Bakgrund: De äldre i Sverige blir allt fler och allt äldre. Många får leva ett friskt och aktivt liv som äldre och andra drabbas av sjukdom och ohälsa redan i ett tidigt stadie av ålderdomen. Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård ansvarar idag för ett stort antal patienter och har inte möjlighet att gå ut och träffa alla sina patienter dagligen. Det krävs därför att många av de hälso- och sjukvårdsuppgifter som förekommer ute i patienternas hem utförs av delegerad hemtjänstpersonal. Deras ansvar har ökat och de står ofta ensam ute i hemmen med beslut om när patientens hälsotillstånd kräver kontakt med sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Metod: Åtta Narrativa intervjuer genomfördes vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: resultatet visar hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Analysen av resultatet utmynnade i sex kategorier: tillfredsställelse, ansvar och gemenskap som beskrev bra upplevelser och tre kategorier: tidsbrist, otillräcklighet och krav som beskrev dåliga upplevelser. Då samtliga respondenter återgav både bra och dåliga upplevelser i arbetssituationen skapades temat: Att arbeta med motsägelsefulla känslor. Slutsats: Genom att ta del av hemtjänstpersonalens upplevelser kan sjuksköterskan utveckla delegeringsförfarande. Ge stöd till personalen och skapa tillfällen för att undervisa och handleda, vilket leder till trygghet och ökad patientsäkerhet i vård och omsorg av den äldre / Background: The elderly population in Sweden is increasing and people tend to live longer. Some people live a healthy and active lifestyle until they reach an old age. Others are affected by an illness or disease in the early stages of old age. The nurse in the Swedish municipal home care is responsible for a large number of patients and has therefore gotten less close to his or her patients. The nurse is not able to see his or her patients every day and therefore many health care tasks in patients' homes are conducted by delegated home care assistants. The responsibilities of the assistants have increased and they are often alone in the home with the decision of when the nurse must be contacted due to the patient's health status. Aim: The aim of the study was to describe the health care assistant's experiences of working with delegated health care tasks. Method: Data was collected through eight conducted narrative interviews. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of the results led to six categories. Three categories, satisfaction, responsibility, and fellowship, described the good experiences. Three categories, lack of time, the feeling of being inadequate, and feeling of being forced, described bad experiences. The respondents described both good and bad experiences in the work situation. From the categories, the theme of working with conflicting emotions was created. Conclusion: By taking part of the assisted living staff experiences the nurse could develop the delegation routine, support, educate, and supervise the staff, which leads to security and increased patient safety in health and social care of the elderly.

I och med en förbättrad folkhälsa och därmed en livslängd som tilltar ökar förekomsten av åldersrelaterade ögonsjukdomar. Forskning har visat att sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård inte uppmärksammar synnedsättning i någon större utsträckning. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att hjälpa den äldre vårdtagaren gällande ögonsjukdom och synnedsättning vilket kan förbättra deras hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att utforska kommunsjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad till äldre vårdtagare med ögonsjukdom. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, deltagare i studien var sex kommunsjuksköterskor. Resultatet visade att de upplevde bristande erfarenhet om ögonsjukdomar och att det inte prioriterades i dokumentation och omvårdnad. Vidare visade resultatet att samarbetet mellan vårdpersonal är betydelsefull, sjuksköterskan i kommunen arbetar vanligtvis på avstånd från vårdtagaren och måste förlita sig på omvårdnadspersonal. Det framkom också att det fanns ett kunskapsbehov om ögonsjukdomar och kompetensutveckling efterfrågades. Utbildning om ögonsjukvård för sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor i kommunen är betydelsefullt i framtiden samt vidare forskning om omvårdnad vid ögonsjukdom inom kommunal hälso- och sjukvård. Kunskapen som studien gett är att den kan skapa förutsättningar för kommunsjuksköterskan att arbeta hälsofrämjande och därmed skapa en trygg tillvaro för den äldre vårdtagaren med ögonsjukdom. / With the improved health and longevity, the incidence of age-related eye diseases increases. Research has showed that nurses in public health do not pay attention to visually impaired at any significant extent. Nurses have an important role in helping the elderly patient regarding eye disease and vision loss which can improve their health and wellbeing. The purpose of the study was to explore the Municipality nurse's experiences of care for older patients with eye disease. The study was conducted as a qualitative interview with the inductive approach, participants in the study were six municipal nurses. Results showed that they experienced a lack of experience of eye disease and it was not a priority in the documentation and nursing. The results also showed that cooperation between health professionals is important because the nurse in the municipality usually work at a distance from the patient, and must rely on the nursing staff. It also emerged that there was a need for knowledge about eye diseases and skills were needed. Training of ophthalmic care for nursing students and nurses working in the municipality is significant in the future as well as further research on the care of eye disease in municipal health care. The knowledge that the study has given is that it can create the conditions for municipal nurses to promote health and give a safe environment for the older patient with eye disease.

