna användas i en multikriterieanalys med kriterier såsom miljöpåverkan, passivitet och kapacitet. Olika viktningar används för att bestämma hur bra de olika reningsteknikerna är med olika fokus. / The report focuses on various purification techniques that can be used to treat wastewater discharged during overflow events before it reaches the receiving water body. The report begins by describing what overflow events are and the potential issues that can arise when untreated water is discharged, including possible contaminants. Several potential purification techniques are highlighted and analyzed, intending to be utilized in a multicriteria analysis with criteria such as environmental impact, efficiency, and capacity. Different weightings are employed to determine the performance of the various purification techniques based on different focal points.

Förekomsten av extremväder på grund av klimatförändringar har med åren ökat vilket gjort att förekomsten av naturhändelser bedöms öka i framtiden. Vid krissituationer i samhället är det bra om det är planerat för trygghetspunkter som är platser dit människor kan ta sig vid kris. Kommuner har det yttersta ansvaret för krisberedskap i kommunen men kan även samarbeta med andra aktörer som till exempel trossamfund. Svenska kyrkan är ett sådant trossamfund som har vana av att hjälpa till vid kriser och som innehar ett fastighetsbestånd med byggnader över hela Sverige. Syftet med den här studien är att i Säffle, Åmåls och Melleruds pastorat utvärdera kyrkbyggnader inom Svenska kyrkans fastighetsbestånd som potentiella trygghetspunkter. Detta utifrån underkriterierna naturolyckor, energi och tillgänglighet samt huvudkriteriet trygghetspunkt. I Sverige är vegetationsbrand och översvämningar samt ras och skred bland de vanligast förekommande orsakerna till naturolyckor. Vid kriser som dessa kan orsaka kan trygghetspunkter som uppfyller vissa kriterier behöva finnas tillgängliga. Ett sätt att hitta optimala lösningar med hjälp av olika kriterier är att använda sig av en multikriterieanalys (MKA). Det finns flera olika metoder inom MKA och en av dessa är Analytical Hierarchy Process (AHP) som är en viktningsmetod. En annan MKA-metod är Weighted Linear Combination (WLC) och den implementerar MKA i geografiskt informationssystem (GIS).    Totalt utvärderades 50 kyrkbyggnader som lämpliga trygghetspunkter. Analyser för att ta fram viktningsattribut utfördes i ArcGIS Pro eller kontrollerades manuellt i kartor. MKA-metoderna AHP och WLC användes och resultatet visar att Säffle kyrka är den byggnad som är mest lämplig som trygghetspunkt under samtliga kriteriekategorier med undantag för energi där Åmåls församlingshem är lämpligast. Byggnader i examensarbetet har viktats mot varandra utifrån olika attribut och inte mot yttre variabler. Flera byggnader fick högt lämplighetsvärde i flera kriteriekategorier och många av dessa byggnader låg i närheten av orterna Säffle, Åmål och Mellerud. Möjligheten för fortsatta studier inom området trygghetspunkter är stor. / The occurrence of extreme weather events due to climate change has increased over the years, which has made the occurrence of natural disasters to be expected to increase in the future. When crisis occurs in society it is good if there are planned points of safety to where people can go. Municipalities have the ultimate responsibility for crisis management in the municipality, but they can also work together with other parts of society to achieve this, such as religious communities. The Church of Sweden is one such faith community that are used to helping in crises and that have buildings throughout Sweden.  The purpose of this study is to evaluate church buildings within the Church of Sweden's property holdings in the parishes of Säffle, Åmål and Mellerud as potential points of safety. The evaluation is based on the sub-criteria natural disasters, energy and accessibility, as well as the main criterion point of safety. In Sweden, vegetation fires, floods and landslides are among the most common causes of natural disasters. When crises caused  by these occurs, points of safety that meet certain criteria need to be available. One way to find optimal solutions using different criteria is to use Multi Criteria Evaluation (MCE). There are several different methods within MCE and one of them are AHP, which is a weighting method. Another MCE method is called Weighted Linear Combination (WLC) which is a method that implements MCE in Geographic Information System (GIS). A total of 50 church buildings were evaluated as potential points of safety in this study. Analyzes to obtain weighting attributes were performed in ArcGIS Pro or checked manually in maps. MCE methods AHP and WLC were used to bring out a result. The result shows that the Säffle kyrka was the most suitable building to become a point of safety in all criteria except for energy where Åmåls församlingshem received the highest value. Buildings in this study were weighted against each other based on their different attributes and not against outer variables. Several buildings received a high value within several criteria and many of these buildings were located near the towns of Säffle, Åmål and Mellerud. The opportunities for further studies regarding point of safety are great.

