Medellivslängden i den svenska befolkningen har successivt ökat och kroniska sjukdomar har blivit fler bland de äldre. Potentiella medicinska behandlingar har också blivit fler och det är inte ovanligt att den äldre patienten behandlas med många olika läkemedel samtidigt, så kallat polyfarmaci. Polyfarmaci innebär en ökad risk för läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinteraktioner. Uppföljning av läkemedelsbehandlingar är därför en viktig uppgift för sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. I litteraturstudien ingår tio vetenskapliga artiklar varav sex med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod och en mixad metod. Resultatet visar sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning i två huvudkategorier: risker och samverkan. Under dessa återfinns sju kategorier, tre kategorier var särskilt återkommande i inkluderade artiklar: osäkerhet i ansvarsfördelning kring läkemedelsuppföljning, brist på kunskap och ansvar för att sammanställa läkemedelsinformation. Den sistnämnda kategorin framträdde som ett markant problem för sjuksköterskan varför vi föreslår forskning på ett gemensamt journalsystem för region och kommun beträffande patientens läkemedelslista. Förhoppningsvis kan en sådan studie leda till resultat som i framtiden kan användas till ett förbättrat journalsystem och ökad patientsäkerhet. / Life expectancy in the Swedish population has gradually increased and chronic diseases have increased among the elderly. Potential medical treatments have also increased and it is not uncommon for the elderly patient to be treated with many different drugs at the same time, denoted polypharmacy. Polypharmacy involves an increased risk of drug side effects and drug interactions. Follow-up of drug treatments is therefore an important task for the nurse. The purpose of the literature study was to describe the nurse's experiences of drug follow-up in elderly patients in municipal health care. The literature study includes ten articles, of which six with a qualitative method, three with a quantitative method and one mixed method. The results show the nurse's experiences of drug follow-up in two main categories: risks and collaboration. Under these are seven categories, three categories were particularly recurring in included articles: uncertainty in the division of responsibilities regarding drug follow-up, lack of knowledge and responsibility for compiling drug information. The latter category emerged as a significant problem for the nurse, which is why we propose research on a common record system for region and municipality regarding the patient's drug list. Hopefully, such a study can lead to results that in the future can be used for an improved medical record system and increased patient safety.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av arbetssituationen inom äldreomsorgen i den kommunala hälso- och sjukvården. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter från tre olika kommuner i Norrbotten. Bearbetning av insamlad data genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, vilket resulterade i tre kategorier. Resultat: Kategorin Tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter speglar arbetsterapeuternas upplevelse av hur tidfördelning påverkar arbetssituationen och klientarbetet. Kategorin Organisationens inverkan på arbetssituationen beskriver möjligheter och utmaningar som arbetsterapeuter inom den kommunala hälso- och sjukvården upplever i sitt arbete. Sista kategorin Digitalisering kan både ta tid och skapa förutsättningar belyser ökade förutsättningar för effektiv och kvalitetssäker vård samtidigt som digitaliseringen kan innebära ökat krav på kompetensutveckling. Resultatet visade att arbetsterapeuters dagliga arbete bestod av många tidskrävande arbetsuppgifter som på olika sätt och omfattning påverkade klientarbete och arbetsmiljö. Ledarskapets inställning, stöd och engagemang upplevdes i hög grad påverka det kliniska arbetet. Slutsats: Studiens resultat visade att bristfälligt ledarskap, organisatoriska förändringar samt begränsade resurser och bristen på tid påverkade arbetsterapeutens arbete. Studien indikerade att deltagarna verkade i en högintensiv miljö där omfattande krav ställdes på både generell- och fördjupad kunskap, vilket innebar att kontinuerlig fortbildning samt kompetens- och evidensbaserat arbete upplevdes avgörande för att möta de krav som ställs på vården idag. Ytterligare forskning behövs för att undersöka vikten av kunskap och vidareutbildning där vårdprioriteringar har ett tydligt arbetsterapeutiskt fokus. / Aim: The aim of this study was to describe occupational therapists’ experiences of their work situation for elderly care in municipal healthcare. Method: To answer the aim of the study nine semi-structured qualitative interviews were conducted with working occupational therapists from three different municipalities in northern Sweden. Collected data were analyzed with a qualitative content analysis and an inductive