Evidensbaserat förhållningssätt har varit högt prioriterat i svensk sjuksköterskeutbildning de senaste decennierna. Trots det är det endast en låg andel av nyutexaminerade sjuksköterskor som uppger att de använder forskning i sin vardag. Avsaknaden av ett evidensbaserat förhållningssätt i den verksamhetsförlagda utbildningen har på senare år visat sig vara en av anledningarna till att sjuksköterskestudenter inte upplever sig utveckla ett evidensbaserat förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattning av att handleda studenter i evidensbaserat förhållningssätt inom kommunal hälso- och sjukvård. Fenomenografisk ansats användes till analys av två fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor från två olika kommunala sjuksköterskeenheter. Det framkom fyra huvuduppfattningar som resulterade i beskrivningskategorier; 1) vetenskaplig kommunikation, 2) vara med, 3) bygga av erfarenhet och 4) begränsas av tid. Det gemensamma temat som framkom var att förstå kontexten. Med hjälp av handledarledd reflektion kunde studentens kliniska kompetens och helhetsyn utvecklas, vilket möjliggjorde en förståelse för kontexten. Först då var det möjligt för studenten att sammanfoga de tre delarna i evidensbaserat förhållningssätt: klinisk kompetens, bästa tillgängliga kunskap och patientens situation och önskemål. Resultatet visar på ett behov av samarbete mellan det kliniska och det teoretiska i sjuksköterskeutbildningen. För att möjliggöra en god handledning i evidensbaserat förhållningsätt skulle det vara värdefullt att utforska hur samarbetet mellan högskolan och den kliniska verksamheten kan stärkas. / Evidence-based practice has been highly prioritized in Swedish nursing education in recent decades. Nevertheless, only a low percentage of newly graduated nurses report that they use research in their daily work. The lack of evidence-based practice in the clinical education has been proven to be one of the reasons that nursing students’ did not develop competence in evidence-based practice. The purpose was to describe nurses' perceptions as preceptors teaching evidence-based practice in municipal health care. Phenomenological approach was used to analyze two focus group interviews at two municipal health care units. The data analysis resulted in four description categories; 1) scientific communication 2) be involved, 3) build through experience and 4) limited by time. Understanding of the context emerged as the common theme. With the help of preceptor-led reflection, the student's clinical skills and holistic view of the patient could be developed, which enabled an understanding of the context. Only then it was possible for the student to merge the three parts of evidence-based practice; clinical expertise, best available knowledge and patient's situation and preference. The result shows a need for cooperation between the clinical and theoretical part of nursing education. To develop a good preceptorship in teaching evidence based care it would be valuable to explore how cooperation between the university and the clinical settings can be improved.