In cities all over the globe, bicycle-sharing systems are being implemented as a way of promoting bicycling as the primary mode of transportation. Cities encourage the residents to bicycle as a way of improving local environments and reducing traffic congestion. A step in this direction is providing a bicycle-sharing system, which increases the accessibility and mobility in a city. For the availability of a bicycle-sharing system to be maximized, the locations of the docking stations must be carefully selected and analyzed. Several studies have been conducted where the availability of bicycle-sharing systems have been evaluated, using different approaches. However, no studies have been conducted in Stockholm on the newly established Stockholm eBikes bicycle-sharing system. Thus, this thesis aims to evaluate the location of bicycle-sharing stations and determine the most suitable locations of those in Stockholm. This is done through a GIS-based MCDM method which applies an Analytical Hierarchy Process to weigh the criteria that must be considered. The analysis is done in QGIS, an open-source GIS-software, with data from OpenStreetMap and local data sources. The results indicate that the suitability of the current bicycle-sharing stations in Stockholm is high considering the analyzed criteria. Further, a suggestion is given for locations where the suitability for bicycle-sharing stations is high. This suggestion proposes new locations in Stockholm where a bicycle- sharing station could increase the availability of the bicycle-sharing system as well as the mobility in the city.

Norrvatten producerar dricksvatten i sitt vattenverk, Görvälnverket, som distribueras till 700 000 människor i norra Stockholm. Om problem uppstår med den ordinarie dricksvattenförsörjningen kan leveranserna säkras upp genom en reservvattenförsörjning. Norrvattens nuvarande reservvattenförsörjning klarar dock inte av att leverera tillräcklig kapacitet och kvalitet totalt sett och behöver därför förstärkas. För att utgöra underlag för vidarearbete med att förstärka Norrvattens reservvattenförsörjning genomförs en multikriterieanalys där sju olika reservvattenalternativ analyseras med avseende på ett antal kriterier. MKA-verktyget Water Investments for Sustainability Enhancement and Reliability (WISER) tillämpas som är utvecklat för att studera dricksvattenåtgärder. Även fyra olika känslighetsanalyser utförs för att se hur resultatet påverkas av val av viktning och hur osäkerheter i använd data bidrar till osäkerheten i resultatet.  Resultatet visade att alla reservvattenalternativ förutom ett är fördelaktiga jämfört med Norrvattens nuvarande reservvattenförsörjning. Det vore mest fördelaktigt att etablera en ny grundvattentäkt eller förstärka de befintliga grundvattentäkterna. Etablering av ett nytt råvattenintag till Görvälnverket bedöms ofördelaktigt jämfört med de andra alternativen. Om Norrvatten inte skulle begränsas av ekonomiska tillgångar visar resultatet istället att alla alternativ är fördelaktiga och rangordningen av alternativen ändras. Rangordning ändras även om analysen enbart beaktar alternativens kapacitet och dricksvattenkvalitet. För att uppnå Norrvattens målproduktion av reservvatten behöver fler av alternativen etableras, eller bara ett nytt råvattenintag till Görvälnverket. De kriterier som bidrar med störst osäkerhet i resultatet är investeringskostnader samt drift- och underhållskostnader följt av genomförbarhet, rådighet och dricksvattenkvalitet. Resultatet påverkas mer av osäkerheterna i kriterierna investeringskostnader, drift- och underhållskostnader, dricksvattenkvalitet och tillförlitlighet än de övriga kriterierna. / Norrvatten produces drinking water in its Water Treatment Plant, Görvälnverket, which is distributed to 700,000 people in northern Stockholm. If problems arise with the ordinary drinking water supply, the deliveries can be secured through a reserve water supply. However, Norrvatten's current reserve water supply is not able to deliver sufficient capacity and quality overall and therefore needs to be strengthened. To form a basis for further work to strengthen Norrvatten's reserve water supply, a Multi Criteria Analysis is carried out in which seven different reserve water alternatives are evaluated regarding several criteria. The MCA tool Water Investments for Sustainability Enhancement and Reliability (WISER) is applied, which has been developed to study drinking water measures. Four different sensitivity analyzes are also performed to see how the result is affected by the choice of weighting and how uncertainties in the data used contribute to the uncertainty in the result.  