approach which resulted in three categories. Result: The category Time allocation between different work tasks reflects occupational therapists experience of the effect of work situation and client work. The category Organizational impact on work situation describes possibilities and challenges that occupational therapist experience within the municipal healthcare. Final category Digitalization can take time and create opportunities highlights increased conditions for effective and quality care while digitalization concurrently can entail increased demand for competence development. The result showed that occupational therapists work consisted of many time- consuming work tasks that in different ways and extent affected client work and work environment. The leaderships attitudes, support and engagement were experienced to highly influence the clinical work. Conclusion: The result of the study showed that inadequate leadership, organizational changes, limited resources, and lack of time affected the occupational therapists´ work. The study indicated that the participants worked in a highly intense environment with extensive demands regarding general and advanced knowledge which implied that continues education as well as evidence-based practice were paramount for meeting the demands in healthcare of today. Further research is needed to illustrate the importance of knowledge and education for healthcare priorities with a distinct occupational therapy focus.

Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelser av att genomföra rådgivande samtal om fysisk aktivitet för äldre i kommunal hälso- och sjukvård. Metoden som användes för studien var kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjufrågor. Sex deltagare rekryterades vilka var kliniskt tjänstgörande i kommunal hälso- och sjukvård. Intervjuerna genomfördes fysiskt och spelades in digitalt. Textmaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultatet av analysen visade på fyra kategorier: ”En integrerad del av yrkesrollen”, ”Vägen från inaktivitet till vardagsaktivitet”, ”Betydelse av stöd” och ”Lyfta den gemensamma kompetensen”. Konklusionen var att informanterna upplevde interventionen grundläggande och viktig för yrkesrollen. Samtalet fördes med ett personcentrerat förhållningssätt och med individuellt anpassade åtgärder för fysisk aktivitet. Det efterfrågades ökat stöd, egen vidareutbildning samt gemensam kompetens för hela verksamheten. Fler studier efterfrågas som fördjupar detta ämne.

Bakgrund: I kommunal hälso- och sjukvård har distriktssköterskan huvudansvar för läkemedelsdelegering. Uppgiften är komplex och tidskrävande med höga krav på patientsäkerhet. Brister i samband med läkemedelsdelegering riskerar att äventyra patientsäkerheten och skulle kunna leda till lidande för patienten och ökade kostnader för samhället, därav är det aktuellt att utforska distriktssköterskors erfarenheter i samband med läkemedelsdelegering och patientsäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av patientsäkerhet i samband med läkemedelsdelegering i kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes baserad på nio semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i Hallands och Västra Götalands län i Sverige. En manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes vid dataanalysen. Resultat: Studiens resultat består av två huvudkategorier: grundförutsättning för patientsäkerhet och hinder för patientsäkerhet med sex underkategorier och citat från informanter vilket bekräftar studiens resultat. Konklusion:  För att bibehålla och främja patientsäkerhet behöver distriktssköterskan både ha möjlighet att handleda och utbilda omvårdnadspersonal i läkemedelshantering samt ha tid för utförande och uppföljning av läkemedelsdelegering. / Background: In municipal health care the district nurse has main responsibility for drug delegation. The task is complex, time consuming and places high demands on patient safety. Deficiencies in connection with drug delegation may put patient safety at risk which could lead to suffering for the patient and to increased costs for the society, therefore it is important to explore the district nurse's experiences related to drug delegation and patient safety. Aim: To describe the district nurse’s experience of patientsafety in conjunction with drug delegation in municipal health care. Method: A qualitative interview study based on nine semi structured interviews with district nurses in municipal health care in Halland and Västra Götaland county in Sweden was performed. A manifest qualitative content analysis with an inductive approach was used. Results: Two main categories: basic prerequisites for patient safety and obstacles to patient safety with six subcategories and quotes from the informants which confirms the result. Conclusion: To maintain and promote high patient safety the district nurse must both have an opportunity to supervise and educate nursing staff in drug management and the time to follow up on drug delegations.