Bakgrund:Trycksår är ett stort och kostsamt problem för samhället som orsakar lidande ochsmärta hos patienten. Sjuksköterskan ska främja hälsa, förebygga ohälsa ochlindra lidande samt har ansvaret att identifiera risker och ordinera åtgärderför trycksårsprevention. Syfte medstudien var att beskriva och jämföra kunskap om och attityd till preventionav trycksår hos distriktssköterskan och sjuksköterskan inom kommunala hälso-och sjukvård. Metod: Beskrivande ochjämförande design med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till distriktsköterskor och sjuksköterskor som arbetade påsärskilt boende och hemsjukvård i fem kommuner. Det var 67 av 150 tillfrågadesom deltog i studien. Resultat: Resultatetvisade det att distriktsköterskans och sjuksköterskans kunskaper omtrycksårsprevention brister. Specifikt i frågorna omschema för lägesändring som minskar trycksårsrisken mest, avlastning av hälarpå tryckavlastande madrass, rätt sätt att reducera tryckkraften när en patientglider ner i en stol samt att syrebrist orsakar trycksår. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna fannsgällande kunskap om trycksårsprevention. Attityden hos både distriktsköterskanoch sjuksköterskan var positiv och en signifikant skillnad fanns mellangrupperna. Distriktsköterskans hade en positivare attityd jämfört medsjuksköterskan. Sjuksköterskorna kändes sig mindre säker på sin förmåga attförebygga trycksår och distriktsköterskorna svarade i högre grad atttrycksårsprevention är en viktig uppgift. Slutsats:I föreliggande studie har deltagarna bristande kunskap om prevention avtrycksår och attityden hos både distriktsköterskan ochsjuksköterskan var positiv till trycksårsprevention. En skillnad mellangrupperna fanns där distriktsköterskan hade en positivare attityd jämfört medsjuksköterskan. / Introduction: Pressure ulcer is a common and expensive problem for society which causes suffering and pain for the patient. Registered nurses should promote health, prevent illness and relieve suffering and is responsible for identifying risk and prescribing measures for pressure ulcer prevention. The purpose of this study was to describe and compare district nurses and registered nurses knowledge and attitude to pressure ulcer prevention in municipal health care. The method: Descriptive and comparative design with quantitative approach. A questionnaire was distributed to district nurses and registered nurses who worked in nursing homes and home healthcare in five municipalities. It was 67 out of 150 respondents who participated in the study. The result: The result showed that district nurse and registered nurse’s lack in knowledge about pressure ulcer prevention. Specific in the question about position change that reduces pressure ulcer risk the most, relief of heels on pressure-reducing mattress, the right way to reduce the pressure force when a patient slides down in a chair and that oxygen deficiency causes pressure ulcer. No significant difference between the groups knowledge on pressure ulcer prevention was found. The attitude of both the district nurse and the registered nurse was positive and a significant difference was found between the groups. The district nurse had a more positive attitude compared to the registered nurse. Nurses felt less confident of their ability to prevent pressure ulcer and district nurses responded to a greater extent that pressure ulcer prevention is an important task. Conclusion: In this study, participants have insufficient knowledge about pressure ulcers prevention and the attitude of both the district nurse and the registered nurse was positive to pressure ulcer prevention. A difference between the groups was where the district nurse had a more positive attitude compared to the registered nurse.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas beskrivning av sväljbedömning hos äldre personer med misstänkt dysfagi i kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Resultat: I resultatet visades följande kategorier ” Observationer av symtom”, ”En praktisk bedömning”, ”Närvaro vid måltiderna” , ”Kostanpassning”, ”Anpassning av vården”, ”Handledning av personal” , ”Teamträffarna hade betydelse för planering av vården” och ”Brist på kunskap och bedömningsinstrument”. Slutsats: Sjuksköterskor beskriver att sväljbedömning är en viktig uppgift i det dagliga arbetet. Sjuksköterskans närvaro och samverkan bidrar till att vägleda personalen så att inte olämpliga metoder använts, samt att närvara vid måltider och att observera en patients sväljfunktion. Sjuksköterskor som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård behöver mer kunskaper angående sväljbedömningar samt hanteringen av ett bedömningsinstrument / Aim: The aim of this study was to investigate Registered Nurses’ (RNs) description of swallowing assessments in older people with suspected dysphagia in municipal health care. Method: The method was a qualitative interview study. Results: The results demonstrated the following categories “ Observation of symtoms”, "A practical assessment", "Attendance at mealtime", ”Adapting food", "Adaptation of care", “Supervision of staff " , "Team meetings had significance for planning of health care" , and "Lack of knowledge and assessment instruments". Conclusion: RNs describe that swallowing assessment is an important task in the daily work. The RNs presence and collaboration will help to guide staff so that no inappropriate methods are used, as well as to attend meals and observing a patient's swallowing function. RNs who work in municipal health care need more knowledge about swallowing assessments and management of an assessment instrument.