The result showed that all reserve water alternatives except one are favorable compared with Norrvatten's current reserve water supply. It would be most favorable to establish a new groundwater source or to strengthen the existing groundwater sources. Establishment of a new raw water intake to Görvälnverket is considered unfavorable compared with the other alternatives. If Norrvatten wouldn’t be limited by financial assets, the result instead show that all alternatives are favorable and the ranking of the alternatives changes. The ranking of the alternatives also changes if the analysis only considers the alternatives' capacity and drinking water quality. To achieve Norrvatten's goal production of reserve water, several of the alternatives need to be established, or only a new raw water intake to Görvälnverket. The criteria that contribute to the greatest uncertainty in the result are investment costs as well as operating and maintenance costs followed by feasibility, availability and drinking water quality. The result is affected more by the criteria investment costs, operating and maintenance costs, drinking water quality and reliability than the other criteria.

Målet med studien är att med hjälp av multikriterieanalyser hitta platser i Gävle tätort att anlägga fickparker på. Till en början gjordes en litteraturöversikt som bland annat bidrog med uppfattningen om vad som är viktigt för fickparker och vilka kriterier som är användbara för att hitta platser att anlägga fickparker på. Utifrån denna uppfattning samt intervjuer valdes kriterierna. Kriterierna skapades i form av restriktioner och faktorer i programmet ESRI ArcGIS 10.2. Intervjuer genomfördes med tre sakkunniga personer. Respondenterna rangordnade och diskuterade kriterierna utifrån vad de ansåg var minst respektive mest viktigt vid anläggandet av fickparker. Rangordningarna blev underlag till viktning av kriterierna (enligt rank-sum-weights). En känslighetsanalys genomfördes också för att testa kriterierna mot fler uppsättningar av vikter. Resultatet av analyserna redovisas på tre kartor baserat på en egen rangordning samt respondenternas. Kartorna visar de bästa platserna att anlägga fickparker på enligt respektive rangordning. Skillnader finns mellan kartorna, men oavsett hur kriterierna rangordnades blev ungefär samma platser valda som de bästa att anlägga fickparker på. De tre bästa platserna som är gemensamma för alla tre rangordningar är alla lokaliserade på Norr (norr om Gavleån). Resultatet av analysen visade att platser som inte på förhand är uppenbara kan bli valda som lämpliga för fickparker. / The purpose of this study is to locate places in Gävle to create pocket parks in, using multi criteria analyzes. Initially a literature review was made that, among other things, contributed with an understanding of what is important to pocket parks and which criteria that is useful in order to locate places to create pocket parks in. The criteria were chosen based on that understanding and interviews. The criteria were produced in the form of constraints and factors in ESRI ArcGIS 10.2. Interviews were conducted with three experts in the field. The interviewees ranked and discussed the criteria based on what they considered to be least and most important in the creation of pocket parks. Weighting of the criteria was based on the gathered rankings (using rank-sum-weights). A sensitivity analysis was conducted to test the criteria against more sets of weights. The results from the analyzes are presented on three maps based on a self-made rank as well as the ones that the interviewees made. The maps show the best locations to create pocket parks in accordance to each rank. There are differences between the maps, but approximately the same locations are chosen as the best ones no matter how the criteria were ranked. The three best locations that the ranks have in common are all located in Norr (north of Gavleån). The results from the analysis demonstrate that locations that pre-analysis aren’t obvious can be chosen as suitable for the creation of pocket parks.