Bakgrund: Ordination och delegering används av fysioterapeuter inom kommunal hemsjukvård. Ordination har en bredare definition medan delegering har tydliga riktlinjer. Tidigare forskning på framför allt närliggande professioner betonar att ordination/delegering är en komplex process där den interprofessionella relationen är viktig. Det finns en kunskapslucka i fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av ordination/delegering i kommunal hemsjukvård i Uppsala.    Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av hindrande och underlättande faktorer vid ordination/delegering inom kommunal hemsjukvård i Uppsala. Metod: Det är en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades med bekvämlighetsurval bland fysioterapeuter inom kommunal hemsjukvård i Uppsala. Vid databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att kommunikation är en viktig faktor vid överlämnandet av uppgifter till hemtjänstpersonal. Det framkom att ordination används mer än delegering på grund av upplevelsen av att det är mer tidseffektivt och tillämpbart i den kliniska vardagen. De unika kunskaper som finns hos fysioterapeuten ligger till grund för bedömningen av vilket arbetssätt som är bäst att tillämpa vid överlämnande av arbetsuppgifter till hemtjänsten. Slutsats: Ordination är det som används mest av fysioterapeuter då delegering kräver mycket tid och ställer höga krav på god kommunikation. Tillsammans med tidigare forskning framkom att ordination/delegering är ett komplext arbetssätt. Det optimala utförandet av ordination/delegering har inte klarlagts. Däremot upplever fysioterapeuter att ha tid och att ge upprepade instruktioner förbättrar ordination/delegering. / Background: Delegation is used by physiotherapists within municipal health care. “Ordination” has a broad definition while delegation is narrower and has strict guidelines. Earlier research, especially on related professions, shows that ordination/delegation is a complex process where interprofessional relationships are important. There is a knowledge gap in physiotherapists’ experience of ordination/delegation in Uppsala municipality. Objective: To examine physiotherapists' experiences of facilitating and hindering factors of ordination/delegation within municipal healthcare in Uppsala. Method: A qualitative method with semi-structured interview guide with an inductive approach. Participants were recruited through convenience sampling amongst physiotherapists in municipal healthcare in Uppsala. For data analysis, qualitive content analysis was used.  Results: This study showed that communication is an important factor in providing tasks to home care personnel. It emerged that ordination is more frequently used due to the experience that it´s time efficient and applicable in clinical work. The unique knowledge that the physiotherapist has is the basis for the assessment of which working method is best to apply when handing over tasks to the home care personnel.   Conclusion: Ordination is used most by physiotherapists as delegation require a lot of time and places high demands on good communication. Together with earlier research it emerged that ordination/delegation is a complex way of working. The optimal way of ordination/delegation has not been clarified. However, physiotherapists feel that having time and giving repeated instructions improves ordination/delegation.