Bakgrund: Att arbeta under jourtid inom kommunsjukvården innebär att sjuksköterskan ständigt ställs inför bedömningar av personer med försämrat hälsotillstånd. Bedömningarna sker ofta under tidspress, med otillräcklig bemanning och där stora geografiska områden råder. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att genomföra bedömningar av en persons försämrade hälsotillstånd under jourtid inom kommunsjukvården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Tjugo semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom kommunsjukvården. En konventionell innehållsanalys inspirerad av Hsieh & Shannon användes för att analysera datamaterialet. Resultat: Studien resulterade i ett övergripande tema; olika faktorer påverkar bedömningen. Tre kategorier identifierades; personliga känslor, resurser och kommunikation. Sex sub-kategorier framkom; positiva och negativa känslor, förutsättningar i arbetet, egna förutsättningar, förutsättningar i organisationen och samarbete. Längre erfarenhet hos sjuksköterskan visade att tryggare känslor kring bedömningen upplevdes. Brister sågs gällande gemensamt journalsystem och ibland bristande tillgång till journalsystem. Bristande rapport från omvårdnadspersonal samt att ett behov av ökad personaltäthet fanns. Konklusion: Studien belyste vikten av god kommunikation mellan personen vars hälsotillstånd bedöms, omvårdnadspersonal, sjuksköterska, läkare och anhörig. Ett behov sågs av att höja omvårdnadspersonalens kompetens och deras sätt att förmedla information. Det framkom att lättillgängliga journaler och att ett gemensamt journalsystem skulle kunna underlätta bedömningen. / Background: Nurses working in municipal health care during on-call time constantly assess persons with deteriorated health condition, often under time pressure, with low staffing and over a wide spread geographical area. Aims: To describe the nurses’ experience of assessing a person’s deteriorated health condition during on-call time in municipal health care. Method: A qualitative design with inductive approach. Twenty semi-structured interviews with nurses working in municipal health care were conducted. A conventional content analysis method inspired by Hsieh & Shannon was used to analyse the collected data. Results: The data analysis resulted in one general theme; different factors affect the assessment. Three categories were identified: personal feelings, resources and communication. Six sub categories were found: positive and negative feelings, preconditions at work, personal preconditions, organisational preconditions and cooperation. The feeling of comfort in the assessment process was greater with experienced nurses. Inadequacies were found regarding medical record systems and there was sometimes lack of access to medical records. There was insufficient reporting from healthcare aids and a need for increased staffing. Conclusion: Good communication between involved parties was important. Competence and communication skills in health care aid workers needs improvement. Access to medical records and a common computerized system would ease the assessment process.

Bakgrund: Diabetes typ 1 och typ 2 ökar hos den äldre befolkningen vilket ställer krav på ökad kunskap och kompetens hos sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvården. Det finns sparsamt med forskning som belyser sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes inom kommunal hälso- och sjukvård. Som specialistsjuksköterska inom diabetesvård ingår det att bedriva utvecklingsarbete och att utbilda andra yrkeskategorier. För att kunna ge rätt stöd är det viktigt att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes under jourtid. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes inom kommunal hälso- och sjukvård under jourtid. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tio allmänsjuksköterskor intervjuades semistrukturerat. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier med tre underkategorier vardera. Att vara Trygg med underkategorierna Patientkänndom, Stöd från kollegor och Kunskap och Att känna Ansvar med underkategorierna Ansvar för delegering och omvårdnadspersonalens kunskap, Ansvar för och vikten av dokumentation och Att lämna över ansvar. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskorna kände ett stort ansvar både i sina bedömningar i diabetesfrågor och i att leda och vara ett stöd för omvårdnadspersonalen. Sjuksköterskorna upplevde att de hade bristande kunskap och kände en osäkerhet i arbetet. Deras största stöd i detta var en grundlig journal och stöd från kollegor. För att känna sig trygga i arbetet med diabetes önskade de mer utbildning. / Background: Diabetes type 1 and type 2 increases in the elderly population and puts a demand on increased knowledge and qualification on nurses within the municipal health care. Little research illustrates nurses' experiences of caring for patients with diabetes in municipal health care. Working as a specialist nurse in diabetes care includes development work and educating other professions. In order to provide the right support, it is important to highlight nurses' experiences of caring for patients with diabetes during on call time. Aim: Nurses' experiences in caring for patients with diabetes within municipal health care during "on call time" Method: Qualitative interview study with inductive approach where ten registered nurses were interviewed semi-structured. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Results: The result is presented in two categories with three sub-categories each. Being Secure with the sub-categories Patient knowledge, Support from colleagues and Knowledge and Feeling Responsible with the sub-categories Responsibility for delegating and the assistant nurses' knowledge, Responsibility and the importance of documentation and To hand over responsibility. Conclusion: The result showed that nurses felt a great responsibility both in their assessments in diabetes questions and in leading and being a support to the assistant nurses. The nurses felt they lacked in knowledge and felt an insecurity in their work. Their biggest support were a thorough journal and support from colleagues. To feel secure in their work with diabetes they wanted more education.