Sedan början av det nya millenniet har forskare varnat för att ekosystemtjänster (EST) försvagas i en ohållbar takt. Detta är extra känsligt i tätbefolkade urbana områden, där den exploaterade marken har en reducerad förmåga att kunna tillhandahålla viktiga EST. Bland dessa finns de reglerande tjänsterna, som innefattar hur grönområden bidrar till exempelvis luftrening, reglering av buller, och reglering av lokalklimat. Detta examensarbete har fokuserat på värdering (med hjälp av expertinput och multikriterieanalys (MKA)) och kartläggning av sju reglerande EST och deras relation till urbana marktäcken, kartlagda i Nationella Marktäckedata (NMD). Syftet med studien har varit att bidra med kunskap till hur EST kan kartläggas med hjälp av NMD och MKA, samt att underlätta för framtida studier av EST i urbana områden. Yrkesverksamma inom området EST ombads först att utvärdera marktäcken utifrån dess kapacitet att kunna tillhandahålla reglerande EST, och sedan att prioritera dessa EST utifrån deras betydelse för människor i en urban miljö med hjälp av Analytic Hierarchy Process (AHP). Baserat på de resulterande värdena utfördes en spatial MKA och tematiska kartor både med och utan EST-prioriteringar producerades. Slutligen jämfördes värdena med en liknande studie, som även innefattade en metod för att implementera total ekosystemarea i värderingen. Experterna visade en hög konsensus angående EST-prioriteringar. Dock finns det svagheter i att de flesta tillhör samma yrkesgrupp. De tematiska kartorna visade vilka områden som hade höga och låga värden av utvalda EST i det valda studieområdet, men själva värdena är svåra att utvärdera innan metoden har applicerats på ett annat område. Endast små skillnader observerades mellan kartorna med och utan EST-prioriteringar. Den jämförande analysen visade att en mer nyanserad relation mellan marktäcke och EST kan påvisas med vår metod, men också att det finns problem med hur värderingen av total ekosystemarea implementerades. / Since the beginning of the new millennium researchers have warned that ecosystem services (ES) are weakening at an unsustainable pace. This is particularly important in densely populated urban areas, where developed land has a reduced ability to provide important ES. These include the regulating ES that define how green spaces contribute to, for example, air purification, noise regulation, and local climate regulation. This thesis has focused on the valuation (using expert input and multi-criteria analysis (MCA)) and mapping of seven regulating ES, as well as their relationship to urban land covers as defined by Nationella Marktäckedata (NMD). The purpose has been to contribute knowledge to ES mapping with the help of NMD and MCA, and to help facilitate future studies of ES in urban areas. Professionals working within the field of ES were first asked to evaluate land covers based on their ability to provide regulating ES, and to prioritize these ES based on their importance to people in an urban environment using the Analytic Hierarchy Process (AHP). Based on the resulting values a spatial MCA was performed, and thematic maps both with and without the ES prioritization were produced. Finally, the values ​​were compared with a similar study which also included a method for implementing total ecosystem area in the valuation. The experts showed a high consensus regarding ES valuation. However, there is a potential weakness in the fact that most experts belong to the same occupational group. The thematic maps, on the other hand, showed areas with high and low values ​​of ES in the chosen study area, but the values are hard to evaluate until the method is applied to another area. Only small differences were observed between maps with and without ES prioritization. The comparative analysis showed that a more nuanced relationship between land covers and ES can be demonstrated using our method, but there are problems with the way total ecosystem area was implemented.