Sammanfattning Bakgrund: Antalet sköra äldre personer kommer att öka i hela världen. I Sverige kommer antalet äldre personer över 80 år stiga från cirka 500 000 år 2014 till 800 000 år 2030. Genom en ökad medellivslängd ökar behovet av kommunal hälso- och sjukvård. För att kunna möta olika behov hos de sköra äldre som bor hemma behöver vården vara personcentrerad. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelse av kommunikation med sköra äldre personer inom kommunal hälso- och sjukvård.   Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Intervjuer gjordes med 12 distriktssköterskor utifrån en semistrukturerad intervjuguide, de analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visat att distriktssköterskorna har många och varierande erfarenheter av att kommunicera mer sköra äldre personer. När distriktsköterskorna kommunicerar med den sköra äldre personen, kan olika hinder uppstå som distriktssköterskorna försöker hitta lösningar på för att uppnå målet med ett respektfullt bemötande i personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Kommunikationen mellan distriktssköterskan och den sköra äldre patienten är komplex med utmaningar som tidsbrist, fysisk och kognitiv nedsättning hos den sköra äldre personen. / Summary Background: The number of frail elderlies will increase worldwide. In Sweden, the number of elderly persons over the age of 80 will rise from 500 000 in 2014 to 800 000 in 2030. Increased life expectancy increases the need for municipal health care. In order to meet different needs of the frail elderly persons who live at home, the care needs to be person-centred. Purpose: The purpose of this study is to describe how the district nurse communicate with frail elderly people in municipal health care. Method: A qualitative study with an inductive approach. Interviews were made with 12 district nurses based on a semi-structured interview guide, they were analysed with qualitative content analysis. Result: The results show that the district nurses have varied experiences of communication with frail elderly people. When the district nurses communicate with frail elderly person, they encounter various obstacles that they try to find solutions for in order to achieve the goal of respectful treatment in persons-centred care. Conclusion: Communication between the district nurse and the frail elderly person is complex with challenges such as lack of time, physical and cognitive impairment in the frail elderly person.

p. 1-138 / Submitted by Santiago Fabio (fabio.ssantiago@hotmail.com) on 2013-04-22T19:05:43Z No. of bitstreams: 1 4444.pdf: 1776947 bytes, checksum: a4d0af50227a5eba440147b7cf9a16dc (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Creuza Silva(mariakreuza@yahoo.com.br) on 2013-05-04T16:59:25Z (GMT) No. of bitstreams: 1 4444.pdf: 1776947 bytes, checksum: a4d0af50227a5eba440147b7cf9a16dc (MD5) / Made available in DSpace on 2013-05-04T16:59:25Z (GMT). No. of bitstreams: 1 4444.pdf: 1776947 bytes, checksum: a4d0af50227a5eba440147b7cf9a16dc (MD5) Previous issue date: 2008 / O processo de descentralização do setor saúde creditou aos municípios a responsabilidade de construir sistemas municipais de saúde que deveriam considerar a realidade local, levando em conta os indicadores epidemiológicos de seu território e suas necessidades, para programar a oferta de ações e serviços de saúde, que atendessem aos princípios da universalidade, eqüidade e integralidade da atenção. Com o objetivo de caracterizar o processo de programação das Coordenações de Atenção Básica e de Vigilância da Saúde no contexto de formulação e implementação do Plano Municipal de Saúde, realizou-se um estudo exploratório de natureza qualitativa, em uma Secretaria de Saúde de um município de médio porte da Região Nordeste do Brasil. Para delimitar o objetivo da pesquisa foram levantadas as seguintes questões: 1) Quais foram às práticas de programação realizadas pelas Coordenações de Atenção Básica e de Vigilância da Saúde no período 2006-2007? 2) Há coerência entre essas práticas de programação e o conteúdo do PMS 2006-2009? A coleta de dados foi realizada por meio de entrevistas semi-estruturadas com informantes chaves, e de análise documental. No processo de análise dos dados coletados foram definidas três categorias: 1) Sujeitos da programação 2) Conhecimento, informação e instrumentos utilizados na programação e 3) Utilização do PMS na elaboração da programação. O pesquisador utilizou a estratégia de análise baseada em categorias analíticas, definindo os elementos conceituais da prática estudada como base de comparação com os achados do estudo. Verificou-se que existe coerência entre os instrumentos de programação que articulam as ações ao conteúdo do Plano Municipal de Saúde, porém pouca correlação com os recursos financeiros, contudo, apesar de algumas limitações o PMS orientou o processo de programação das ações de saúde na Atenção Básica e na Vigilância da Saúde no município estudado. / Salvador