Bakgrund: Inkontinens beskrivs som ett folkhälsotillstånd som ökar i relation till en åldrande befolkning och kan skapa olustkänslor, skam, isolering och depression. Tillståndet ökar med stigande ålder men orsak eller form av inkontinens utreds sällan bland äldre. Insatser görs för att bevara värdighet inom inkontinensvård, parallellt som kunskapsbrist, dålig kommunikation och avsaknad av teamarbete begränsar möjligheten för värdig inkontinensvård. Syftet var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att främja en värdig inkontinensvård för äldre personer på särskilt- och ordinärt boende med insatser från kommunal hälso- och sjukvård. Metoden var tematisk analys med induktiv ansats med två fokusgruppsintervjuer samt fyra individuella intervjuer. Resultat: Fyra teman identifierades: Bemötande, Kommunikation, Individanpassad omvårdnad och Tid. Slutsats: Distriktssköterskor och sjuksköterskor belyste värdet av kunskap om utredning, bedömning och uppföljning för värdig inkontinensvård. Undersköterskor och vårdbiträden betonade att tiden har stor betydelse och är begränsande faktor. Ett empatisk och respektfullt bemötandet av patienten var en grundläggande förutsättning för att främja integritet och bevara patientens autonomi och värdighet. Kommunikation var viktigt för att uppnå en värdig och individanpassad inkontinensvård och resultatet visar att värdig inkontinensvård behöver belysas generellt inom kommunal hälso- och sjukvård. / Background: Incontinence is described as a public health condition that increases in relation to an aging population and can create feelings of unease, shame, isolation and depression. The condition increases with age. Incontinence in the elderly is rarely noticed and investigated. Efforts is done to preserve the dignity of the elderly in incontinence care, at the same time a lack of knowledge, poor communication and lack of teamwork are factors that limit the possibility of providing dignified incontinence care. Aim: The aim of the study was to highlight the experience of healthcare professionals in promoting dignified incontinence care for elderly people in special and ordinary housing with interventions from municipal health care. Method: A thematic analysis with an inductive approach including two focus group discussions and four individual interviews. Result: Four themes where identified: Conduct, Communication, Personalized Nursing and Time. Conclusion: Nurse practitioners and registered nurses highlight the value of knowledge about investigation, assessment and follow-up for dignified incontinence care. Assistant nurses and care assistants emphasized that time is of great importance. Communication as well as empathetic and respectful conduct of the patient was a basic precondition for promoting integrity and preserving the patient´s autonomy and dignity, and after all the results show that dignified incontinence care needs to be highlighted in general in municipal health care.