Inflow and infiltration (I/I) water in the sewer network originates from groundwater, precipitation, seawater as well as over-leakage from drinking water pipes. It is the proportion of water in the sewer system that is not wastewater and causes problems both at the treatment plant as well as in the sewer network. Through overflows, floods and bypassing at the treatment plant I/I causes discharges of wastewater to recipients and nature and thus have negative environmental effects. I/I also stand for an overload in the system which, in addition to environmental consequences, also has social, economic and technical consequences. Despite efforts to reduce and mitigate the effects of I/I water for a long time, the problem remains and a large proportion of all the wastewater in the network and the treatment plan still is I/I.  Historically, and for many cases at present, there is little to no methodology for how the work with I/I water takes place and is prioritized in the municipalities and responsible water and sewerage organizations. Measures have instead been implemented with a reaction based approach, in other words when something has broken down or there is a failure in the system. A new discussion about I/I water has arisen in recent years due to new requirements from supervisory authorities. As there is not much follow-up or methodology around the work with I/I water, the process of developing a strategy to meet these new requirements for municipalities has shown to be difficult. In cases where analysis of measures against I/I water has been carried out, cost and effects in the treatment plant (i.e. the proportion of I/I water) have most often been used and dimensions other than economic have been left out of the analysis. As I/I water affects social and environmental factors to a great extent, this should be taken into greater account.  In this work, a multi-criterion analysis has been performed in a case study where similar measures to reduce I/I water and its effects in two different areas have been analysed. The included measures were separation, lining, pipe bursting and installation of a stormwater cassette. The results of the case study show that measure A2 has the greatest positive effect. However, there are major uncertainties in the case study conducted and the results are not considered to be robust enough to be used. However, what has been important to include from the work is that by defining and using criteria from all sustainability dimensions, a comprehensive action choice analysis is created and that it is a structured approach to apply. Here, the importance of opening up for discussion within the municipality/organization is emphasized to achieve a coherent view of the prioritization of I/I water and to achieve efficient management. Problems and amounts of I/I water are complex issues and vary from place to place, and are strongly linked to local geohydrological and climate conditions and design of local sewage systems. Therefore, it is important to coordinate the planning of I/I water to use a workflow that is general and can be used, regardless of conditions, in a simple way where adjustments in accordance with local conditions are possible. This work has shown that multi-criteria analysis is a clear and adaptable tool for meeting the difficulties that exist. / Tillskottsvatten härstammar från grundvatten, nederbörd samt havsvatten genom felaktiga anslutningar eller läckage i ledningsnätet samt från överläckage från dricksvattenledningar. Det är andelen av vatten i avloppsnätet som inte är spillvatten och orsakar, genom bräddning, översvämningar och förbiledning i reningsverket, utsläpp av avloppsvatten till recipienter och natur samt står för en överbelastning i systemet. Trots att man arbetat med att minska och lindra effekterna av tillskottsvatten under lång tid så kvarstår problemet och en stor andel av allt samlat vatten i ledningsnätet och som kommer till reningsverket är just tillskottsvatten.  Historiskt, samt för många fall i nuläget, så existerar det lite till ingen metodik kring hur arbetet med tillskottsvatten sker i kommunerna och ansvariga VA-organisationer utan åtgärder har implementerats på måfå eller när något har gått sönder. En ny diskussion kring tillskottsvatten har uppstått de senaste åren på grund av uppkomna nya kravställningar från tillsynsmyndigheter. I och med att det inte finns mycket uppföljning eller metodik kring arbetet med tillskottsvatten så har processen med att ta fram en strategi för att möta dessa nya krav för kommuner ofta varit svår. I de fall som analys av åtgärder mot tillskottsvatten har utförts så har kostnad och effekter i reningsverket (det vill säga andel mängd tillskottsvatten) oftast används och andra dimensioner än ekonomiska har lämnats utanför analysen. Då tillskottsvatten påverkar sociala samt miljömässiga faktorer i hög grad bör detta tas större hänsyn till.  I det här arbetet så har en multikriterieanalys utförts i en fallstudie där liknande åtgärder för att minska tillskottsvatten och dess effekter i olika områden har analyserats. De ingående åtgärderna var separering, infodring, rörspräckning samt anläggning av en dagvattenkassett. Resultatet av fallstudien visar att åtgärdsalternativ 2 har störst positiv effekt. Det finns dock stora osäkerheter i den fallstudie som utförts och resultatet anses inte vara tillräckligt robust för att användas. Det som dock har varit viktigt att ta med från arbetet är att genom att definiera och använda kriterier från alla hållbarhetsdimensioner skapas en heltäckande åtgärdsvalsanalys och att det är ett strukturerat arbetssätt att applicera. Här understryks vikten av att öppna upp för diskussion inom kommunen/organisationen för att nå en sammanhållen syn på prioriteringen av tillskottsvatten samt för att nå en effektiv hantering. Problem och mängder tillskottsvatten i olika ställen är komplext och starkt kopplat till lokala klimat och geohydrologiska förhållanden samt lokala avloppssystem. Därför är det viktigt för att samordna planeringen av tillskottsvatten att använda en arbetsgång som är generell och kan användas, oavsett förutsättningar, på ett enkelt sätt där justeringar i enlighet med lokala förutsättningar är möjligt. Det här arbetet har visat att multikriterieanalys är ett tydligt och anpassningsbart verktyg för att möta de svårigheter som finns.