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bedömningsinstrument i preventiv vård av äldre personer inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ ansats användes, där individuella intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård genomfördes. Insamlat material analyserades med induktiv innehållsanalys.Resultat: Utifrån genomförd innehållsanalys framkom det tre kategorier: verktyg för ökad patientsäkerhet, erfarenhet och kunskap är en förutsättning, bristande verklighetsförankring och användbarhet. Till dessa finns subkategorier, där studiens syfte belystes. Resultatet visade att bedömningsinstrument kan användas som verktyg till en säkrare och mer jämlik vård, där risker kunde identifieras, skapa en objektiv och tydlig struktur. Erfarenhet och kunskap ansågs vara förutsättningar för att kunna använda bedömningsinstrument. Det fanns också svårigheter, som att bedömnings-instrumenten kunde vara svåra att tolka, missvisande och inte alltid stämde med verkligheten, vilket gör det viktigt att välja rätt bedömningsinstrument.Slutsats: Användning av bedömningsinstrument kan leda till säkrare, mer jämlik och rättvis förebyggande vård av äldre. Det krävs utbildning och kunskap för att bedömningsinstrument ska användas och vana ökade användning och acceptans. Begränsningar som upplevdes var att det kunde vara svårt eller missvisande. Vidare forskning skulle kunna vara den äldres upplevelse av bedömningsinstrumenten i den preventiva vården samt hur bedömningsinstrument används vid bedömning av äldre med kognitiv svikt.Nyckelord: Sjuksköterskors upplevelser, bedömningsinstrument, kommunal hälso- och sjukvård, preventiv vård av äldre / Aim: The purpose was to investigate the nurses perception in using the assessment instrument in preventative care of elderly within a municipal health care setting. Method: A qualitative approach was used and were performed with individual interviews of nurses. They were working in a municipal health care setting. The collected material was assessed with an inductive content analysis. Results: From the content analysis it emerged three categories, tools for increased patient safety, experience and knowledge is vital, lacking reality abutment and usability and to these sub categories where the purpose of the study where shown. The result showed that the assessment instrument can be used as a tool for a safer and more equal care. Experience and knowledge where seen as vital in order to be able to use the assessment instrument. It also emerged that there could be difficulties to interpret the assessment instrument as well as being misleading and not in touch with reality. Conclusions: The use of assessment instruments can lead to a secure, more equal and fair prevention in the care of the elderly. It is required to get education and knowledge about the assessment instrument to make sure it is being used and by using it frequently it increased use and acceptance. The limitations that were perceived were that it could be hard to understand or misleading. Further research could be the elderly experience of the assessment tools in preventive care and how assessment tools are used in assessing the elderly with cognitive impairment.Keywords: Nursing experiences, assessment tools, municipal health care, preventive care of older people.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat stadigt det senaste decenniet i Sveriges befolkning. Efter 65 års ålder är depression den vanligaste psykiska sjukdomen. Symtomen för depression hos äldre ser oftast annorlunda ut jämfört med hos yngre och kan därför vara svåra att upptäcka. Majoriteten av de som får vård av den kommunala hälso- och sjukvården är 65 år och äldre, vilket medför att sjuk­sköterskorna har ett stort ansvar när det gäller att identifiera tecken på depression hos dessa patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och förutsättningar för att identifiera symtom på depression hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård.  Metod: En systematisk litteraturstudie enligt SBU:s (2017) beskrivning av en systematisk litteratursökning. Tio artiklar syntetiserades i en metasyntes som inspirerades av Howell Major och Savin-Badens (2010) innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Metasyntesen resulterade i följande tre teman; tid, holistiskt perspektiv samt kunskap och erfarenhet. Tid och kontinuitet var väsentligt för att skapa en trygg och tillitsfull vårdrelation. Det holistiska perspektivet underlättade upptäckten av symtom på depression hos äldre och möjliggjorde personcentrerade omvårdnadsinsatser. Sjuksköterskorna upplevde att både de själva och de äldre hade bristfälliga kunskaper om depression. Sjuksköterskorna önskade få ökad kunskap i ämnet. Slutsats: Tidvattenmodellen kan