Bakgrund: Allt fler patienter vårdas inom kommunal hälso- och sjukvård och sårvård upptar en stor del av den kommunalt anställda sjuksköterskans arbetstid. Undertrycksbehandling är en medicinteknisk produkt som blivit vanligare och är en effektiv metod för sårläkning. För att en sjuksköterska ska kunna använda sig av undertrycksbehandling krävs formell och reell kompetens. Syfte: Att undersöka och beskriva sjuksköterskors kompetens och behov av kompetensutveckling gällande undertrycksbehandling inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En mixad metod användes och datainsamling gjordes med hjälp av en enkätundersökning. Det insamlade kvantitativa materialet analyserades med deskriptiv och jämförande analys och den kvalitativa datan analyserades med manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Majoriteten av deltagarna skattade sin formella och reella kompetens lågt, och den formella kompetensen skattades lägre än den reella kompetensen. Mer än hälften av deltagarna ansåg sig behöva både formell och reell kompetensutveckling och de flesta av deltagarna ansåg att deras arbetsgivare ej erbjöd tillräcklig kompetensutveckling gällande undertrycksbehandling. Slutsats: Resultatet indikerar att sjuksköterskors formella och reella kompetens behöver öka gällande undertrycksbehandling. Resultatet kan användas för att ge arbetsgivare en överblick av sjuksköterskors kompetens inom kommunal hälso- och sjukvård. Erbjuds sjuksköterskor individanpassad kompetensutveckling skulle det kunna gynna deras yrkesutövande och öka den evidensbaserade vården. Det i sin tur kan gynna patienterna genom att sårläkningstiden förkortas och risken för vårdskador minskar. / Background: All the more patients are cared for in municipal health care and wound care occupies a large part of the municipally employed nurses' working hours. Negative wound pressure therapy (NPWT) is a medical device that has become more common and is an effective method for wound healing. For a nurse to be able to practice NPWT; formal and real competence is required.  Aim: To investigate and describe nurses' competence and need for competence development regarding NPWT in municipal health care.  Method: A mixed-method was used, and data were collected through a survey. The collected quantitative material was analyzed with descriptive and comparative analysis, whereas the qualitative data were analyzed with manifest content analysis with an inductive approach.  Results: Most of the participants rated their formal and real competence low, while the formal competence was rated lower than the real competence. More than half of the participants felt they needed both formal and real competence development. However, most of the participants felt that their employers did not offer sufficient competence development regarding NPWT.  Conclusion: The results indicate that nurses' formal and real competence regarding NPWT needs to increase. The results can be used to give employers an overview of nurses' competence in municipal health care. If nurses are offered individualized competence development, it could benefit their professional practice and increase evidence-based care. This in turn can benefit patients by shortening the wound healing time and reduce the risk of medical injuries.

Bakgrund: Vårdmöten med patienter med språkbarriärer blir allt vanligare för distriktssköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård. Hen har ett ansvar att arbeta personcentrerat och sträva efter jämlik vård, men detta försvåras på grund avspråkbarriärer.  Syfte: Var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att främja personcentrerad vård för patienter i kommunal hälso- och sjukvård när språkbarriärer föreligger.  Metod: Studien är kvalitativ, datainsamling har skett via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanfattades i sex underkategorier och två huvudkategorier;Distriktssköterskans egna strategier och förhållningssätt för att främja personcentrerad vård. Språkligt stöd och organisatoriska förutsättningar krävs för att möjliggöra personcentrerad vård. En god vårdrelation var en förutsättning för att vården skulle bli personcentrerad. Distriktssköterskorna försökte främja personcentrerad vård och en vårdrelation genom egna förhållningsätt och kulturell medvetenhet samt språkligt stöd, från informella och formella tolkar. Slutsats: Kommunikationen och den enskilda distriktssköterskans kulturella medvetenhet, hade en stor betydelse för skapandet av en vårdrelation, som främjar personcentrerad vård. Att kunna kommunicera var viktigt och behovet av formellatolkar som språkligt stöd lyfts av distriktssköterskorna. Dock begränsade organisatoriska förutsättningar möjligheten, att använda formella tolkar i tillräcklig utsträckning. / Background: Care meetings with patients with language barriers are becoming more common for the district nurse in municipal health care. The district nurseshave a responsibility to work person-centered and strive for equal care, but this becomes more difficult due to language barriers. Aim: To describe the district nurses' experiences of promoting person-centered care for patients in municipal health care, when language barriers occur.  Method: The study has used a qualitative approach. Data collection has taken placeby semi-structured interviews, with eight district nurses in municipal health care. Collected data has been analysed with qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: Summarised in six subcategories' and two main categories; The district nurse's own strategies and approaches to promote person-centered care. Language support and organisational conditions are required to enable person-centered care. A good care relationship was essential for the care to become person-centered. District nurses tried to promote person-centered care and the establishment of a care relationship, through their own attitudes and cultural awareness, as well as linguistic support from informal and formal interpreters. Conclusion: The communication and the cultural awareness of the individual district nurse was of great importance, for establishing a care relationship that promotes person-centered care. Being able to communicate was important and the need for a formal interpreter as language support was pointed out by the district nurses. However, organisational conditions limited the possibility of using formal interpreters to a sufficient extent.