The globalization of economies and the technology development have both increased opportunities to businesses as well as challenges. Multicultural workforces and other values in the market compared with the home market lead to complexity in the management control when a business establishes abroad. Individuals’ nationalities impact their behaviors and values and it is the management’s task to coordinate the members’ activities in a way that is beneficial for the company. The banking industry is a knowledge-intensive industry, meaning the employee’s knowledge is the bank’s biggest resource. To create organizational knowledge, it is important that the knowledge is shared within the company. Effective knowledge sharing is hard to accomplish in a multicultural company since it is depending on communication between the employees which can be aggravated by cultural differences. The more distant the involved national cultures are, the harder it will be to achieve intercultural communication. The Swedish culture is very different from the Chinese culture. China’s economy has developed fast since it opened up to the world market in the 70’s. Today, several Swedish companies are established in China. The purpose with this study is to examine how the Chinese culture impacts Swedish knowledge-intensive companies established in China and to increase the understanding on how to overcome the cultural barriers that are affecting the managing of knowledge sharing. Cultural clashes can imply risk to a company if they affect the efficiency of the internal processes and must therefore be avoided. This field study was conducted in Shanghai, China at Swedish banks to see how they worked with the cultural differences. Interviews were made with staff of both Chinese and Nordic heritages to see how the cultural differences impacted their operations. The results showed that there are several cultural clashes that affect effective knowledge sharing processes within the companies. The management tries to implement the Swedish way of working in the branches, but the Chinese culture has a strong impact on the communication channels and it creates confusions and misunderstanding between the Nordic and Chinese employees. Cultural understanding and adjustment to the cultural conditions have been shown from earlier researches to reduce cultural clashes. This study supports those arguments by showing that a higher level of intercultural communication leads to increasing cultural understanding and a quicker adjustment to the organization’s way of working. The study also showed that the national culture’s impact on individual behavior was stronger to individuals that have had less foreign exchanges. The study contributes with suggestions of enlightening cultural differences more by formal meetings to increase the cultural understanding within the companies, as well as intercultural team works over department units should be implemented. / Globaliseringen och den tekniska utvecklingen på världsmarknaden har lett till ökade möjligheter för företag likväl som nya utmaningar. Styrningen av företag som expanderat till nya marknader har blivit mer komplex då arbetsstyrkan består av en mängd olika nationaliteter och omgivningen utgår från andra värderingar än hemmarknaden. Individers nationalitet påverkar deras beteenden och värderingar och det är ledningens uppgift att få de anställda att koordinera sina aktiviteter på ett sätt som bäst gynnar företaget. Banksektorn är en kunskapsintensiv industri, vars främsta resurs är de anställdas kunskap. För att skapa en hög kunskapsbas inom företaget är det viktigt att de anställda delar sin kunskap med andra. I ett multikulturellt företag är effektiv kunskapsöverföring svårare att uppnå eftersom kommunikationen mellan anställda påverkas av deras kulturella beteenden och värderingar. Uppdraget blir svårare ju mer de anställdas värderingar skiljer sig från varandra. Den svenska kulturen skiljer sig markant från den kinesiska. Kina är ett land vars ekonomi har fått ett uppsving efter att de öppnade upp gränserna för världsmarknaden på 70-talet. Idag finns det en mängd svenska företag etablerade i Kina. Syftet med examensarbetet är att förklara och öka kunskapen om hur den kinesiska kulturen påverkar svenska företag i Kina som har kunskap som främsta resurs. Kulturella skillnader kan innebära risker för ett företag ifall de påverkar effektiviteten av deras interna processer och kulturella konflikter måste därför undvikas. Examensarbetet utfördes således genom en fältstudie inom svenska banker etablerade i Shanghai, Kina. Intervjuer med personal av både nordiskt och kinesiskt ursprung gjordes för att ta reda på hur kulturella skillnader påverkade och hanterades inom företagen. Resultatet visade att det fanns flera skillnader som utgjorde barriärer för effektiv kunskapsöverföring inom företagen. Ledningen försöker implementera det svenska sättet att arbeta på inom bankerna, men den kinesiska kulturen har ett starkt grepp om hur kommunikationen genomförs och det skapar följaktligen missförstånd mellan nordiska och kinesiska kollegor. Kulturell förståelse och anpassning till kulturella villkor har av tidigare studier visats vara viktigt för att minimera kulturella konflikter. Det här examensarbetet stödjer de argumenten genom att påvisa att en högre mängd av interkulturell kommunikation leder till ökad förståelse för andra kulturers värderingar, vilket i sin tur leder till att de anställda har lättare att anpassa sig till organisationens sätt att arbeta. Studien visade även att påverkan av den kinesiska kulturen var starkare hos individer som hade haft mindre utbyte med nordiska kollegor. Examensarbetet förslår därför att kommunikationen av kulturella skillnader ska synliggöras mer genom formella möten samt att fler interkulturella grupparbeten över divisionsgränserna behöver implementeras för att ge de anställda insikt av kulturella effekter.