The awareness and interest for digitalization have increased tremendously during recent years. However, many companies are struggling to identify the economic benefits and often face long payback time and large initial investment costs. This study aims to assess the potential economic effects from digitalization projects in the steel production industry. The study begins by elucidating central concept like, digitization, digitalization, digital transform and the link between digitalization and automation. Furthermore, the study identifies effects of digitization at production level from an internal efficiency perspective, based on existing literature. On this basis, an investment tool for digitization projects has been developed, consisting of three different analyzes; a level of automation analysis, a quantitative analysis and a qualitative analysis. To continue, the investment model has been applied to a potential investment of a smart automatic crane. The results from all three analyses provided positive results and incentives to initiate the project. As a result of poor data collection and rigid data, only one effect could be accounted for in the quantitative analysis, which generated a net present value of nearly 12 MSEK over a tenyear period. The most critical parameter proved to be the timing of initiating the project. / Medvetenheten och intresset för digitalisering har ökat enormt under de senaste åren. Många företag kämpar emellertid med att identifiera de ekonomiska fördelarna och möter ofta långa återbetalningstider och stora initiala investeringskostnader. Denna studie syftar till att utvärdera de potentiella ekonomiska effekterna av digitaliseringsprojekt i stålproduktionsindustrin. Studien börjar med att redogöra för vad digitalisering är samt kopplingen mellan digitalisering och automation. Vidare identifierar studien effekter av digitalisering på produktionsnivå ur ett internt effektivitetsperspektiv baserat på befintlig litteratur. Baserat på detta har ett investeringsverktyg för digitaliseringsprojekt utvecklats, bestående av tre olika analyser; en automationsgradsanalys, en kvantitativ analys och en kvalitativ analys. Investeringsmodellen har dessutom tillämpats på en potentiell investering i form av en smart automatkran. Resultaten från samtliga tre analyser var positiva och utgjorde incitament till att initiera projektet. Som ett resultat av bristande datainsamling och ostrukturerade data kunde kostnadsbesparingen från endast en effekt redovisas i den kvantitativa analysen, vilken genererade ett nuvärde på nästan 12 MSEK under en tioårsperiod. Den mest kritiska parametern visade sig vara tidpunkten för att implementera projektet.