genom sitt holistiska perspektiv och sin syn på tid, ge stöd i sjuksköterskans omvårdnadsarbete kring att identifiera symtom på depression hos äldre. Vidare kan en psykiatrisjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård bidra med att kunskapen om depression ökas både hos sjuksköterskor, annan vårdpersonal och hos patienter. / Background: Mental ill-health has steadily increased over the past decade in Sweden's population. After the age of 65, depression is the most common mental illness. The symptoms of depression in the elderly usually look different compared to the younger ones and can therefore be difficult to identify. The majority of those receiving municipal health care are 65 years and older, which means that the nurses have a great responsibility when it comes to identifying signs of depression in these patients. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of and prerequisites for identifying symptoms of depression in elderly patients in municipal health care. Method: A systematic literature according to SBU’s (2017) description of a systematic literature search. Ten articles were synthesized in a meta-synthesis inspired by Howell Major and Savin-Badens (2010) content analysis for qualitative studies. Result: The meta-synthesis resulted in the following three themes; time, holistic perspective and knowledge and experience. Time and continuity were essential to creating a safe and trusting care relationship. The holistic perspective facilitated the detection of symptoms of depression in the elderly and enabled person-centered nursing care. The nurses felt that both themselves and the elderly had insufficient knowledge of depression. The nurses wanted to gain increased knowledge in the subject. Conclusion: The Tidal model can, through its holistic- and time perspective, provide support in the nursing work when it comes to identifying symptoms of depression in the elderly. Furthermore, a psychiatric nurse in municipal health care can help to increase the knowledge of depression in nurses, other healthcare professionals and in patients.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos äldre personer är underidentifierat. I Sverige signalerar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen behovet av att förebygga psykisk ohälsa hos äldre personer och främjandet av de äldres psykiska välbefinnande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av äldre personer med psykisk ohälsa inom den kommunala hälso- och sjukvården. Metod: En kvalitativ induktiv forskningsansats valdes med intervjuer som datainsamlingsmetod och kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman som analysmetod. Resultat: Urvalet bestod av nio sjuksköterskor som arbetade i sex kommuner i Mellansverige. Dataanalysen genererade tre kategorier: Endimensionell omvårdnad, Stigma existerar och Behov av förändring. Sjuksköterskornas upplevelser handlar om att de har svårt att få ett helhetsperspektiv på patientens behov, att kunskapen och huvudfokus i vården ligger på somatisk sjukdom och att vården av patienter med psykisk ohälsa uppfattas som mindre värdefull. Sjuksköterskor känner sig obekväma i sin roll och signalerar behov av förändring. Slutsats: Sjuksköterskorna ser ett behov av förändringar för att förbättra omvårdnaden av äldre personer med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna känner sig dock inte tillräckligt fria för att genomföra dessa förändringar, även om det finns hoppingivande signaler om att situationen håller på att förbättras i Sverige. / Background: Mental illness in older people is under-recognised. In Sweden, the Public Health Agency and the National Board of Health and Welfare signal the need to prevent mental ill health in older people and to promote the mental well-being of older people.  Aim: To describe nurses' experiences of caring for older people with mental illness in municipal health care. Method: A qualitative inductive research approach was chosen with interviews as the data collection method and qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman as the analysis method. Result: The sample included nine nurses, working in six municipalities in central Sweden. The data analysis generated three categories: One-dimensional nursing, Stigma exists and Need for change. Nurses' experiences are that they have difficulties in getting a holistic perspective on patient’s needs, that the main focus and most of the expertise in care is on somatic illness and that care for patients with mental illness is perceived as being of lesser value. Nurses feel uncomfortable in their role and signal the need for change. Conclusion: Nurses see a need for change to improve the care of older people with mental illness. However, nurses do not feel sufficiently free to implement these changes, although there are hopeful signs that the situation is improving in Sweden.