<p>I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var:</p><p>1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2. Vilka förhandlingsstilar används? Vad får de för konsekvenser? 3. Hade genomtänkta retoriska strategier kunnat effektivisera förhandlingens gång och i så fall vilka?</p><p>För att svara på frågorna har jag gjort en stilanalys kompletterad av en strukturell analys. Jag har även gjort en förhandlingsanalys och till sist undersökt de två kulturerna genom en jämförelse. Min uppsats lutar sig mot Hofstedes teori om kulturella dimensioner samt Ghauris teori om förhandlingens tre faser, för att nämna några.</p><p> </p><p>Viktiga slutsatser är att det finns större och mer betydelsefulla skillnader mellan tyskar och svenskar än väntat. Jag har också kommit fram till att kurser i förhandlingsteknik kan visa sig vara lönsamma för multikulturella företag och det är det jag vill förmedla med den här uppsatsen. </p><p> </p> / <p><p>In this essay I want to investigate the internal communication of an transcultural company to see how different cultures are shown in different styles of negotiation. I have been looking at sixteen emails between a German businessman and a Swedish businessman, both working at the transcultural company Volkswagen.</p><p>The essay’s research questions are: 1. Do the German and the Swede differ when it comes to manner of speaking, and if so, how does that effect the negotiation?  2. Which styles do they use in negotiation? What kind of consequences do the styles cause? 3. Would carefully prepared rhetorical strategies make the negotiation more effective, and in that case, which strategies would that be?</p><p>To answer these questions I have made a stylistic and a structural analysis, followed by an analysis of the negotiation style and strategies. At last I studied the two cultures and made a comparison between them. I have built my essay on the theory of cultural dimensions by Hofstede and Ghauri’s idea about the phases of negotiation, to mention a few.</p>Conclusions I’ve made are that there are bigger differences between Germans and Swedes then I expected. I’ve also seen that education in negotiation could be profitable for transcultural companies, which I with this essay would like to convey. </p>

I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var: 1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2. Vilka förhandlingsstilar används? Vad får de för konsekvenser? 3. Hade genomtänkta retoriska strategier kunnat effektivisera förhandlingens gång och i så fall vilka? För att svara på frågorna har jag gjort en stilanalys kompletterad av en strukturell analys. Jag har även gjort en förhandlingsanalys och till sist undersökt de två kulturerna genom en jämförelse. Min uppsats lutar sig mot Hofstedes teori om kulturella dimensioner samt Ghauris teori om förhandlingens tre faser, för att nämna några.   Viktiga slutsatser är att det finns större och mer betydelsefulla skillnader mellan tyskar och svenskar än väntat. Jag har också kommit fram till att kurser i förhandlingsteknik kan visa sig vara lönsamma för multikulturella företag och det är det jag vill förmedla med den här uppsatsen. / In this essay I want to investigate the internal communication of an transcultural company to see how different cultures are shown in different styles of negotiation. I have been looking at sixteen emails between a German businessman and a Swedish businessman, both working at the transcultural company Volkswagen. The essay’s research questions are: 1. Do the German and the Swede differ when it comes to manner of speaking, and if so, how does that effect the negotiation?  2. Which styles do they use in negotiation? What kind of consequences do the styles cause? 3. Would carefully prepared rhetorical strategies make the negotiation more effective, and in that case, which strategies would that be? To answer these questions I have made a stylistic and a structural analysis, followed by an analysis of the negotiation style and strategies. At last I studied the two cultures and made a comparison between them. I have built my essay on the theory of cultural dimensions by Hofstede and Ghauri’s idea about the phases of negotiation, to mention a few. Conclusions I’ve made are that there are bigger differences between Germans and Swedes then I expected. I’ve also seen that education in negotiation could be profitable for transcultural companies, which I with this essay would like to convey.