Klimatförändringarnas påverkan på stadsmiljöer blir alltmer påtagligt med ökande frekvenser av extrema väderfenomen, vilket kräver resilienta städer med förmågan att anpassas till framtida störningar. Urbaniseringen förtätar städerna och leder till mer hårdgjord mark och minskad vegetation som kan resultera i fenomenet urbana värmeöar. Fenomenet koncentrerar och förlänger värmen i städer, vilket hotarmänniskors hälsa, särskilt under extrema värmeböljor. Värmeöar är väldokumenterade globalt men är en förbisedd fråga i Sverige. Examensarbetets syfte var därför att öka förståelsen kring värmeöar för svenska kommuner och myndigheter med exempel från städerna Gävle, Sundsvall och Uppsala. Målen var att föreslå resilienta planeringsåtgärder som både kan förbättra det pågående arbetet mot värmeöar samt nya inslag från internationell forskning.Studiens metoder var litteraturstudie, dokumentstudie av översiktsplaner (ÖP) samtintervjuer. En spatial multikriterieanalys (MKA) användes för att skapa farokartor av var värmeöar kan uppstå. Kriterier valdes genom litteratur, viktades med analytisk hierarkiprocess samt genomgick en känslighetsanalys. Farokartorna valideradessedan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) värmekartering. Resultaten visade att värmeöar behandlades på en övergripande nivå i ÖP. Varierade kunskaper om fenomenet framkom av respondenter från både kommuner och myndigheter. Flera utmaningar, möjligheter och planeringsåtgärder identifierades iarbetet mot värmeöar. Resiliens framhölls som ett nyckelkoncept i stadsplaneringen för att beakta olika klimatrisker där värmeöar är ett exempel. Litteraturstudien gav förslag på resilienta planeringsåtgärder i arbetet mot värmeöar som kan användas i svensk stadsplanering, vilka sedan sammanställdes. För att skapa resilienta städer krävs både reduceringsåtgärder (minska den byggda miljöns påverkan på stadsvärme)samt hanteringsåtgärder (förebyggande arbeten för att minska människors värmeexponering).  Farokartorna visade att värmeöar framför allt kan uppstå i bostads-, handels- och industriområden. MKA som metod för kartläggning av värmeöar överensstämdedelvis med marktemperaturer från MSB:s värmekartering. Slutsatsen av studien var att värmeöar behöver uppmärksammas mer i den svenska stadsplaneringen. Utmaningarna inkluderade att inkorporera värmefrågor i befintlig bebyggelse, medan möjligheterna fanns i fler planeringsunderlag och detaljerade kartläggningar. Främjandet av resiliens, särskilt genom reducerings- och hanteringsåtgärder,behöver utvecklas i Sverige för att stärka planeringsarbetet mot värmeöar i både nutida och framtida stadsplanering. / The impact of climate change on urban environments is becoming increasinglyapparent with higher frequencies of extreme weather phenomena, which requires resilient cities with the ability to adapt to future disturbances. Urbanization densifies cities and leads to more hard surfaces and reduced vegetation which can result in urban heat islands (UHI). This phenomenon concentrates and prolongs heat in citieswhich threatens human health, especially during extreme heat waves. UHI are well documented globally but are an overlooked issue in Sweden.  The aim of the study was therefore to increase the understanding of UHI for Swedish municipalities and authorities with examples from the cities of Gävle, Sundsvall and Uppsala. The goals were to propose resilient planning measures that can both improve the ongoing work against UHI as well as new elements from international research. The study's methods were a literature study, a document study of comprehensive plans (översiktsplan) and interviews. A spatial multicriteriaanalysis (MCA) was used to create hazard maps of where UHI can occur. Criteria were selected through literature, weighted using analytic hierarchy process and underwent a sensitivity analysis. The hazard maps were validated with the Swedish Civil Contingencies Agency’s (MSB) heat mapping. The results showed that UHI were treated at an overall level in comprehensiveplans. Varied knowledge about the phenomenon emerged from respondents from both municipalities and authorities. Several challenges, opportunities and planning measures were identified in the work against UHI. Resilience was highlighted as a key concept in urban planning to consider various climate risks where UHI are an example. The literature study provided suggestions for resilient planning measures in the work against UHI that can be used in Swedish urban planning, which were then compiled. To create resilient cities, both reduction measures (reducing the built environment's impact on urban heat) and management measures (preventive work to reduce people's heat exposure) are required.  The hazard maps showed that UHI mainly occur in residential, commercial and industrial areas. MCA as a method for UHI mapping partially matches ground temperatures from MSB's heat mapping. The conclusion of the study was that UHIneed more attention in Swedish urban planning. Challenges included incorporating heating issues into existing buildings, while the opportunities were in more planning documents and detailed mapping. The promotion of resilience, especially through reduction and management measures, needs to be developed in Sweden to strengthen the planning against UHI in both present-day and future urban planning.